Ett annat namn för stora kroppspulsådern

Blodet cirkulerar inom kroppen genom numeriskt värde olika kretslopp likt båda besitter sin utgångspunkt inom hjärtat. detta en, liksom kallas till lungkretsloppet (även det lilla kretsloppet), går ifrån hjärtat mot lungorna samt tillbaks. detta andra, vilket kallas på grund av systemkretsloppet (även det stora kretsloppet), går ifrån hjärtat mot kroppens vävnader samt tillbaks.

Hjärtat existerar den pump likt ger blodflödet inom cirkulationen. Även ifall hjärtat kunna ses vilket enstaka enda muskel, fungerar detta egentligen såsom numeriskt värde stycken pumpar – ett på grund av vardera kretslopp. motsats till vänster hjärthalva pumpar blodet mot lungkretsloppet medan vänster hjärthalva tar emot blod ifrån lungkretsloppet samt pumpar detta vidare ut inom systemkretsloppet. ifrån kroppens vävnader går blodet sedan tillbaks mot motsats till vänster hjärthalva. dem numeriskt värde hjärthalvorna åtskiljs från enstaka skiljevägg såsom kallas septum. eftersom systemkretsloppet existerar många större än lungkretsloppet behövs större kraft till för att erhålla en blodflöde inom detta. Vänster hjärthalva besitter därför mer muskelmassa samt existerar större än motsats till vänster hjärthalva.

Man kunna dela in hjärtats jobb inom numeriskt värde faser: avslappningsfasen, då hjärtat slappnar från samt fyller år sig egen, samt kontraktionsfasen, då hjärtat kontraherar (drar ihop sig) samt pumpar iväg blodet. Avslappningsfasen kallas tillsammans med en annat mening till diastole medan kontraktionsfasen kallas systole.

Hjärtrummen

En pump fungerar genom för att ta emot enstaka vätska alternativt ett gas, utöva tryck vid detta samt bara tillåta en flöde inom enstaka viss riktning. i enlighet med identisk princip fungerar hjärtats numeriskt värde pumpar. detta utrymme vilket tar emot blod kallas förmak (även atrium, plur. förmaken). Förmaken existerar alltså dem numeriskt värde hjärtrum liksom tar emot blodet ifrån dem tillförande kärlen, venerna, innan detta fortsätter in inom nästa lokal, kamrarna.

Det plats var blodet utsätts på grund av tryck kallas alltså kammare (även ventrikel). inom samt tillsammans för att hjärtat fungerar likt numeriskt värde pumpar finns numeriskt värde stycken förmak samt numeriskt värde stycken kammare. Totalt finns alltså fyra hjärtrum. motsats till vänster kammare leder mot lungartären (truncus pulmonalis), den artär vilket transporterar blod mot lungorna. Vänster kammare leder mot kroppspulsåder (a. aortae), den huvudartär likt delar upp sig inom mindre artärer samt sprider blodet mot kroppens samtliga vävnader. kroppspulsåder kallas även ofta på grund av stora kroppspulsådern.

Se figur 2 och 3 till för att erhålla enstaka schematisk sammanfattning ovan hjärtrummen samt blodets flöde genom dessa.

Klaffar

För för att förhindra backflöde (tillbakaflöde från blod) finns klaffar både före samt efter kammarrummen. Klaffarna fungerar såsom backventiler samt hindrar dels blodet ifrån för att flöda ifrån kamrarna mot förmaken beneath kontraktionen inom systole, dels ifrån för att flöda ifrån huvudartärerna tillbaks mot kamrarna beneath avslappningen inom diastole. inom hjärtat finns därför numeriskt värde stycken klaffar mellan förmak samt kammare (atrioventrikulära klaffar) samt numeriskt värde stycken klaffar mellan kammare samt detta flaska likt blodet pumpas ut inom (semilunarklaffar). dem atrioventrikulära klaffarna existerar inte någonsin öppna samtidigt såsom dem senare samt vice versa.

Hjärtväggen

Hjärtats väggar består mot störst sektion från muskelceller (myocyter). Dessa celler existerar avlånga samt innehåller långa proteinkomplex (myofibriller) såsom äger förmåga för att vid röra sig inom förhållande mot varandra. då enstaka myocyt exciteras (aktiveras) rör sig fibrillerna inom förhållande mot varandra vid en sätt sålunda för att kurera cellen blir mindre. Cellen drar alltså ihop sig. eftersom samtliga myocyter exciteras nästan samtidigt blir kontraktionen (ihopdragningen) organiserad samt funktionell; all vävnaden dras samman.

Excitationen, kontraktionen samt hjärtcykeln

För för att hjärtkontraktionen bör bli ändamålsenlig kunna dock ej samtliga myocyter inom bota hjärtat kontrahera precist samtidigt. Man förmå jämföra detta tillsammans mjölkningen från ett nötboskap – enstaka viss finess måste mot på grund av för att mjölken bör anlända ut ur spenen. Mjölken måste tryckas ut mot öppningen samt vid identisk sätt måste hjärtat att omfamna någon eller hålla dem tätt ut blodet ur kamrarna mot öppningarna mot huvudartärerna. Därför finns ett session inriktade celler såsom äger vilket funktion för att sprida aktiveringssignalen därför för att riktig myocyter bör kontrahera nära riktig situation. Dessa celler kallas tillsammans till retledningssystemet. Cellerna vilket bildar retledningssystemet beordrar dem olika myocyterna inom hjärtväggen mot kontraktion nära korrekt situation. Resultatet från denna aktivering blir ett hjärtkontraktion likt trycker ut blodet ifrån den nedre vassa delen från hjärtat (apex) upp mot basen från hjärtat.

Hjärtat kontraherar samt slappnar från ifall vartannat. Hjärtat arbetar därför inom enstaka velociped likt går ifall samt angående igen. Ofta kallas denna velociped på grund av enstaka hjärtcykel. ett kontraktion samt ett relaxation (avslappning) bildar alltså tillsammans enstaka hjärtcykel – en slag.

För för att ett fåtal ett produktiv hjärtfunktion beordrar retledningssystemet myocyterna inom förmakens väggar för att kontrahera inledningsvis. Detta sker inom slutet från diastole. Poängen tillsammans för att förmakens väggar bör kontrahera inledningsvis existerar för att erhålla en extra flöde från blod ifrån förmaken in inom kamrarna innan dem atrioventrikulära klaffarna stängs nära kontraktionen inom start från systole. då förmaken besitter kontraherat avvaktar retledningssystemet enstaka betalkort period innan den beordrar den största delen från hjärtmuskelvävnad – kammarväggen – mot kontraktion. Retledningssystemet styr därmed ett kontraktion från myocyterna inom kammarväggen vid en sätt sålunda för att blodet pressas ut ur kamrarna samt in inom dem numeriskt värde stora artärerna.

När hjärtmuskelvävnad kontraherar reducerar volymen inom kammarrummen. kvantiteten blod likt finns inom respektive kammare förblir dock oförändrat. detta betyder för att blodet trycks ihop samt därmed ökar blodtrycket inom kammaren. då trycket inom kammaren blir större än detta tryck likt finns inom den artär vilket kammaren leder mot öppnar sig klaffen ut inom artären samt en flöde ut ifrån kammaren tar nära. en flöde uppstår ständigt mot resultat från för att ett tryckskillnad mellan numeriskt värde lokalisationer föreligger. All frakt från blod – mellan varenda hjärtrum samt inom samtliga flaska – förklaras därför ständigt från för att detta existerar en relativt sett lägre tryck inom blodflödets riktning.

När detta höga trycket inom kamrarna sjunker, allteftersom blodet flödar ut inom blodkärl, reducerar tryckskillnaderna mellan kammarrummen samt huvudartärerna. Därför reducerar även flödet, likt efter identisk princip existerar liksom högst inom start från systole, pumpfasen inom hjärtcykeln. mot slut jämnas tryckskillnaden mellan kammare samt artär ut. Hjärtats kontraktion avslutas samt trycket inom kammaren blir därmed lägre än trycket inom artären. Därmed stängs klaffarna mellan kammare samt artär. Samtidigt leder dem nya tryckförhållandena mot för att dem atrioventrikulära klaffarna öppnar sig därför för att blodet fyller år vid kamrarna igen.

Figur 2. inom diastole, hjärtats avslappningsfas, slappnar hjärtmuskelvävnad från samt ett blodflöde sker ifrån förmak mot kammare. inom systole, kontraktionsfasen, trycker hjärtmuskelvävnad ut blodet som finns inom kamrarna således för att detta gård ur respektive kammare in inom huvudkärlen.

Reglering

Hjärtat måste behärska variera hur snabbt detta träffar (hjärtfrekvensen, pulsen) samt hur hårt detta träffar (kontraktiliteten). då man exempelvis springer ökar förbränningen från energi hos dem muskelceller liksom arbetar. Förbränningen från näringsämnen ökar, liksom förbrukningen från syre. Dessutom ökar produktionen från koldioxid samt något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör metaboliter (restprodukter nära förbränningen). till för att kompensera på grund av dessa ökade krav hos kroppens celler måste flödet inom cirkulationen öka. Detta sker framför allt genom för att hjärtat arbetar fortare samt tillsammans med större kraft. Hur är kapabel då hjärtat känna till för att detta behöver öka sitt arbete? inom blodkärlsväggarna finns nervceller likt känner från för att exempelvis mer koldioxid produceras från cellerna. då dessa nervceller känner från denna förändring, skickas signaler mot hjärnan. Hjärnan svarar vid detta genom för att via andra nervceller skicka signaler mot retledningssystemet inom hjärtat. Dessa signaler får retledningssystemet för att öka sitt tempo. Dessutom stimuleras myocyterna mot ett mer mäktig kontraktion. Den sektion från nervsystemet vilket bland annat reglerar hjärtats frekvens samt kontraktilitet kallas till autonoma nervsystemet. Aktiviteten inom detta autonoma nervsystemet är kapabel även påverkas från mot modell psykologiska faktorer – existerar man vred alternativt skrämd stimuleras även hjärtat mot strängare arbete.

Hjärtats anatomi

Hjärtat ligger inom brösthålan (thorax) mellan lungorna. noggrann på baksidan hjärtat går luftröret (trachea) samt matstrupen (esophagus). Även andra strukturer, såsom blodkärl samt nerver, ligger inom utrymmet mellan lungorna. Utrymmet mellan lungorna kallas ofta till mediastinum.

Hjärtat ligger inom stort sett inom mitten, dock den vassa delen från hjärtat, apex, pekar snett vidare ner mot vänster. Större delen från hjärtat ligger därför strax vänster ifall medellinjen.

Figur 3. Hjärtats anatomi.

Höger förmak
Vänster förmak
Övre hålvenen
Aorta
Lungartären
Lungvenen
Vänster sidas atrioventrikulära klaff (mitralis/bicuspidalis)
Vänster sidas semilunarklaff (aortaklaffen)
Vänster kammare
Höger kammare
Nedre hålvenen
Höger sidas atrioventrikulära klaff (tricuspidalis)
Höger sidas semilunarklaff (pulmonalisklaffen)