Varför har turkiet så få öar
Turkiet
| Türkiye Cumhuriyeti Republiken Turkiet | ||
|---|---|---|
| Valspråk: Egemenlik, kayıtsız şartsız Milletindir! (svenska) står för "Suveränitet hör ovillkorligen mot folket! | ||
| Nationalsång: İstiklâl Marşı | ||
| Huvudstad | Ankara | |
| Största stad | Istanbul | |
| Officiellt språk | Turkiska | |
| Statsskick | republikpresidentialismenhetsstat | |
| - | President | Recep Tayyip Erdoğan |
| Nationalförsamling | Turkiets nationalförsamling | |
| Självständighet | från Osmanska Riket | |
| - | Deklarerad | 20 januari 1921 |
| - | Erkänd | 29 oktober 1923 |
| Area | ||
| - | Totalt | 783 562 km²[1] (38:e) |
| - | Vatten (%) | 1,77 % |
| Befolkning | ||
| - | 2020 (juli) års uppskattning | 82 017 514[1] (18:e) |
| - | 2014 års folkräkning | 77 695 904 (2014-12-31)[2] |
| - | Befolkningstäthet | 105 inv./km² (79:e) |
| BNP (PPP) | 2023 års beräkning | |
| - | Totalt | ▲ 3,572 tusen miljarder USD[3] (11:e) |
| - | Per capita | ▲ 41 412 USD[3] (49:e) |
| BNP (nominell) | 2023 års beräkning | |
| - | Totalt | ▲ 1,029 tusen miljarder USD[3] (19:e) |
| - | Per capita | ▲ 11 931 USD[3] (71:a) |
| Ginikoefficient (2021) | ▲ 43,4[4] | |
| HDI (2021) | ▲ 0,838[5] (48:e) | |
| Valuta | Turkisk lira () | |
| Tidszon | UTC+3 | |
| Topografi | ||
| - | Högsta punkt | Ararat, 5 166 m ö.h. |
| - | Största sjö | Vansjön, 3 765 km² |
| - | Längsta flod | Eufrat, 2 780 km |
| Kör på | Höger | |
| Nationaldag | 29 oktober | |
| Nationalitetsmärke | TR | |
| Landskod | TR, TUR, 792 | |
| Toppdomän | .tr[6] | |
| Landsnummer | 90 | |
Turkiet (turkiska: Türkiye[ˈtyɾcije]), officiellt Republiken Turkiet (turkiska: Türkiye Cumhuriyeti[ˈtyɾcije dʒumˈhuːɾijeti] (lyssna)), existerar en eurasiskt nation liksom sträcker sig ovan halvön Anatolien inom sydvästra Asien samt Östra Thrakien vid Balkanhalvön inom sydöstra Europa. Turkiet gränsar mot åtta länder; inom Europa mot Bulgarien samt Grekland samt inom Asien mot Georgien, Armenien, Azerbajdzjan (exklavenNachitjevan), Iran, Irak samt Syrien. inom övrigt gränsar landet mot Medelhavet inom söder, Egeiska havet inom väster samt Svarta havet inom norr. Marmarasjön tillhör även Turkiet samt används, tillsammans tillsammans Bosporen samt Dardanellerna, från geografer såsom gränslinje mellan Europa samt Asien.[7]
I detta enhet liksom utgör dagens Turkiet besitter flera historiska riken uppstått, såsom Bysantinska riket samt Osmanska riket. Turkiet existerar ett betydelsefull regional kraft inom denna sektion från Eurasien tillsammans kulturellt samt ekonomiskt påverkan inom området mellan Adriatiska havet inom väster samt Kina inom öster, Ryssland inom norr samt region inom söder samt besitter kommit för att erhålla ett ökande strategisk betydelse.[8][9]
18 procent från Turkiets befolkning beräknas artikel kurder, dock siffran besitter även uppskattats artikel runt 20 procent.[10] Majoriteten från dessa bor inom dem sydöstra regionerna inom Turkiet. inom vissa från dessa utgör kurderna ett majoritet från den regionala befolkningen.
Turkiet existerar ett sekulärenhetsstat tillsammans med republikanskt statsskick. Republiken Turkiet upprättades 1923 tillsammans Mustafa Kemal Atatürk såsom dess inledande president, sedan Osmanska riket upplösts efter inledande världskriget. Sedan dess besitter Turkiet blivit allt mer integrerat tillsammans med väst, samtidigt liksom man odlar förbindelser tillsammans med öst. Turkiet tillhör grundarländerna mot Förenta nationerna,[11]Islamiska konferensen,[12]OECD[13] samt OSSE,[14] existerar medlem från Europarådet sedan 1949,[15] samt från Nato sedan 1952.[16] Turkiet diskuterar sedan 2005 tillsammans Europeiska unionen angående medlemskap, samt besitter varit associerad medlem från EU sedan 1963.[17] Turkiet existerar även medlem från G20, såsom samlar dem 20 största ekonomierna inom världen.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Anatoliens antika historia
[redigera | redigera wikitext]Det geografiska området till dagens Turkiet plats en viktigt historiskt enhet beneath forntiden samt antiken. Anatoliska halvön (även kallad Mindre Asien), likt utgör större delen från dagens Turkiet, existerar en från dem äldsta kontinuerligt bebodda områdena inom världen. dem östra delarna äger utgjorts från detta historiska Armenien även kallat Västarmenien. dem allra första neolitiska bosättningarna vilket Çatalhöyük, Çayönü, Nevali Cori, Hacılar, Göbekli Tepe samt Mersin anses tillhöra dem allra första mänskliga bostadsorterna inom världen.[18] Bosättningen inom Troja börjar inom neolitisk tidsperiod samt pågår in inom järnåldern. beneath den kända historien besitter indoeuropeiska tungomål, semitiska tungomål, sydkaukasiska tungomål samt flera tungomål tillsammans med okända släktskapsförhållanden talats inom Anatolien. Vissa vetenskapsman äger föreslagit Anatolien liksom detta hypotetiska centrum liksom dem indoeuropeiska språken spreds från.[19]
Det inledande större riket inom området fanns hettiternas, ifrån 1700-talet mot 1200-talet f.Kr. dem indoeuropeisk-talande hettiterna utvecklade enstaka högkultur ifrån centrala Anatolien. Hettiterriket omfattade beneath dess storhetstid vid 1300-talet f.Kr., förutom nästan all Anatolien, även stora delar från nuvarande Syrien samt norra Irak. Senare blev frygierna ledande tills deras riket förstördes från kimmerierna vid 600-talet f.Kr.[20] dem mäktigaste från Frygiens efterföljarstater fanns Lydien, Karien samt Lykien.
Anatoliens västkust samt svartahavskusten beboddes samtidigt från joner samt eoler, numeriskt värde från dem antika grekiska folken. Assyrierna bebodde delar från sydöstra Turkiet därför långt igen vilket 1950 f. Kr.[20]Tushhan fanns assyriernas provinshuvudstad inom sydöstra Turkiet 900-600 f.Kr. Assyrierna regerade ovan sydöstra Turkiet ända fram mot tid 612 f.Kr., då detta assyriska riket erövrades från Babylonien.[21][22] kurera området erövrades från detta persiska akemeniderriket beneath 500- samt 400-talen f.Kr. samt senare från Alexander den store kalenderår 334 f.Kr.[23] Anatolien delades senare inom en antal små hellenistiska riken (däribland Bitynien, Kappadokien, Pergamon samt Pontos), vilka samtliga underkastades Romerska riket nära mitten från inledande århundradet f.Kr.[24] tid 324 e.Kr. valde den romerske kejsaren Konstantin den storeBysans mot färsk huvudstad, samt döpte ifall den mot Nya Rom (efter hans död omdöpt mot Konstantinopel, idag Istanbul). Efter Romerska rikets delning blev staden huvudstad inom Bysantinska riket (Östromerska riket).[25]
Turkarna samt Osmanska riket
[redigera | redigera wikitext]Huset Seldjuk plats ett kvist från dem oğhuzturkar liksom vid 800-talet plats bosatta nära den muslimska världens periferi, norr ifall Kaspiska havet samt Aralsjön.[26] beneath 900-talet flyttade seldjukerna ifrån sina ursprungsområden mot östanatoliska områden.
Efter sin seger mot Bysantinska riket inom slaget nära Manzikert 1071 började turkarna lämna sina nomadiska rötter mot förmån till enstaka permanent roll inom Anatolien, vilket ledde mot för att detta seldjukiska riket bildades.[27] 1243 besegrades seldjukarméerna från mongolerna samt imperiets inflytande föll sakta samman. inom dess efterföljd kom en från dem turkiska furstendömena styrt från Osman inom för att utvecklas mot Osmanska riket samt därmed beläggning detta tomrum likt lämnats från dem kollapsade seldjukerna samt bysantinerna.[28] beneath 1300-talet uppkom inom dagens Turkiet detta osmanska riket, likt beneath storhetstiden vid 1500- samt 1600-talen kom för att omfatta större delen från region, Balkan samt Nordafrika.
Osmanska riket interagerade tillsammans både östliga samt västliga kulturer beneath sin 623-åriga bakgrund. Rikets styrdes tillsammans med muslimska lagar samt dem kristna minoriteterna likt armenier, assyrier/syrianer/kaldéer samt greker underkastades dessa lagar likt gav ett viss religionsfrihet. vid 1500- samt 1600-talen tillhörde detta världens mäktigaste politiska enheter, samt fanns ofta inom strid tillsammans med makterna inom Östeuropa beneath dess framryckning ovan Balkan samt södra delen från Polsk-litauiska samväldet.[9] Efter ett utdragen period från minskning samt successiva landförluster gick Osmanska riket in inom inledande världskriget vilket allierad tillsammans med centralmakternaTyskland samt Österrike-Ungern 1914, samt blev slutgiltigt besegrat från ententen.
Efter kriget slöts freden inom Sèvres 1920 såsom dock ersattes från fördraget inom Lausanne 1923. Uppgörelsen innebar för att detta Osmanska riket avskaffades samt delades upp samt för att Turkiet blev ett nationalstat.[28]
Republiken Turkiet
[redigera | redigera wikitext]I Osmanska rikets slutskede beneath inledande världskriget genomfördes detta armeniska folkmordet, detta assyrisk-syrianska folkmordet även kallat Seyfo, samt detta grekiska folkmordet vars avsikt fanns för att producera en homogent Turkiet. dem osmanska ungturkarnas aktioner ledde mot tvångsförflyttningar samt 300 000 (enligt osmanska arkiv) mot 600 000[29] (enligt Arnold J. Toynbee, ett underrättelseofficer inom brittiska utländsk Office beneath inledande världskriget) alternativt upp mot ovan 1 000 000 (enligt armeniska källor) armeniers död.[30] detta råder oklarhet inom vilket såsom hände. Turkiet menar för att detta såsom inträffade ej plats en folkmord, medan Armenien, land, land i västeuropa, Kanada samt flera andra länder erkänt folkmordet samt flera vetenskapsman, samt organisationer såsom International Association of Genocide Scholars (IAGS), världens inflytelserik auktoritet inom forskningen ifall folkmord,[31] menar för att detta fanns en folkmord.[32]
Ockupationen från Istanbul samt ockupationen från İzmir från dem allierade inom konsekvenser från inledande världskriget ledde mot för att enstaka turkisk nationell rörelse upprättades.[9] beneath ledning från Mustafa KemalPascha, enstaka armé befälhavare såsom ägde utmärkt sig beneath slaget nära Gallipoli, förde nationalisterna detta turkiska självständighetskriget tillsammans med målsättningen för att upphäva villkoren ifrån freden inom Sèvres.[8]
Grekerna sökte tillsammans med vapenmakt framtvinga turkarnas underkastelse dock slogs inom bas beneath grek-turkiska kriget. Den 18 september1922 plats dem ockuperande arméerna bortdrivna samt den nya turkiska staten kunde bildas, ifall än vid en uppenbart mindre territorium än Osmanska riket ägde omfattat före inledande världskriget. Den 1 november avskaffade detta nya parlamentet sultanatet, samt avslutade därmed 623 tid från osmanskt styre. Lausannefreden 1923 ledde mot internationellt erkännande från den nyligen bildade "Republiken Turkiet" vilket Osmanska rikets efterföljarstat. Republiken utropades officiellt 29 oktober1923 inom den nya huvudstaden Ankara.[9]
Mustafa Kemal blev republikens inledande president samt genomförde fram mot sin död 1938 grundlig reformer till för att omvandla detta gamla islamska sultanatet mot ett modern nationalstat.[9] inom enlighet tillsammans lagen ifall familjenamn gav detta turkiska parlamentet Mustafa Kemal hedersnamnet "Atatürk" (Turkarnas fader) 1934.[8]
Turkiet gick tillsammans inom andra världskriget vid dem allierades blad den 23 februari1945 såsom ett ceremoniell gest samt blev medlem från Förenta nationerna 1945.[11] då Grekland ägde svårigheter efter kriget tillsammans med för att undertrycka en kommunistiskt uppror, samt Sovjetunionen ställde krav vid militärbaser inom Bosporen samt Dardanellerna, deklarerade USA1947 den därför kallade Trumandoktrinen. Doktrinen innebar för att USA avsåg för att garantera Turkiets samt Greklands säkerhet, samt ledde mot storskaligt militärt samt ekonomiskt stöd ifrån USA.[33]
Efter för att äga deltagit tillsammans FN-styrkor inom Koreakriget gick Turkiet tillsammans inom Nato 1952 samt kom vid bas från sin gräns mot Sovjetunionen för att existera strategiskt viktigt beneath kalla kriget.
Turkiet invaderade Cypern nära Cypernkrisen 1974, efter för att inbördes stridigheter pågått inom en årtionde samt enstaka grekiskinspirerad kupp ägde genomförts. Nio kalenderår senare utropades Turkiska republiken Nordcypern, såsom enbart erkänns från Turkiet.[34]Cypernfrågan existerar ännu ej löst.
Enpartiperioden tog slut 1945 samt följdes från ett flerpartiperiod såsom kännetecknades från spänningar, särskilt ifrån 1960-talet mot 1980-talet, då perioder från politisk instabilitet ledde mot en antal militärkupper, 1960, 1971, 1980 samt ett "postmodern statskupp" 1997.[35] Liberaliseringen från Turkiets vetenskapen om resurserhandel och finans liksom började vid 1980-talet förändrade landets landskap samt perioder från upphöjd tillväxt följdes från kriser beneath dem nästa årtiondena.[36] Efter 1980-talet äger den politiska samt ekonomiska situationen förbättrats samt landet diskuterar sedan 3 oktober 2005 ifall medlemskap inom Europeiska unionen.
1984 inleddes en inbördeskrig mellan den turkiska staten samt Kurdistans arbetarparti (PKK). Den militära konflikten fanns vilket maximalt stark fram mot 1999, dock pågår kvar (2022).
Turkiet beneath Erdoğan
[redigera | redigera wikitext]Det konservativa Rättvise- samt utvecklingspartiet (AKP) äger styrt Turkiet sedan 2002. Nuvarande president Recep Tayyip Erdoğan plats premiärminister mellan 2003 samt 2014, då han tog ovan presidentposten ifrån Abdullah Gül.
Under AKP:s inledande tid nära makten upplevde Turkiet enstaka kraftig finansiell uppgång, tillsammans förbättrad levnadsstandard på grund av stora delar från befolkningen. dem senaste år äger ekonomin dock stagnerat, tillsammans okontrollerad inflation samt arbetslöshet, samtidigt liksom landet i enlighet med flera bedömare utvecklats inom enstaka diktatorisk riktning.
Kuppförsöket 2016 blev startskottet på grund av enstaka allt mer hårdför politik, liksom bland annat besitter inneburit för att hundratusentals människor äger fängslats alternativt avskedats, anklagade till samröre tillsammans med Gülenrörelsen, liksom Erdoğan pekar ut liksom ansvarig till kuppen (predikanten Fethullah Gülen