USA:s demografi består från enstaka majoritet från dem 331 miljoner invånarna såsom existerar ättlingar mot immigranter ifrån Europa, varav detta stora flertalet från immigranterna härstammade ifrån Tyskland, Storbritannien, Skottland, Irland samt Italien. flera immigranter kom även ifrån dem nordiska samt slaviska länderna. Invånarna tillsammans franskt samt spanskt ursprung immigrerade oftast ifrån Franska Kanada respektive Mexiko samt Syd- samt Mellanamerika.
Den latinamerikanska befolkningsgruppen vilket existerar den största minoritetsgruppen inom landet samt utgjorde 13,4 % från befolkningen 2002 (38,6 miljoner människor), existerar även den snabbast något som ökar i storlek eller antal gruppen, samt därför äger detta spanska språket även ökat inom innebörd. kalenderår 2000 utgjordes runt 12 % från befolkningen från afroamerikaner vilka nästan uteslutande härstammar ifrån dem afrikanskaslavar såsom något som har transporterats eller flyttats mot Amerika beneath 1700- samt 1800-talet. Den tredjeplats inom storlek avgörande befolkningsgruppen existerar dem från asiatiskt ursprung, vilka utgör 3,6 % från befolkningen samt främst existerar koncentrerade mot dem västra delarna från landet. Ursprungsbefolkningen såsom levde inom området före den europeiska kolonisationen utgör beneath 1 % från befolkningen.
Landet präglas från etnisk samt kulturell diversitet. ett massiv sektion från landets tillgångar kontrolleras från ett små sektion från befolkningen dock sedan 1993 äger dock inkomstskillnaderna minskat något; andelen fattiga minskade ifrån 15 % tid 1993 mot 12,3 % kalenderår 2006 samt inom absoluta anförande minskade antalet fattiga ifrån 39 miljoner 1993 mot 36,5 miljoner tid 2006[4] samtidigt likt USA:s befolkning ökade kraftigt. inom relation mot andra länder ligger den generella levnadsstandarden långt ovan världssnittet: Internationella valutafonden specificerade kalenderår 2005 USA vid fjärde område inom BNP (PPP) per capita, efter Luxemburg, Irland samt Norge. land kom vid fjortonde lokal inom identisk register. 51 % från hushållen ägde tid 2000 ingång mot enstaka datamaskin samt 41 % ägde resurs mot internet. Vidare ägde kalenderår 2002 67,9 % från befolkningen den egna bostaden.
Språk
[redigera | redigera wikitext]
USA besitter inget officiellt tungomål, vilket beror vid för att engelska besitter varit totalt dominerande[5], varför detta ansetts för att man ej behöver en officiellt språk[6]. inom takt tillsammans för att antalet spansktalande invandrare ifrån Latinamerika, hispanics, ökade beneath andra hälften från 1900-talet, samt dessa inom större utsträckning än tidigare invandrargrupper besitter valt för att ej övergå mot för att prata engelska, äger kraven vid för att engelska skall införas vilket officiellt tungomål inom USA ökat. Delstatliga försök mot sådan lagstiftning besitter dock underkänts från dem federala domstolarna.
Religion
[redigera | redigera wikitext]
Religionstillhörighet bland befolkningen inom USA
Protestanter (42 %)
Katoliker (21 %)
Övriga kristna (3 %)
Muslimer (1 %)
Buddhister (1 %)
Hinduer (1 %)
Agnostiker (6 %)
Ateister (5 %)
Ingen religionstillhörighet (18 %)
USA:s fördelning ovan religionssamfund fanns 2001 följande; protestanter 52 %, katoliker 24,5 %, obundna 13,2 %, judar 1,3 % samt övriga 0,5–0,3 % (vilket bland annat innefattar muslimer, buddhister, ateister samt hinduer).[uppdatering behövs] Anmärkningsvärt existerar för att antalet människor liksom ser sig liksom kristna faller snabbt, ifrån 86,2 % 1990 mot 76,5 % 2001. flera från dessa besitter istället gått ovan mot nyandligafilosofier vilket ej kunna anses existera religioner vid identisk sätt vilket mot modell kristendomen (dessa ingår inom benämningen obundna inom fördelningsstatistiken ovan).
Se även
[redigera | redigera wikitext]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]
Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, 12 juli 2022.
Noter
[redigera | redigera wikitext]
^läs online, www.worldometers.info .[källa ifrån Wikidata]
^Unesco-institutet till statistik, läs online.[källa ifrån Wikidata]
^”UNdata | record view | Population bygd language, sex and urban/rural residence”. data.un.org. http://data.un.org/Data.aspx?d=POP&f=tableCode:27;countryCode:840&c=2,3,6,8,10,12,14,15,16&s=_countryEnglishNameOrderBy:asc,refYear:desc,areaCode:asc&v=1. Läst 31 januari 2018.
^”Constitutional Topic: tjänsteman Language - The U.S. Constitution Online - USConstitution.net” (på engelska). https://www.usconstitution.net/consttop_lang.html. Läst 31 januari 2018.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
v • r
Nordamerika demografi
Självständiga stater
Antigua-Barbuda · Bahamas · Barbados · Belize · Costa Rica · Dominica · Dominikanska republiken · El Salvador · Grenada · Guatemala · Haiti · Honduras · Jamaica · Kanada · Kuba · Mexiko · Nicaragua · Panama · Saint Kitts samt Nevis · Saint Lucia · Saint Vincent-Grenadinerna · Trinidad-Tobago · USA
Särskilda områden
Grönland (Danmark) · Clippertonön, Guadeloupe, Martinique, Saint-Barthélemy, Saint-Martin, Saint-Pierre och Miquelon (Frankrike) · Aruba, ö i karibien, Curaçao, Saba, Sint Eustatius, Sint Maarten (Nederländerna) · Anguilla, Bermuda, Brittiska Jungfruöarna, Caymanöarna, Montserrat, Turks- och Caicosöarna (Storbritannien) · Navassaön, Puerto Rico, Amerikanska Jungfruöarna (USA)