Svenska språkets ursprung och släktskap
Svenska
- För andra betydelser, titta svensk.
Svenska (svenska(fil)) existerar en östnordiskt tungomål likt talas från ungefär tio miljoner personer, främst inom land var språket besitter ett dominant ställning vilket huvudspråk, dock även såsom detta en nationalspråket inom land i norden samt såsom enda officiella tungomål vid Åland. inom övriga land i norden talas detta liksom modersmål framförallt inom dem finlandssvenska kustområdena inom Österbotten, Åboland samt Nyland. ett små minoritet svenskspråkiga finns även inom land i baltikum. Svenska existerar nära besläktat samt inom upphöjd grad ömsesidigt begripligt tillsammans med danska samt norska. dem andra nordiska språken, isländska samt färöiska, existerar mindre ömsesidigt begripliga tillsammans med svenska. Liksom dem övriga nordiska språken härstammar svenskan ifrån ett kvist från fornnordiska, vilket fanns detta tungomål såsom talades från dem germanska folken inom Skandinavien.
Rikssvenska, alternativt standardsvenska, existerar detta standardspråk såsom inom landet sedan talet utvecklats ur mellansvenska dialekter samt plats väletablerad nära start från talet. detta finlandssvenska standardspråket, högsvenskan, besitter en eget språkvårdsorgan, vilket dock strävar efter för att hålla skillnaden mot rikssvenskan små. Regionala varianter tillsammans rötter inom äldre lokala dialekter talas ännu, även inom mindre utsträckning mer särpräglade dialekter. dem existerar ej direkt hotade från språkdöd, dock besitter varit vid tillbakagång sedan start från talet, trots för att flera existerar välutforskade samt för att användningen idag ej längre motarbetas.
Den vanligaste ordföljden inom svenska existerar subjekt-verb-objekt, även ifall detta är kapabel variera inom vissa typer från fraser. Svenskans formlära besitter förhållandevis erhålla böjningar. detta finns numeriskt värde grammatiska genus samt numeriskt värde kasus[2] samt substantiv böjs även inom numerus, ental samt flertal. Adjektiven kunna kompareras samt böjs även i enlighet med genus, numerus samt bestämdhet. Bestämd samt obestämd form eller gestalt vid substantiv indikeras främst genom suffix, ändelser, samt är kapabel kompletteras tillsammans med föremål eller textstycken. Prosodin, ordmelodin, innehåller betoning samt även vissa tonala drag. Svenskan äger ett förhållandevis massiv mängd vokaler samt utmärks genom en väldigt variationsrikt fonem inom detta således kallade sje-ljudet.
Släktskap
[redigera | redigera wikitext]Svenska existerar en indoeuropeiskt tungomål liksom tillhör den nordgermanska grenen från dem germanska språken. Tillsammans tillsammans med danskan tillhör detta den östskandinaviska undergruppen, likt skiljer dessa ifrån dem västskandinaviska språken norska, färöiska samt isländska samt ifrån forngutniskan. ett modernare uppdelning från språken baserar sig vid ömsesidig begriplighet samt delar upp dem nordiska språken inom ett "fastlandsskandinavisk" team liksom inkluderar danska, norska samt svenska samt ett "öskandinavisk" lag likt inkluderar färöiska samt isländska. Denna tillväxt besitter skett vid bas från Islands samt Färöarnas isolering ifrån dem övriga språken samt även lågtyskans starka effekt vid danska, svenska samt norska genom den tyska hansan beneath medeltiden.[3]
Enligt dem flesta vedertagna kriterier på grund av ömsesidig begriplighet förmå dem fastlandsskandinaviska språken betraktas likt dialekter från identisk tungomål. liksom ett resultat från den långvariga rivalitet mellan Danmark-Norge samt landet, vilket innefattade ett utdragen rad konflikt inom huvudsak beneath samt talet, samt dem nationalistiska idéströmningar likt plats vilket maximalt aktuella beneath samt talet äger dem tre språken olika stavning, ordförråd, grammatik samt egna språkmyndigheter. Danska, norska samt svenska beskrivs ur en lingvistiskt perspektiv därför främst vilket en dialektkontinuum, enstaka assemblage närbesläktade dialekter från skandinaviska. Flera från nationalspråkens dialekter är kapabel existera en mellanting mellan olika tungomål, såsom mot modell dem svenska dialekter liksom talas inom delar från Dalarna (Älvdalsmål), Jämtland, Dalsland samt Värmland, nära gränsen mot Norge. inom Frostvikens socken inom Jämtland talas traditionellt norska (trönderska).[3]
Språkgeografi
[redigera | redigera wikitext]Svenska existerar lagstadgat huvudspråk inom landet, var detta existerar modersmål på grund av cirka 9,2 miljoner invånare.[4] Svenska existerar konstitutionellt nationalspråk inom land i norden, var detta existerar modersmål till 0,3 miljoner invånare samt enda officiellt tungomål vid Åland.
I land i norden talas svenska likt modersmål från enstaka minoritet likt omfattade talare, vilket motsvarar cirka 5,3procent från den totala befolkningen.[5] Svenska förstås alternativt talas inom någon grad även från dem flesta finskspråkiga finländare.[6] Den finlandssvenska minoriteten existerar koncentrerad mot kust- samt skärgårdsområden inom Österbotten, Åboland samt Nyland (med huvudstadsregionen). inom dessa områden dominerar ofta svenska vid mindre orter samt inom vissa kommuner existerar svenska detta enda administrativa språket. även enstaka sektion enspråkigt finska kommuner inom andra regioner äger avgörande svenskspråkiga minoriteter, dessa kallas svenska språköar inom finlandssvenskt språkbruk. kalenderår uppgick den svenskspråkiga andelen från Finlands befolkning mot 17,5 andel .[7] Denna andel äger sedan dess successivt minskat, jmfr: förfinskning. Efter andra världskriget är kapabel detta förklaras bland annat från enstaka överrepresentation från svenskspråkiga finländare hos dem migrationsströmmar vilket gått ifrån land i norden mot landet. Mellan kalenderår samt kalenderår sökte sig personer ifrån land i norden mot land, varav pausade kvar permanent. från dem uppges enstaka tredjedel äga varit svenskspråkiga, vilket kunna jämföras tillsammans med cirka sexprocent svenskspråkiga från den sammanlagda finländska befolkningen beneath identisk period.[8]
Även inom övriga nordiska länder finns svensktalande minoriteter – 30 inom Norge samt 11 inom land ().[9] enstaka avgörande migration mellan dem nordiska länderna finns, dock vid bas från likheterna inom tradition samt tungomål assimileras ofta dessa invandrare samt utmärker sig ej vilket enstaka personlig etnisk minoritet, land i norden undantaget. Därutöver kunna även den lilla svensktalande minoriteten inom land i baltikum tilläggas, liksom levt var sedan talet.[10] detta finns kvar en fåtal personer likt talar svenska såsom modersmål vid vissa platser inom landets historiska svenskbygder längs den nordvästra landremsa vid havet samt vid öarna (Aiboland).[11]
Enligt års folkräkning talar cirka 67 människor inom USA svenska (vilket utför svenskan mot USA:s femtionde vanligaste språk), dock utan för att specificera hur väl dessa kontrollerar eller är skicklig i språket. ett majoritet från dem områden var högst andel invånare uppges prata svenska ligger inom Minnesota.[12] i enlighet med folkräkningen inom Kanada talade då 17 personer svenska var, dock liksom inom USA saknas arbetsuppgift ifall hur väl språket behärskas.[13]
Utöver ovannämnda grupper, finns detta i enlighet med Statistiska centralbyrån svenskar inom utlandet vilket besitter avregistrerat sig såsom boende inom landet mellan samt samt likt inte någonsin äger flyttat tillbaka.[14] Länder tillsammans avgörande svenskspråkiga minoriteter existerar bland annat Tyskland samt Storbritannien (30 inom vardera land), Spanien (17), land i västeuropa (15), Kanada (se även ovan), Australien samt Schweiz (6 inom vardera land), Belgien (5) samt Italien (3). varenda uppgifterna gäller tid [9]
Historiska språkminoriteter
[redigera | redigera wikitext]Tidigare besitter detta funnits vidsträckta svenskspråkiga områden inom land i baltikum, inom synnerhet längs den nordvästra landremsa vid havet samt vid öarna Dagö, Ösel samt Ormsö. Den svensktalande minoriteten fanns representerad inom parlamentet samt ägde korrekt för att nyttja språket inom offentliga anförande samt debatter. inom mitten från talet plats antalet estlandssvenskar omkring 10 personer, vilket motsvarade andel från landets dåtida befolkning.[15] Efter den svenska förlusten från Baltikum mot Ryssland vid talet, tvångsförflyttades runt 1 estländska svenskar ifrån Dagö mot Ukraina var dem grundade byn Gammalsvenskby norr ifall Krimhalvön. från dessa återstår endast en fåtal ättlingar liksom idag existerar gamla samt ännu talar svenska likt modersmål, följer den svenska kalendern samt beaktar svenska seder, samt den många ålderdomliga östsvenska dialekten kommer tillsammans största säkerhet för att dö ut inom ett generation. inom land i baltikum blev den svensktalande minoriteten mot enstaka start väl behandlad beneath mellankrigstiden, dock beneath trettiotalet gjorde sig estnisk nationalism påmind samt man påtvingade befolkningen namnbyteskampanjer, var nyuppfunna, estniskklingande namn skulle ersätta dem ursprungliga svenska orts-, gårds- samt familjenamnen. Kommuner var svensktalare plats inom majoritet ägde svenska liksom administrativt tungomål samt estlandssvensk tradition ägde en smärre uppsving. beneath andra världskriget, då land i baltikum blev enstaka sektion från Sovjetunionen, flydde dem flesta estlandssvenskar (cirka 80procent) mot land, flera deporterades mot Sibirien[16] samt dem cirka 1 likt blev kvar inom detta sovjetockuperade land i baltikum ägde många små möjligheter för att skydda sin identitet samt sitt tungomål vid bas från den ryska synen vid svenskarna vilket potenziell spioner samt förrädare. flera valde för att dölja sin svenska identitet samt bytte tungomål mot estniska på grund av för att undvika förföljelse samt yrkesförbud. vid bas från detta återstår idag endast enstaka handfull äldre såsom talar sann dialekt. i enlighet med folkräkningen fanns detta etniska svenskar inom land i baltikum, varav ägde estniskt medborgarskap.[17] eftersom detta antas för att varenda ej uppger sin etniska bakgrund besitter antalet estlandssvenskar inom land i baltikum uppskattats mot cirka tusen.[18]
I Amerika besitter detta tidvis funnits svensktalande grupper, vid talet inom nuvarande Delaware (på den tiden Nya Sverige), vid talet inom mot modell Bishop Hill inom Illinois samt inom Minnesota, dock dessa besitter inom regel assimilerats samt antagit detta omgivande majoritetsspråket engelska inom ett alternativt en par generationer.
Också inom Argentina, särskilt kring byn Oberá likt grundades från inflyttade svenskar, besitter detta funnits svensktalande grupper från vilka uppskattningsvis en hundratal svensktalande lever än idag. Fram tills vid talet bedrevs svensk skolundervisning inom staden samt än idag bedrivs språkundervisning inom mindre utsträckning bland svenskättlingarna.[19]
I slutet vid talet skall detta även äga funnits ett avgörande svensktalande koloni inom nuvarande Namibia, även ifall den emellertid sedermera assimilerats mot omgivande språkgrupper.[20]
Dialekter
[redigera | redigera wikitext]Den lingvistiska definitionen från ett svensk dialekt existerar dem lokala varianter liksom ej blivit starkt påverkade från standardspråket samt vars ursprung är kapabel spåras ända tillbaka mot fornnordiskan. dem kallas ofta bygdemål alternativt sockenmål. flera från dem mer genuina dialekter vilket talas inom orter liksom Orsa samt Älvdalen inom Dalarna, Skellefteå inom Västerbotten, Kalix inom Norrbotten alternativt Närpes inom Österbotten äger ofta många särpräglade fonetiska samt grammatiska aspekter, såsom upprätthållandet från äldre kasussystem. Dessa dialekter kunna artikel näst intill obegripliga till dem flesta svenskar samt betraktas ibland vilket egna tungomål. dem flesta från talarna kontrollerar eller är skicklig i även rikssvenska (eller högsvenska liksom inom fallet tillsammans med dem finlandssvenska).
Dialekterna existerar ofta således lokala för att dem är kapabel begränsas mot enskilda socknar. Traditionellt besitter dem sammanförts mot sex större dialektområden, likt sinsemellan äger likartade drag inom fråga ifall grammatik, uttal samt ordförråd. avgränsningar mellan dessa områden existerar ej skarpa, samt indelningen besitter maximalt ett lärorik funktion.[21][22]
Officiell status
[redigera | redigera wikitext]I den språklag såsom trädde inom kraft 1 juli anges för att svenskan existerar huvudspråk inom Sverige.[23] detta innebär för att svenska existerar samhällets gemensamma tungomål, såsom samtliga såsom bor inom land bör äga resurs mot samt såsom bör behärska användas inom varenda samhällsområden. detta allmänna bör äga en särskilt ansvar på grund av för att svenskan används samt utvecklas. Lagen innebär även en starkare skydd på grund av detta svenska teckenspråket samt till dem fem nationella minoritetsspråkenfinska, jiddisch, meänkieli, romani chib samt samiska. detta allmänna bör äga en särskilt ansvar till för att skydda samt främja dessa tungomål. Den såsom besitter en annat modersmål än svenska, svenskt teckenspråk alternativt nationellt minoritetsspråk bör ges tillfälle för att förbättra samt nyttja sitt modersmål.[24]
Även angående svenskan äger varit officiellt administrativt samt liturgiskt tungomål sedan tidigt anförande ansågs detta fram mot nyligen ej nödvändigt för att inom team fastställa svenskans ställning eller tillstånd såsom officiellt tungomål inom land. därför sent likt den 7 månad avgjorde Sveriges riksdag tillsammans med röstsiffrorna mot för att ej anta svenskan vilket officiellt majoritetsspråk utan för att även fortsättningsvis endast benämna svenskan såsom huvudspråk. Beslutet kritiserades, bland annat från Sture Allén, ledamot från Svenska Akademien.[25]
I land i norden existerar svenska en från landets numeriskt värde nationalspråk, inom nästan varenda kontext officiellt jämställt tillsammans finskan (se tungomål inom Finland). Svenska existerar ensamt officiellt tungomål vid Åland, ett autonom sektion från land i norden, var 97procent från dem 26 invånarna äger svenska liksom modersmål. Svenska existerar även en från Europeiska unionens officiella språk.[26]
Språkmyndigheter
[redigera | redigera wikitext]Det finns ingen officiellt fastslagen instans på grund av reglering från svenska inom land. avdelningen Språkrådet är kapabel dock ses likt Sveriges officiella språkorgan samt finansieras från den svenska regeringen. detta äger dock inga ambitioner för att utöva direkt övervakning ovan språket liknande dem vilket Académie française besitter såsom mål.[27] Språkrådet består från representanter ifrån ett rad olika organisationer, inklusive Svenska Akademien. Dess främsta medel på grund av för att reglera språket existerar genom ordböcker vilket Svenska Akademiens ordbok (SAOB) samt Svenska Akademiens ordlista (SAOL), samt ett rad olika handböcker inom grammatik, stavning samt rättskrivning (främst Svenska skrivregler). Även ifall SAOL ofta betraktas likt normerande, sålunda existerar dess funktion främst för att förklara den samtida språkanvändningen.
Den rikliga utgivningen från ordböcker samt språkhandböcker beneath senare kalenderår, Svenska Akademiens grammatik (), Svenska Akademiens språklära (), Svenskt språkbruk (), Svenska språknämndens uttalsordbok (), Språkriktighetsboken (), jämte databaser vid internet såsom SAOB[28], Språkbanken[29], existerar en led inom den nordiska språkvårdens mål för att utföra språkets regler samt normer tydliga samt tillgängliga på grund av varenda. Utgivningen från liknande skrivna verk äger fått språkvetare vilket Sture Allén samt Catharina Grünbaum för att kalla svenskan på grund av en från världens bäst beskrivna tungomål.
I land i norden regleras svenskan från Svenska avdelningen nära Institutet på grund av dem inhemska språken likt äger officiell ställning eller tillstånd såsom språkmyndighet. Bland dess högst prioriterade data existerar för att titta mot för att finlandssvenskan ej fjärmar sig ifrån sverigesvenskan inom på grund av upphöjd grad. Svenska avdelningen nära Institutet till dem inhemska språken besitter mot modell gett ut Finlandssvensk ordbok liksom belyser dem skillnader liksom finns mellan svenskan inom land i norden samt land.
Svensk språkhistoria
[redigera | redigera wikitext]Svensk språkhistoria existerar detta vetenskapliga studiet från svensk språk- samt texthistoria ifrån folkvandringstid mot nutid samt från olika teoretiska synsätt vid språkförändring samt ord. en särskilt fokus ligger vid aktuell undersökning ifall svenskans saga. ord samt tungomål beneath olika perioder studeras tillsammans med hänsyn mot dem språkliga nivåerna (fonologi, morfologi, lexikon samt syntax) samt tillsammans hänsyn mot genre samt textens fysiska struktur inom exempelvis handskrifter alternativt tryckta skrivna verk.
Språkförändring
[redigera | redigera wikitext]Även ifall språkförändringar inte någonsin existerar därför abrupta vilket detta antyds från terminologin, likt ej bör tolkas alltför bokstavligt, därför tillämpas denna plats dem maximalt erkända indelningarna såsom används från svenska språkforskare.
Fornnordiska
[redigera | redigera wikitext]På talet ägde detta germanska tungomål vilket talades inom Skandinavien (urnordiska) undergått några större förändringar samt utvecklats mot fornnordiska. Detta tungomål började undergå förändringar likt ej fanns likartade inom bota dialektområdet samt resulterade beneath talet inom för att numeriskt värde olika dialekter, enstaka västlig samt ett östlig, utvecklades: fornvästnordiska samt fornöstnordiska.
Fornöstnordiska benämns ofta rundanska respektive runsvenska inom land även angående dessa plats inom princip identiska fram mot talet. Dialekterna små frukter från växter denna benämning vid bas från för att dem skrevs tillsammans runalfabetet (s.k. futhark). mot skillnad ifrån urnordiskan, såsom skrevs tillsammans den typiga äldre futharken, skrevs fornnordiska tillsammans den yngre futharken likt endast ägde 16 runor. vid bas från detta begränsade antalet indikator användes flera runor till ett rad olika fonem. Exempelvis användes runan liksom betecknade vokalenu även till för att nedteckna o, ø samt y, samt runan på grund av i användes även på grund av för att notera e. då detta gäller konsonanter skrevs både tonlösa samt tonande varianter från identisk konsonant tillsammans med identisk runa (till modell t samt d, alternativt p samt b). på grund av för att förtydliga runorna utvecklades senare en struktur tillsammans sålunda kallade stungna runor, var flera runor även fanns inom ett stungen variant (med ett prick i), på grund av för att minska antalet fonem per runa samt därmed underlätta tolkandet från runorna. inom samband tillsammans kristendomens insättning vid talet tillfördes nya mening mot svenskan, mot modell kyrka, präst, mässa samt paradis.[30]
Fornsvenska
[redigera | redigera wikitext]På talet började även dialekterna vilket talades inom nuvarande land samt land för att skilja sig ifrån varandra samt delas vid talet inom fornsvenska samt forndanska dialekter. ett betydelsefull skillnad existerar för att forndanska, mot skillnad ifrån fornsvenska, fullständigt ägde monoftongerat dem huvudsakliga diftongerna æi, au samt øy mot e samt (de numeriskt värde senare) ø. inom skriftspråket rådde däremot större likheter mellan dessa numeriskt värde dialekter, vilket bland annat innebar för att diftongerna plats sällsynta inom fornsvensk text trots detta talspråkliga stödet.
Fornsvenska existerar den begrepp liksom används angående detta medeltida svenska språket likt äger sin start cirka Bland dem viktigaste dokumenten ifrån denna period existerar den äldsta från landskapslagarna, Västgötalagen, såsom finns bevarad inom fragment daterade mot detta primära inflytandet vid språket nära denna tidsperiod kom tillsammans etableringen från den katolska kyrkan samt dess olika klosterordnar, liksom introducerade flera nya lånord ifrån grekiska samt latin. Latinets komplicerade meningsbyggnad fick påverkan ovan skriftspråket.[30] inom samt tillsammans Hansans uppsving liksom finansiell, politisk samt armé stormakt beneath sent anförande samt tidigt anförande satte lågtyska tydliga spår inom både svenskan samt danskan. Hansans effekt bidrog mot för att vissa svenska städer tog emot flera tyskspråkiga invandrare tillsammans med tjänster inom affär samt ledning. Förutom en stort antal lånord tillsammans med anknytning mot krigföring, affär, hantverk samt administrativt system lånades även därför primär företeelser likt grammatiska suffix samt mot samt tillsammans konjunktioner in direkt ifrån tyskan. Be-, ge- samt för- inom start vid dagens svenska mening kommer oftast närmast från lågtyska be-, ge- samt vor-. detta gamla termen till hål inom ett skiljevägg – vindöga – (jfr norska vindu samt engelska lånordet window) ersattes tillsammans termen fönster såsom inom sin tur kommer ifrån latinets fenestra, såsom inom sin tur existerar en lån ifrån etruskiskan. termen eldhus blev mot kök, gälda blev betala, tunga blev mot språk samt likt synonym mot börja infördes termen begynna.[30] flera mening tillsammans med anknytning mot sjöfart lånades även in ifrån nederländskan.
Det lågtyska inflytandet underlättades avsevärt genom för att detta tungomål redan innan stod dem nordiska tungomålen nära vid bas från deras gemensamma germanska ursprung samt frånvaron från högtysk ljudskridning. Lågtyskan samt dem nordiska dialekterna delade därför redan ett mängd mening. Exempelvis existerar borgare en lågtyskt lånord, dock borg existerar nordiskt, riddare existerar lågtyskt, dock rida existerar nordiskt, köpman existerar ifrån lågtyskan, dock köpa samt man tillhör detta tidigare ordförrådet, förbjuda kommer ifrån lågtyskan, dock både för samt bjuda fanns innan inom svenskan samt således vidare. ovan skalle taget existerar dem lågtyska lånorden från ett helt ytterligare karaktär än lånord ifrån dem mer verkligt främmande tungomål liksom skulle anlända senare.
Den tidiga medeltidssvenskan skilde sig markant ifrån detta moderna språket. dem möjligen tydligaste skillnaderna fanns grammatiska, tillsammans en många mer komplicerat kasus- samt genussystem. Substantiv, adjektiv, pronomen samt vissa räkneord böjdes inom fyra kasus, liksom förutom dem moderna nominativ samt genitiv även inkluderade dativ samt ackusativ. Genussystemet påminde mer angående detta inom modern tyska. dem flesta från dem maskulina samt feminina substantiven sammanföll senare inom en genus: utrum (tidigare ofta kallat reale). Verbböjningen fanns även många mer komplex; inom den ingick såväl indikativ såsom grammatik samt verb böjdes efter både individ samt numerus. Mot talet ägde grammatiken inom vardagsspråket samt den mer profana litteraturen mot massiv sektion förenklats samt liknade mer dagens svenska. dem gamla böjningarna användes dock inom viss utsträckning inom högtidlig prosa ända fram mot talet samt inom vissa genuina dialekter finns dessa kvar kvar.
En förändring inom detta latinska alfabet likt användes inom Norden plats användandet från ligaturer likt æ. Kombinationerna aa samt oe skrevs ofta genom för att den en bokstaven skrevs ovanför den andra samt utvecklades senare mot bokstäverna å, ä samt ö.
Exakt då dialekter liksom gutniska alternativt älvdalska började skilja sig ifrån den senare svenskan existerar dock svårt för att yttra. Gutniskan splittrades dock ifrån svenskan långt innan danskan gjorde detta.
Nysvenska
[redigera | redigera wikitext]Perioden såsom små frukter från växter benämningen nysvenska börjar tillsammans med införandet från tryckpress samt reformationen. Efter för att äga gripit makten samt blivit vald mot monark utfärdade Gustav Vasa ett svensk bibelöversättning, efter starkt effekt samt påtryckning från protestanten Martin Luther. ett utgåva från Nya testamentet utkom samt följdes från enstaka fullständig bibelöversättning såsom brukar benämnas Gustav Vasas bibel. Denna översättning ansågs allmänt liksom därför lyckad för att den – tillsammans med återkommande revideringar – förblev den maximalt nyttja bibelöversättningen ända fram mot dem personer vilket främst nedsänkt på baksidan översättningen fanns Laurentius Andræ samt bröderna Laurentius samt Olaus Petri. Samtliga översättare fanns ifrån Mellansverige, något liksom troligen påverkat bibelspråket för att artikel mer troget mälardalsdialekterna.
Gustav Vasas bibel anses inom allmänhet existera ett många rimlig kompromiss mellan gammalt samt nytt tungomål. Även ifall den ej stämde överens tillsammans samtidens talspråk således plats den ej överdrivet konservativ inom sitt språkbruk. Den plats en stort steg mot enstaka mer konsekvent svensk stavning samt etablerade mot modell användningen från vokalerna å, ä samt ö samt användningen från ck istället till kk efter betalkort vokal (liksom den originella stavningen från och). Översättarna fanns ta hand om angående för att behålla självständigheten inom språket. dem undvek därför tyska samt danska lånord samt dem tunga latinska konstruktionerna. Resultatet fanns en kärnfullt tungomål tillsammans med anknytning mot äldre svensk tradition samt vilket kom för att forma grunden mot nysvenskans utveckling.[31]
Även angående Gustav Vasas bibel ägde enstaka många kraftfull prägel vid ortografin, samt medförde enstaka stabilisering från språket,[30] således blev stavningen mot slutet från talet återigen något inkonsekvent. detta fanns ej förrän vid talet, efter för att dem inledande svenska grammatikorna blivit skrivna, såsom man vid allvar började diskutera rättstavningsfrågan. massiv innebörd till folkets förmåga för att studera samt nedteckna svenska fick kyrkolagen ifrån Prästerskapet blev efter denna team skyldigt för att granska för att människor kände mot viktiga passager inom Bibeln samt Luthers lilla katekes, samt läskunnigheten fick därmed redan tidigt ett massiv spridning inom Sverige.[30]Samuel Columbus litteratur "En swensk ordeskötsel" ifrån propagerade på grund av svenskans användning samt till för att nedteckna vilket svenskan talades. beneath andra hälften från talet började Karl XI samt senare Karl XII utfärda förordningar mot präster samt diplomater angående för att främja svenska gentemot främmande mening samt språk.[32]
Franskan upphöjs mot en statusspråk inom dem europeiska kungahusen samt adeln beneath talet. Franskan, liksom upplysningen samt detta ökade intresset till traditioner, bidrog tillsammans flera nya mening beneath talet: mening vilket möbel, balkong, garderob, salong, parfym, mustasch, kastrull, balett samt pjäs lånas in. nära denna period uppstod även enstaka bildad medelklass såsom läste tidningar: en tidningsspråk började utvecklas. en svenskt vetenskapsspråk uppkom även mot resultat från flera framgångsrika svenska vetenskapsmän såsom Carl von Linné samt Anders Celsius.[30] beneath talet utkom "Sweriges rikes lag" tillsammans med en modernt tungomål, liksom flera grammatikor samt handledningar vilket moderniserar skriftspråket.[32] kalenderår grundas den Svenska Akademien, vars avsikt existerar för att främja detta svenska språkets "renhet, styrka samt höghet". beneath talet tillkommer ordförråd såsom handlar ifall industrialisering, resor samt idrott. flera mening flödar in ifrån engelska; räls, lokomotiv, station, jobb, strejk, bojkott, turist, sport samt rekord.[30]
Strider ifall olika stavningsförslag pågick fram mot tidigt anförande samt ursprunglig mot slutet från århundradet framträdde ett mer allmänt tillåten standard. Användningen från versaler fanns mot modell ej standardiserad. mot massiv sektion berodde detta vid enskilda skribenters tycke, samt effekt ifrån tyskan, var samtliga substantiv än idag skrivs tillsammans med massiv tecken, fanns massiv. Viktiga språkhändelser beneath talet inkluderar Carl Gustaf Leopolds avhandling angående stavning, insättning från folkskolan samt den Svenska Akademiens ordlista tid [32]
En betydelsefull förändring inom uttalet beneath den nysvenska perioden plats den gradvisa assimileringen från flera olika konsonantanhopningar mot /ʃ/ (så småningom mot /ɧ/ inom sydliga dialekter) samt "uppmjukningen" från /g/ samt /k/ mot /dʒ/ samt /tʃ/ (och således småningom mot /j/ samt /ɕ/) före främre vokaler.
Nusvenska
[redigera | redigera wikitext]Nusvenska existerar detta språkstadium såsom den moderna svenskan tillhör samt äger sin start ifrån ungefär inom samt tillsammans industrialiseringen samt urbaniseringen från land – vilken fanns vid god väg redan beneath talets sista årtionden – började ett fräsch typ från skribenter sätta spår inom svensk litteratur. flera nya författare, politiker samt andra offentliga personer ägde stort påverkan vid detta nationalspråk likt utvecklades. dem såsom önskar äga en årtal brukar sätta , året på grund av Röda rummet samt genombrottet på grund av August strindberg (–), enstaka från dem maximalt inflytelserika författarna.
En stavningsreform, påbjuden från ecklesiastikministerFridtjuv en stor naturlig upphöjning av jordens yta , satte ett gräns på grund av detta vilket sedan kallades gammalstavning: haf blev hav, rödt blev rött samt således vidare. Den ej således urgamla skrivregeln, likt skilde mellan particip- samt supinumformer: huset existerar måladt, jag äger målat, plats detta nog erhålla vilket saknade, dock avvecklingen från hv-stavningen inom mot modell frågeord liksom hvem, hvar, besitter beklagats från fler, då den innebar för att svenskan fjärmade sig ifrån norskan samt danskan.
Det fanns beneath talet liksom en gemensamt, standardiserat riksspråk blev tillgängligt till den stora majoriteten från svenskar. Stavningen fanns slutligen standardiserad samt nästan helt enhetlig sedan stavningsreformen tillsammans undantag till pluralformer från verb (som "vi komma" mot detta moderna "vi kommer") samt smärre skillnader inom ordföljd, särskilt inom skriftspråket (till modell inversionen "Och avgjorde styrelsen att"), plats språket inom princip identiskt tillsammans dagens svenska. Pluralformerna kvarstod än, dock blev allt mindre populära samt avskaffades slutligen då dem sista officiella rekommendationerna ifall deras användning blev tagna försvunnen.
Den största förändringen liksom skett existerar enstaka allmän stilförskjutning från den formella svenskan mot detta mer lättlästa samt talspråkliga. dem tydligaste exemplen existerar förkortningen från en litet antal vanliga verb: Tager skrivs tar, ikläda sig skrivs klä sig i. Skall verkar existera vid tillbakagång, dock ännu stavar flera detta hellre således än ska. beneath samt talen verkade former vilket sen på grund av sedan, nån till någon, dom till de/dem samt dej på grund av dig existera vid frammarsch, dock den utvecklingen tycks äga hejdats. dock konjunktioner såsom ehuru, därest samt ity äger fått vika på grund av talspråkligare synonymer: fast, om samt därför. Sedan talet äger utvecklingen mot – samt träning på grund av – begriplig brukssvenska inom myndigheters språkbruk varit ett från den svenska språkvårdens viktigaste kamper.
En betydelsefull språksocial förändring skedde ifrån slutet från talet tillsammans med den därför kallade du-reformen. Tidigare ägde detta ansetts artikel lämpligast för att tilltala personer från identisk alternativt högre social ställning eller tillstånd tillsammans titel samt efternamn. Användningen från "herr", "fru" samt "fröken" plats mestadels begränsat mot start konversation tillsammans personer vars arbete, akademisk titel alternativt armé rang talaren ej kände mot. för att den tilltalade helst skulle tilltalas inom tredjeplats individ komplicerade frågan ytterligare. inom försök för att undvika problemet uppstod omskrivningar vilket "vad får detta lov för att vara?" alternativt "tas detta sötningsmedel inom kaffet?" Runt sekelskiftet försökte flera ersätta detta komplicerade systemet tillsammans titlar tillsammans "Ni", liknande detta likt används inom franska samt tyska. "Ni" kom dock snarare för att användas vilket ett något mindre arrogant variant från "du" (eller tredjeplats person: "Kan denna ge mig en kvitto?") till för att tilltala personer från lägre social ställning eller tillstånd. inom samt tillsammans liberaliseringen samt radikaliseringen från detta svenska samhället beneath andra hälften från talet blev dessa klassklyftor mindre relevanta samt "du" blev detta brukliga tilltalet även inom dem flesta formella samt officiella kontext. detta man talar angående liksom "det nya niandet" nära kassor samt vissa serviceyrken existerar ett marginell företeelse.[33]
Ljudlära
[redigera | redigera wikitext]Svenska besitter 17 alternativt 18 vokaler (kort /e/ samt /ɛ/ sammanträffar inom dem flesta dialekter). detta finns sammanlagt 18 konsonantfonem från vilka /r/ samt särskilt /ɧ/ äger en stort antal varianter, oftast beroende vid dialekt, dock även vid kön, ålder, social ställning samt sociala kontext.
Svenskans ordmelodi, prosodi, existerar en utmärkande drag vilket även tillhör dem tydligaste skillnaderna mellan olika dialekter. Personer liksom ändrar bostadsort ifrån en dialektområde mot en annat anpassar ofta talet mot för att stämma väl överens tillsammans med ljuden inom den nya dialekten medan hemmadialektens prosodi ofta blir kvar.
Vokaler
[redigera | redigera wikitext]Svenskans vokaler kontrasterar inom viss mån vad gäller standard, dock egentligen maximalt vilket ett biprodukt från kontrasterande kvantitet (vokallängd) samt dem främre vokalerna äger rundade/orundade par. Obetonat /ɛ/ uttalas vilket [ə] (eller schwa) inom dem flesta dialekter samt enstaka sänkning från vokaler före /r/ existerar nästan universellt förekommande. flera dialekter besitter även diftonger var särskilt gotländska samt skånska noteras klart.
Konsonanter
[redigera | redigera wikitext]Det unika svenska fonemet /ɧ/ (sje-ljudet alternativt enstaka tonlös palatal samt velar frikativa) samt dess påstått dubbla artikulationsställen existerar en svårt samt komplicerat kurs likt kvar existerar något omstritt bland fonetiker. Även angående dem akustiska elementen inom dem olika varianterna från /ɧ/ existerar relativt lika skiljer sig uttalen markant beroende vid dialekt, social ställning eller tillstånd, ålder, kön samt social kontext, samt existerar notoriskt svåra för att förklara samt transkribera.
Det vanligaste uttalet existerar [ɧ]-liknande ljud tillsammans med undantag på grund av [ʂ] inom Värmland samt inom Norrland samt [ʃ] inom finlandssvenskan. Även uvulara uttal, [χ], används inom flera varianter påverkade från invandrarspråk liksom arabiska, kurdiska samt persiska.[35]
Uttalet från /r/ varierar även inom upphöjd grad. inom mellansvenska dialekter är kapabel detta uttalas såsom enstaka från frikativorna [ʐ] samt [ʂ] samt många ofta vilket approximanten[ɹ]. Även tappar såsom [ɾ] existerar vanliga. inom södra landet används "skorrande" /r/-uttal (tungrots-r) likt [ʀ] samt [ʁ]. inom småländska förekommer ett blandning från skorrande r samt tungspets-r, beroende vid ställningen inom ordet; exempelvis uttalas inom termen röra detta inledande r:et vilket tungspets-r, samt detta andra r:et skorrande, medan detta inom västgötskan existerar tvärtom: detta inledande skorrande samt detta inom mitten tillsammans med tungspetsen. mot skillnad ifrån inom dialekter inom Mellansverige, Norrland samt land i norden assimileras ej heller /r/ tillsammans med supradentala konsonanter inom dem södra dialekterna. /kɑrta/ uttalas alltså således [kaɑʁta].[36]
Prosodi
[redigera | redigera wikitext]Ordprosodi
[redigera | redigera wikitext]Svenskans ordmelodi kunna variera avsevärt mellan olika dialekter, inklusive dem olika regionala varianterna från rikssvenska. vilket inom dem flesta europeiska tungomål förmå betoning användas på grund av för att sätta fokus vid enskilda mening inom enstaka fras. Prosodin kunna även inom viss mån användas på grund av för att uttrycka problem att diskutera. modell vid mening såsom skiljs åt endast genom användning från tryckaccent är: