Vad menas med keynesiansk finanspolitik

John Maynard Keynes presenterade 1936 en nytt sätt för att betrakta frågan angående arbetslöshet samt den ekonomiska politiken. han betonade för att detta existerar efterfrågan inom samhället likt existerar kritisk på grund av upphöjd aktivitet samt tillväxt. angående människor äger råd för att förbruka får oss fler arbete. dock efterfrågan ökar ej automatiskt inom ett vetenskapen om resurserhandel och finans. Den måste främjas från statliga insatser. Keynes litteratur ”Allmän teori angående aktivitet, ränta samt pengar” ifrån 1936 existerar enstaka bedömning från den neoklassiska teorin. Kritiken består bland annat från nästa punkter.

• I enstaka vetenskapen om resurserhandel och finans utan valuta – enstaka bytesekonomi – kommer människor för att byta mot sig nya produkter ifall dem existerar mätta vid enstaka äldre. ett minskad efterfrågan från enstaka existera leder mot ett lika massiv ökning på grund av andra. dock inom enstaka penningekonomi gäller ej detta eftersom man kunna spara valuta samt därmed ej existerar tvungen för att förbruka alternativt investera.
• Minskade löner inom enstaka viss bransch är kapabel visserligen temporärt ge mer arbete inom den branschen, dock sammantaget kommer lägre löner innebära lägre konsumtion, vilket inom sin tur skapar färre arbete. Lägre löner kunna alltså minska sysselsättningen.
• Ökat sparande inom en samhälle leder ej automatiskt mot ökade investeringar. inom stället måste efterfrågan, detta önskar yttra konsumtionen, höjas på grund av för att investeringar bör ta fart.
• Aktiemarknaden drivs ej från rationella överväganden, utan från irrationella ”följa John-beteenden”.

Vi äger redan tagit upp dessa fyra delar från Keynes teori inom olika avsnitt inom boken. detta existerar, vilket oss försökt visa, enstaka generande lätt logik liksom Keynes använder till för att smula sönder dem neoklassiska (och nyliberala) idéerna. dock hur är kapabel hans dräpande bedömning från den neoklassiska teorin bara försvinna ur den allmänna ekonomiska debatten? inom ljus hävdar ekonomer rent förkeynesianska ståndpunkter.

• Arbetslösheten beror vid enstaka uselt operativ arbetsmarknad. Beviset till denna tes existerar en cirkelresonemang. för att detta finns arbetslösa måste bero vid för att arbetsmarknaden ej existerar tillräckligt ”flexibel”, annars skulle detta ej finnas arbetslösa.
• Sänkta löner leder mot minskad arbetslöshet.
• Ökat sparande leder mot ökade investeringar, likt ökar tillväxten, då detta inom verkligheten kunna leda mot minskad konsumtion samt sänkt produktion.
• Aktiemarknadens värdering från företagen bygger vid ett rationell värdering. Detta existerar inom samt till sig något såsom verkligen ifrågasatts dem sista år. dock trots den nuvarande börsturbulensen säger man för att ”i grunden” fullfölja börsen ”en sann värdering” från företagen.

Det existerar ej ett slump för att flera nationalekonomer lämnat Keynes. detta finns starka nyliberala politiska argument på grund av för att glömma den innebörd liksom konsumtionen besitter på grund av aktivitet samt tillväxt. inom stället på grund av för att öka efterfrågan – konsumtionen – önskar man öka vinsten.

Dessa argument leder mot enstaka politik liksom gynnar ”utbudssidan”, detta önskar yttra företagen. dock detta finns inga nya teoretiska landvinningar vilket smular sönder Keynes teorier. detta existerar ej därför för att oss fått några nya teoretiska bidrag vilket vid en logiskt sätt tar upp Keynes bedömning samt går vidare. detta existerar enbart enstaka reträtt mot ståndpunkter ifrån 1920-talet samt ingenting från Keynes primär bedömning besitter vederlagts.

Samtidigt besitter keynesianer bekymmer för att vinna gehör på grund av sina idéer. oss menar för att detta beror vid för att keynesianismen ej löser kapitalägarnas bekymmer. Hur bör vinsterna behärska höjas samtidigt vilket lönekostnaderna alternativt skattekostnaderna stiger?

Det existerar ej ett slump för att flera national­ekonomer lämnat Keynes.

Historien ger oss en modell. Tio tid efter börskraschen 1929 fanns dem inflytelserik ekonomerna inom USA många pessimistiska inom fråga ifall framtiden. läka trettiotalet plats ett krisperiod, BNP ägde efter tio tid noggrann nått upp mot 1929 års nivå. 1939 gick investeringarna vid tomgång samt förväntades utföra detta en utmärkt tag mot tillsammans tanke vid för att arbetslösheten nedsänkt vid 17% samt den privata konsumtionen ej ägde återhämtat sig. Den amerikanska varianten från Keynes stimulanspolitik – New Deal – ägde ej fått hastighet vid ekonomin. detta såg mörkt ut samt ingenstans kunde ljuset inom tunnelns slut skönjas.

Tre tid senare ägde andra världskriget skapat den maximalt anmärkningsvärda återhämtningen oss känner inom finansiell bakgrund – inom huvudsak framdriven från offentlig upplåning samt offentliga investeringar. detta kriget gjorde, vilket New Deal ej lyckats tillsammans med, plats för att avbryta den onda cirkel såsom skapades från detta privata näringslivets ovilja för att investera. Budgetunderskotten plats beneath krigsåren astronomiska. kalenderår 1943 fanns mer än numeriskt värde tredjedelar från dem offentliga utgifterna lånefinansierade. Budgetunderskottet fanns detta året 70% från dem offentliga utgifterna samt 31% från BNP. Den amerikanska ekonomin kunde frodas vid denna enorma vitamininjektion inom mer än enstaka generation. (Kuttner, R., Business Week, september 28, 1992.)

Så, varför är kapabel oss ej bara utföra detta enstaka gång till? självklart bör oss ej ta mot konflikt. dock enstaka offensiv offentlig satsning vid utbildning, åldringsvård, miljö samt fattigdom?

För keynesianer existerar detta obegripligt. Oviljan för att genomföra något inom den vägen på grund av för att lyfta ekonomin ses liksom enstaka konspiration från makthavarna. alternativt såsom ett fråga angående okunnighet. angående bara politikerna förstod mer från hur ekonomin fungerar skulle problemen artikel lösta.

Det finns ingen finansiell kris, oss existerar rikare än någonsin samt oss besitter tillsammans med bred marginal dem utrymmen liksom skulle krävas till för att än enstaka gång ge ekonomin enstaka vitamininjektion likt den kunde leva vid inom generationer.

För oss såsom existerar marxister existerar detta vilket sker oförsvarligt, dock ej obegripligt. detta speciella tillsammans med andra världskriget plats för att detta fanns ett stimulanspolitik vilket ej innebar höjda löner. ingen fackförening kunde slåss till högre löner – detta fanns moraliskt samt även lagligt omöjligt. Kampen mellan profit samt inkomst frös inne beneath några tid. Företagen behövde ej skydda vinsterna tillsammans med höjda kostnader, inflationen blev låg.

Samtidigt plats detta ett utbudspolitik liksom ökade vinsterna – företagen gjorde miljardvinster vid statens beställningar – utan för att detta ledde mot ökad spekulation. Dåtidens miljardärer behövde ej spekulera till för att erhålla utdelning, man lånade inom stället ut eventuella överskottspengar mot staten inom form eller gestalt från krigslån.

Keynes presenterade enstaka logiskt övertygande teori angående hur stagnationen beneath 1930-talet skulle behärska brytas, arbetarrörelsen fordrade för att dessa självklara åtgärder skulle genomföras samt kriget bevisade för att detta faktiskt fungerade. Denna kombination plats synnerligen övertygande, dock lyckades även dölja dem specifika villkor vilket nedsänkt på baksidan framgången. för att inom ljus hitta formerna på grund av enstaka stimulanspolitik såsom ej lockar företagen för att producera inflation samt ändå ger kapitalägarna bevarade vinstandelar existerar ett svår balansgång. Speciellt såsom man samtidigt behöver minska spekulationskapitalets värde utan för att erhålla enstaka ekonomisk kollaps.

Det handlar ifall för att avbryta maktlöshets­sjukan.

För för att behärska genomföra Keynes förslag – enstaka kraftig stimulering från efterfrågan nära arbetslöshet – måste man nämligen attackera vinstens andel från produktionen. detta kunna ske antingen genom för att lönerna stiger alternativt genom för att den offentliga sektorn växer. ett keynesiansk politik blir vid sålunda sätt enstaka prov mot kapitalägarnas politiska intressen. Detta existerar kärnan inom keynesianismens bekymmer inom solens tid, politiken gynnar all samhällsekonomin, dock den gynnar ej kortsiktigt dem vilket besitter den ekonomiska makten.

Det på denna plats betyder självklart ej för att inget förmå göras. Keynes funderingar dyker upp varenda gång ekonomin stagnerar, detta oss försöker peka vid existerar för att politiken måste äga en oerhört folkligt samt fackligt stöd på grund av för att ovan viktig taget behärska utföra enstaka samtal möjlig.

Att exempelvis öka den offentliga konsumtionen existerar ej enstaka finansiell, specialiserad fråga, utan ett djupt ideologisk samt politisk fråga vilket kommer för att möta hårt motstånd ifrån medier, arbetsgivar­organisationer, kapitalägare, höginkomsttagare, den politiska eliten samt dem fackliga chef likt gjort funderingar vid motstånd mot något otänkbart. oss existerar överens tillsammans keynesianska ekonomer ifall för att enstaka ytterligare förnuftigare politik existerar möjlig. dock oss tror för att vägen dit existerar svårare – samt mer utmanande – än flera önskar inse. detta handlar angående för att avbryta maktlöshetssjukan.