Hur tror du att konjunkturen kan påverka arbetslivet

Konjunkturläget inom en nation beskriver den ekonomiska utvecklingen utifrån bland annat sysselsättningsgraden, tillväxten samt inflationen. Ekonomin äger inget konstant läge utan svänger mellan högkonjunktur samt lågkonjunktur. enstaka konjunkturcykel består från enstaka period från högkonjunktur samt ett period från lågkonjunktur. Högkonjunkturen delas inom sin tur upp inom numeriskt värde faser, ett uppgångsfas samt ett avmattningsfas, samt lågkonjunkturen delas upp inom ett nedgångsfas samt ett återhämtningsfas. ett fullbordad konjunkturcykel, likt inkluderar både enstaka högkonjunktur samt enstaka lågkonjunktur, varar normalt mellan tre samt åtta tid, dock varaktigheten förmå variera.

Konjunkturcykeln består från enstaka hög- samt enstaka lågkonjunktur

Konjunkturcykeln delas in numeriskt värde konjunkturlägen: högkonjunktur samt lågkonjunktur.

Högkonjunktur

Under högkonjunkturen går ekonomin vid högvarv samt detta råder enstaka framtidsoptimism inom samhället. Företag investerar flitigt samt anställer nya medarbetare på grund av för att möta den ökade produktionstakten. Tillväxten samt sysselsättningsgraden ökar, vilket ger hushållen ökad köpkraft. Resultatet blir ett högre efterfrågan vid produkter samt tjänster samt stigande kostnader. Detta existerar uppgångsfasen i högkonjunkturen.

Efter grabb likt ekonomin överhettas blir detta allt svårare på grund av företag för att hitta utbildad anställda tillsammans korrekt kompetens. då nyinvesteringar samt produktion överstiger detta faktiska nödvändigheten från produkter samt tjänster, börjar ekonomin avmattas. Ekonomin går då in inom avmattningsfasen, vilket existerar detta inledande steget mot ett kommande lågkonjunktur.

Lågkonjunktur

Under lågkonjunkturen reducerar hushållens efterfrågan vid produkter samt tjänster, samt företagens produktions- samt investeringstakt sjunker. flera företag måste minska sin arbetsstyrka, vilket leder mot ökad arbetslöshet. Hushållen får då mindre valuta för att röra sig tillsammans samt köpkraften reducerar. Lågkonjunkturen existerar inne inom enstaka nedgångsfas, enstaka recession. ifall recessionen blir djup samt långvarig går ekonomin in inom ett depression.

Med tiden ökar dock efterfrågan vid varor igen samt företagen börjar nyanställa på grund av för att möta efterfrågan vid produkter samt tjänster. Hushållen får återigen mer valuta samt köpkraften ökar. Ekonomin går in inom enstaka återhämtningsfas, samt ett fräsch högkonjunktur närmar sig.

Konjunkturläget bestäms från skillnaden mellan faktisk samt potentiell BNP-nivå

Bruttonationalprodukten (BNP) är summan från värdet vid varenda produkter samt tjänster såsom produceras inom en nation. till för att besluta konjunkturläget inom ekonomin jämför man faktisk BNP-nivån tillsammans potentiell BNP-nivå. Potentiell BNP existerar den maximala hållbara kvantiteten produktion likt enstaka vetenskapen om resurserhandel och finans förmå att nå ett mål eller resultat tillsammans med ett given mängd arbetskraft, tillgångar, teknologi samt andra produktionsfaktorer, utan för att producera ökad inflation alternativt överhettning inom ekonomin. Skillnaden mellan faktisk BNP samt potentiell BNP kallas BNP-gapet. då BNP-gapet existerar negativt samt faktisk BNP existerar lägre än potentiell BNP befinner sig ekonomin inom ett lågkonjunktur. Högkonjunktur råder då BNP-gapet existerar positivt, detta önskar yttra då faktisk BNP existerar högre än potentiell BNP.

Konjunkturcykelns fyra konjunkturfaser

Varje konjunkturläge delas in inom numeriskt värde konjunkturfaser. Konjunkturläget beskriver hur faktisk BNP förhåller sig mot potentiell BNP, detta önskar yttra angående faktisk BNP existerar högre alternativt lägre än potentiell BNP. Konjunkturfaserna beskriver konjunkturläget, dock även inom vilken riktning ekonomin existerar vid väg, alltså angående faktiskt BNP ökar alternativt minskar.

Högkonjunkturens faser

Konjunkturuppgång
inom uppgångsfasen inom ett högkonjunktur existerar faktisk BNP högre samt växer även snabbare än potentiell BNP. en positivt BNP-gap, detta önskar yttra för att faktisk BNP existerar högre än potentiell BNP, innebär för att ekonomin existerar inne inom ett högkonjunktur.

Konjunkturavmattning
Efter uppgångsfasen går konjunkturen in inom ett avmattningsfas var faktisk BNP ännu existerar högre än potentiell BNP, dock växer långsammare än potentiell BNP. således länge faktisk BNP existerar högre än potentiell BNP råder högkonjunktur.

Lågkonjunkturens faser

Konjunkturnedgång
inom nedgångsfasen existerar faktisk BNP lägre samt växer även långsammare än potentiell BNP. en negativt BNP-gap, detta önskar yttra för att faktisk BNP existerar lägre än potentiell BNP, innebär för att ekonomin existerar inne inom ett lågkonjunktur.

Konjunkturåterhämtning
Efter nedgångsfasen går ekonomin in inom ett återhämtningsfas. Faktisk BNP existerar lägre dock växer snabbare än potentiell BNP. Ekonomin håller vid för att återhämta sig samt existerar återigen vid väg mot ett högkonjunktur.

Finanspolitik samt penningpolitik – statens sätt för att styra konjunkturen

Staten kunna vid olika sätt påverka konjunkturläget samt inflationen. Genom för att föra enstaka energisk finanspolitik förmå staten försöka göra stabil Sveriges vetenskapen om resurserhandel och finans. en modell vid finanspolitik existerar skatter samt införandet från lagar liksom reglerar arbetsmarknadens villkor.

Ett penningpolitiskt medel såsom staten kunna nyttja till för att påverka ekonomin existerar Riksbankens styrränta. Genom för att höja samt sänka styrräntan kunna Riksbanken försöka minska alternativt öka den ekonomiska aktiviteten inom landet samt vid därför sätt påverka inflationen. Riksbanken äger inget uppgift avseende konjunkturen, utan en inflationsmål såsom idag existerar numeriskt värde andel. Riksbankens jobb för att nå inflationsmålet är kapabel dock inom sig påverka konjunkturen.

Konjunkturcykeln samt inflation

Det finns en samspel mellan inflationen samt konjunkturcykeln.

Högkonjunktur är kapabel leda mot inflation

I enstaka högkonjunktur ökar sysselsättningsgraden samt tillväxten. inom dessa perioder existerar efterfrågan vid produkter samt tjänster upphöjd, vilket utför för att företag är kapabel höja sina kostnader. Detta, tillsammans tillsammans med ökade kostnader till bland annat löner samt energi, kunna därmed leda mot högre inflation. på grund av för att bromsa ekonomin samt inflationen är kapabel Riksbanken välja för att höja styrräntan. Detta är kapabel inom sig medföra för att konjunkturen mattas från samt går ovan inom enstaka lågkonjunktur.

Lågkonjunktur förmå leda mot på grund av nedsänkt inflation

I ett lågkonjunktur då hushållen besitter mindre köpkraft reducerar även efterfrågan vid produkter samt tjänster. Företagen kunna då ej höja sina kostnader samt ibland behöver dem mot samt tillsammans sänka sina kostnader, allt på grund av för att behålla kunderna. Sjunkande kostnader beneath ett längre period kunna dessutom leda mot deflation. ifall priserna växer långsammare än Riksbankens inflationsmål vid numeriskt värde andel förmå banken välja för att sänka sin styrränta samt vid sålunda sätt försöka stimulera ekonomin inom landet. då Riksbanken sänker styrräntan följer även andra banker efter samt sänker sina räntor. Resultatet från detta blir för att hushållen får mer valuta för att röra sig tillsammans med samt därmed ökad köpkraft. Ekonomin håller vid för att vända samt vandra in inom enstaka högkonjunktur.