Varför har vi en bostadsbrist

Över 80 andel från Sveriges kommuner äger rapporterat en underskott vid bostäder.
Boverket äger tidigare kommit fram mot för att mellan 60 000 – 70 000 lägenheter måste byggas per kalenderår fram mot 2025 till för att täcka bostadsbehovet.

Nu bör Boverket kartlägga vilka typer från hushåll likt bostadsbristen drabbar.
– äger oss tur får oss analysresultat ifrån Boverkets analys inom en kalenderår, säger Anna Granath Hansson.

Hon poängterar för att detta intressanta idag existerar vem detta bör byggas till – ej bara hur flera hem såsom borde produceras.

– detta senaste decenniet äger detta framförallt byggts inom dem övre prissegmenten, dock den dyrare marknaden existerar mättad vid flera orter. idag ser oss ett intressant vändning, var hushållens behov samt betalningsförmåga kommit mer inom fokus

Exklusiva hem äger prioriterats

– Frågan existerar hur kommunerna samt bostadsproducenterna reagerar vid den nya situationen.
Utbudet vid lågprisproducerade radhus samt lägenheter ökar vid marknaden, dock projekten släpps ej fram från kommunerna trots god standard, i enlighet med Anna Granath Hansson.

– enstaka orsak existerar för att kommunerna ofta lägger massiv vikt nära ”gestaltning samt stadsmässighet”, även inom förorter. detta driver upp priserna.

– på denna plats behöver oss hitta enstaka kompromiss mellan kommunernas krav samt vad människor faktiskt äger råd för att erlägga på grund av. detta blir ju lite märkligt då kommunens nuvarande invånare ej äger råd för att köpa nyproduktionen.

Anna Granath Hansson kallar detta på grund av ett strukturell bristande då hushåll ej hittar enstaka bostad, trots för att dem ej äger några andra sociala bekymmer än ett nedsänkt inkomst.

De 30 – 40 andel från invånarna likt äger lägst intäkt äger väldigt små möjligheter vid dagens bostadsmarknad.

Många från dem hushåll vilket står allra längst bort ifrån bostadsmarknaden får hjälp från detta offentliga, dock ej alla.
samt dem såsom besitter sysselsättning samt anses etablerade inom samhället får i enlighet med Anna Granath Hansson inom stort sett inte någonsin någon hjälp.

Unga får bo hemma längre

I takt tillsammans för att bostadspriserna stigit inom landet äger unga börjat vänta allt längre tillsammans med för att investera inom sin inledande bostad.
– till 20 kalenderår sedan ägde nästan hälften från gruppen 25 – 34-åringar sina hem. för tillfället existerar siffran nere vid enstaka fjärdedel, berättar Anna Granath Hansson.

– Dels besitter detta blivit svårare för att ett fåtal lån, samt dels ser oss enstaka livsstilsförändring. Idag existerar genomsnittsåldern på grund av då personer får sin inledande fasta jobb inom tjänstesektorn närmare 30 år.

Svenska ungdomar existerar vana nära för att flytta distansarbete tidigt, nära ett genomsnittlig ålder vid 21 kalenderår. detta existerar lägst inom kurera Europa, i enlighet med Anna Granath Hansson.

– Snittåldern existerar nedsänkt även då oss jämför tillsammans med andra europeiska länder tillsammans med ekonomier såsom liknar Sveriges, såsom Tyskland samt land i västeuropa. inom södra Europa ändrar bostadsort majoriteten ej distansarbete före 30 års ålder.

Anna Granath Hansson framhåller för att detta inom övriga Europa existerar vanligt för att föräldrar hjälper sina ungar för att ett fåtal hem, medan man inom landet länge betraktat den således kallade ”mamma-och-pappa-banken” vilket kontroversiell.

– ett intressant följdfråga blir hur ”mamma-och-pappa-banken” sedan påverkar föräldrarnas livsstil då dem blir gamla, hur detta påverkar deras vetenskapen om resurserhandel och finans. detta borde man analysera närmare.
– oss kunna existera vid väg åter mot gamla strukturer även inom land, var generationer får hjälpa varandra.

Genom Miljonprogrammet vid 1960-talet skapades ett miljon hem vid begränsad tidsperiod – varför bygger man ej sålunda igen?

– dem miljöer såsom då skapades fick bedömning redan då dem byggdes. Processerna plats verksamma samt flera gånger producerades god samt funktionella lägenheter, dock storskaligheten existerar ej attraktiv. Därför blir dem på denna plats bostadsområdena ofta ovan till dem liksom ej förmå erhålla något annat.

Det Anna Granath Hansson hänvisar mot vilket ”Miljonprogram-skräcken” ser denna likt befogad.
– oss besitter sett för att detta ej existerar socialt hållbart var tiovåningshus byggs perifert. Däremot skulle ett storsatsning vid nybyggnation tillsammans blandade hem vid flera ställen artikel god. Frågan existerar såsom vanligt vem liksom bör betala.

Enligt Anna Granath Hansson existerar läget inom solens tid låst, vid bas från kommuners motstånd mot mer prisvärd byggprojekt.
– oss behöver ett argumentation kring vilken sorts nya hem såsom anses godtagbara till för att fler bör behärska ta sig in vid bostadsmarknaden.

Subventionerade bostäder

”Social housing”, detta önskar yttra statligt alternativt kommunalt subventionerade hem liksom existerar riktade mot vissa målgrupper, diskuteras allt oftare inom Sverige.

Exempelvis äger Boverket tagit fram enstaka redogörelse ifall Social housing, samt vissa kommuner besitter även byggt alternativt äger på grund av intention för att bygga hem mot Social housing-projekt.

– dock mot skillnad ifrån andra länder samtalar om land enbart liknande åtgärder på grund av personer liksom annars skulle hamna inom akut hemlöshet. Detta medan äldre, ensamstående föräldrar samt låginkomsttagare även behöver erhålla hjälp vid bostadsmarknaden, säger Anna Granath Hansson.

Hon existerar engagerad inom Stockholms Stadsmission, likt för tillfället står inom startgroparna för att liksom organisation börja bygga hem inom personlig regi.

Stadsmissionens hem bör byggas till hemlösa tillsammans missbruksproblem samt psykisk ohälsa, samt på grund av personer såsom existerar ”strukturellt hemlösa” från ekonomiska skäl.
– Jag medverkar nära behov vilket rådgivare gällande vetenskapen om resurserhandel och finans samt juridik.

Vad ser ni vilket värstascenario på grund av framtidens bostadsmarknad?
– för att detta ej blir någon förändring. för att detta blir fortsatt kräftgång. detta skulle leda mot ökad hemlöshet, samt trångboddheten skulle bli ännu värre.

Vilka existerar dina förhoppningar gällande läget vid bostadsmarknaden dem kommande åren?
– Man måste ju tro vid ett positiv förändring, annars existerar detta ju ingen koncept för att man existerar inom detta på denna plats, alternativt hur. enstaka sektion lösningar vid problemet existerar smärtsamma, medan andra skulle behärska göras direkt.

En förutsättning till för att samhället bör lyckas vända läget, säger Anna Granath Hansson, existerar för att man vilket nation förbinder sig för att beneath ett resultat från tid satsa resurser.

– Man måste hugga inom detta något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör äpplet. Den på denna plats situationen kommer för att bestå enstaka längre period. samt detta kommer sannolikt ej för att bli staten vilket är kapabel åtgärda detta genom faktiska åtgärder – detta blir kommunerna, till dem äger störst konkreta, direkta behov.

– Politikerna duckar från enstaka anledning, säger Anna Granath Hansson.
– detta denna plats existerar komplexa ämnen vilket går in inom varandra, samt dem existerar ofta politiskt känsliga. Dessutom existerar politikernas kunskapsnivå ofta nedsänkt. eftersom politikerna äger yttersta ansvaret inom frågan vore detta god tillsammans med ett kunskapssatsning kring bostadsfrågorna på grund av dem.

Text: Katarina Ahlfort