Vad krävs för att dömas för förtal

I veckan meddelades domen inom målet var Maimuna Abdullahi samt Fatima Doubakil åtalat Ann-Sofie Hermansson på grund av grovt förtal. Målet äger fått många uppmärksamhet inom media samt besitter väckt enstaka argumentation kring förtalsreglerna. Förtalsbrottet äger enstaka uppbyggnad likt ej existerar helt lätt för att förstå. detta räcker nämligen ej tillsammans för att lämna skadliga fakta angående någon annan.

Allmänt angående ärekränkning

Reglerna kring förtal går för att hitta inom 5 kap. brottsbalken liksom besitter rubriken ”Om ärekränkning”. inom identisk avsnitt finner man även brottet förolämpning vilket förenklat förmå beskrivas likt ett mindre kvalificerad typ från förtal. ett speciell egenhet tillsammans ärekränkningsbrotten existerar för att åklagare såsom huvudregel ej får att anklaga någon formellt för ett brott på grund av brotten. detta måste inom stället målsäganden egen utföra. en sådant åtal liksom målsäganden egen driver benämns enskilt åtal. Trots för att detta existerar målsäganden egen vilket måste att anklaga någon formellt för ett brott tillämpar domstolen ännu dem stränga beviskrav likt gäller på grund av brottmål inom allmänhet. detta behövs därför enstaka hel sektion från målsäganden på grund av för att erhålla succé inom en ärekränkningsmål. Syftet tillsammans med kriminaliseringen existerar för att skydda enskilde ifrån dem allvarliga sociala skadeverkningar likt kunna uppstå genom för att någon lämnar information såsom påverkar andras perception angående personen inom fråga.

Förtalsbrottet

I 5 kap. 1 § brottsbalken står nästa ifall förtalsbrottet:

Den såsom utpekar någon såsom brottslig alternativt klandervärd inom sitt levnadssätt alternativt eljest lämnar arbetsuppgift vilket existerar ägnad för att utsätta denne till andras missaktning, dömes på grund av förtal mot böter.

Var han ansvarig för att uttala sig alternativt plats detta eljest tillsammans med hänsyn mot omständigheterna försvarligt för att lämna övning inom saken, samt visar denne för att uppgiften plats rätt alternativt för att han ägde skälig bas till den, skall ej dömas mot ansvar.

Som förmå utläsas från bestämmelsen bör alltså domstolen testa angående förtal ägt lokal inom tre steg.

Steg 1: Finns enstaka skadlig uppgift?

Först behöver man ta ställning mot angående ett skadlig arbetsuppgift lämnats. angående uppgiften endast lämnas mellan numeriskt värde individer handlar detta ej ifall förtal utan detta kunna inom liknande fall artikel fråga angående ett förolämpning. Uppgiften måste således äga fått spridning vid således vis för att någon utomstående, enstaka s.k. tredjeplats man, fått uppfattning ifall informationen. Uppgiften behöver ej äga orsakat skada inom praktiken. Utan detta räcker tillsammans för att uppgiften typiskt sätt existerar enstaka sådan för att den leder mot skada ifall den förmedlas.

Endast konkreta fakta vars sanningshalt kunna prövas betraktas vilket enstaka arbetsuppgift inom lagens fras. detta behövs alltså för att påståendet äger en någorlunda oberoende samt oföränderligt innehåll inom förhållande mot tidsanda, värderingar samt kulturell kontext. inom målet liksom rör Ann-Sofie Hermansson plats detta särskilt detta liksom domstolen ägnade uppmärksamhet. Tingsrätten fann för att orden ”extremism” samt ”icke-demokrater” fanns därför resehandling subjektiva samt allmänt hållna för att dem ej kunde anses artikel data inom lagens fras. Sanningshalten inom påståendena kunde i enlighet med tingsrätten helt enkelt ej bevisas. Påståendet ”försvarat terrorister samt avfärdat anti-terrorinsatser mot bl.a. IS-krigare” bedömde dock tingsrätten vilket enstaka konkret arbetsuppgift såsom även typiskt sätt plats sådan för att medförde andras missaktning. Uppgifterna bedömdes således såsom förtalsgrundande.

Steg 2: Skyldighet alternativt försvarligt?

Om detta kunna konstateras för att ett förtalsgrundande övning lämnats existerar nästa steg för att värdera ifall personen liksom lämnade uppgiften haft ett skyldighet för att lämna den alternativt ifall detta annars fanns försvarligt. Tillfällen då ett individ kunna existera ansvarig för att lämna förtalsgrundande data är kapabel existera nära t.ex. vittnesmål alternativt polisförhör.

Om någon skyldighet för att lämna uppgiften ej funnits förmå detta ändå äga varit försvarligt. Bedömningen angående detta varit försvarligt bör göras tillsammans med hänsyn mot samtliga omständigheter då uppgiften lämnades. från speciell innebörd existerar för att detta bör finnas en utrymme på grund av politisk diskussion. Samhälleliga samt kulturella ämnen måste ett fåtal ventileras även angående enskilda personer inom viss mån angrips. inom målet rörande Ann-Sofie Hermansson kom tingsrätten fram mot för att Ann-Sofie Hermansson lämnat förtalsgrundande data inom ramen på grund av den vidsträckta yttandefrihet såsom utgör enstaka från grundvalarna till en demokratiskt samhällsskick. detta fanns därför försvarligt på grund av hon för att påstå för att målsägandena ”försvarat terrorister samt avfärdat anti-terrorinsatser mot bl.a. IS-krigare”.

Om domstolen däremot kommer fram mot för att detta ej funnits enstaka skyldighet för att lämna uppgiften samt detta ej heller varit försvarligt bör den tilltalade dömas på grund av förtal.

Steg 3: Sanning alternativt inom vart fall skälig grund

Om prövningen inom steg 2 utfaller inom konstaterandet för att den tilltalade haft ett skyldighet för att lämna uppgiften alternativt detta varit försvarligt för att denna alternativt denne lämnade den blir nästa steg för att värdera ifall uppgiften fanns verklig alternativt uppgiftslämnaren ägde skälig bas till den. angående uppgiftslämnaren ej kunna visa för att sålunda plats alternativt existerar fallet bör denne alternativt denna dömas på grund av förtal.

I målet såsom avsåg Ann-Sofie Hermansson kom tingsrätten, efter enstaka exakt prövning från enstaka grundlig bevisning, fram mot för att denna haft skälig bas på grund av uppgifterna. vid bas från detta frikändes Ann-Sofie Hermansson ifrån åtalet.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis behövs alltså på grund av för att någon bör dömas till förtal för att denna alternativt han lämnat information likt får anses artikel ägnade för att skada någon. Uppgifternas sanningshalt måste behärska prövas samt uppgiften behöver även äga fått spridning. Uppgiften måste således äga spridits mot någon ytterligare utöver  den förtalade. Även ifall uppgiften inom samt på grund av sig existerar förtalsgrundande kunna uppgiftslämnaren undgå ansvar ifall denne alternativt denna fanns ansvarig för att lämna uppgiften alternativt detta fanns försvarligt samt uppgiften plats verklig alternativt uppgiftslämnaren ägde skälig bas till den.

Dela