Den naturliga känslan av köln
Kölns historia
Kölns historia existerar förknippad tillsammans affär samt den katolska kyrkan. Stadens maximalt omvälvande epoker begav sig beneath romartiden, högmedeltiden samt industrialiseringen. detta moderna Köln existerar ett metropol såsom framförallt förknippas tillsammans med media, konstverk samt en tvåtusenårigt kulturarv, den gotiska katedralen Kölnerdomen, Eau dem Cologne samt sin internationella bildkonst- samt galleriscen.
Köln existerar ett handelsmetropol samt enstaka utpräglad mediastad tillsammans ett utdragen rad TV-bolag samt bokförlag. Stadens film- samt mediasektor existerar enstaka från dem största inom landet.
Förromersk tid
[redigera | redigera wikitext]Belägg på grund av mänskligt liv inom detta vilket existerar dagens Köln går tillbaka mot stenåldern tillsammans fynd gjorda inom Dellbrück, Königsforst samt Worringen. Bevis till enstaka fast bosättning finns detta ifrån cirka 4500 före Kristus, ett period då klimatet samt den goda jordbruksmakten drog mot sig jordbruk ifrån området kring Donau.[1]
Romartid
[redigera | redigera wikitext]År 50 e. Kr., beneath romersk tidsperiod, erhöll bosättningen nära Rhens västra flodbädd namnet Colonia Agrippina efter kejsar Claudius sista gemåls, Agrippina d.y., födelstad. Bosättningen fick därmed ställning eller tillstånd liksom colonia – enstaka tätort beneath romarrikets lagar. 80 e. Kr. byggdes Eifel-akvedukten, enstaka från dem längsta inom sitt stöt inom Romarriket, vilket dagligen försåg staden tillsammans 20 000 kubikmeter en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Tio tid senare ägde Colonia Agrippina 45 000 invånare samt fungerade likt huvudstad till den romerska provinsen Germania underlägsen. 310 e. Kr. byggdes beneath kejsar Constantins styre den inledande bron ovan Rhen-floden. Bron försvarades ifrån fästningen Divitia (det nuvarande Deutz), belägen nära den östra flodbädden.
Medeltid
[redigera | redigera wikitext]Under 300-talet lät Maternus, Kölns inledande kristna biskop, bygga den inledande katedralen. 455 e. Kr. erövrade frankerna Köln. 794 e. Kr. utnämndes Hildebold mot den inledande ärkebiskopen. enstaka senare person som följer efter någon annan, Bruno d. Förste (925-965) grundade en flertal religiös byggnad innanför stadens murar. beneath 900-talet upprättades flera från stadens romanska kyrkor. Köln utvecklades således beneath 1000-talet mot vallfartsort samt beneath 1100-talet erhöll den likt tredjeplats tätort efter Jerusalem samt Konstantinopel titeln Sancta: Sancta Colonia Dei Gratia Romanae Ecclesiae Fidelis Filia.
Köln plats beneath hansan ett nödvändig omslagsplats till handeln samt beneath högmedeltiden plats staden Tysklands största. tid 1225 färdigställdes ett halvcirkelformad stadsmur tillsammans 12 en hög byggnad eller struktur likt förutom för att försvara staden, skulle föra tankarna mot detta himmelska Jerusalems tinnar samt en hög byggnad eller struktur. kalenderår 1248 avgjorde kyrkan för att bygga ännu en storslaget byggnadsverk - bygget från Kölnerdomen påbörjades.
Kyrkans ärkebiskopar fanns inflytelserika rådgivare mot dem olika, beneath medeltiden härskande, dynastierna. beneath 1200-talet försvårades dock förhållandet mellan stadens borgerskap samt Kölns härskande ärkebiskopar. Slaget nära Worringen 1288, då ärkebiskopens trupper förlorade mot stadens borgare, befriade Köln ifrån församlings kraft samt ärkebiskopens residens förflyttades mot stad i tyskland.
Köln förskonades beneath detta trettioåriga kriget genom för att staden köpte sig fri ifrån överfall samt erövringar ifrån dem olika förbidragande trupperna. Stadens vapenproduktion upprätthöll Kölns välstånd beneath kriget.
Franska Republiken 1794-1814
[redigera | redigera wikitext]Under den franska revolutionen tågade Napoleon Bonapartes trupper kalenderår 1794 in inom Köln samt staden blev sektion från den franska republiken. tillsammans detta franska intåget stängdes Kölns högskola. Stadens judiska samt protestantiska befolkning fick lika rättigheter. tid 1814, efter drygt 20 års franskt herradöme tågade den preussiska hären in inom staden.
Köln inom Preussen
[redigera | redigera wikitext]Efter Wienkongressen 1815 slogs Köln ihop tillsammans med resten från Rhenlandet inom detta Preussiska riket. Köln behöll fransk valuta mot 1848. 1842 utnämns Karl Marx mot chefredaktör på grund av Neue Rheinische Zeitung inom Köln samt han befinner sig mot samt tillsammans marsrevolutionen 1848 inom staden.
Efter för att äga stått likt halvfärdig kyrkoruin sedan 1200-talet då ärkebiskopen lämnade Köln, slutfördes mellan 1842 samt 1880 byggandet från Kölnerdomen tillsammans namn Görres samt Sulpiz Boisserée liksom drivande personer från färdigställandet. Intresset ägde återuppväckts då man återfunnit fasadplaner samt domen blev enstaka tecken till den tyska nationalrörelsen. Återupptagandet från byggandet startade symboliskt från den preussiska kungen Vilhelm IV samt den senare ärkebiskopen Johannes von Geissel 1842.
1859 invigdes den inledande bron ovan Rhen sedan tid 953. 1859 invigdes Centralstationen. 1881 revs den medeltida stadsmuren samt längs den f.d. demarkationslinjen anlades ett ringgata.
Industrialiseringen
[redigera | redigera wikitext]Köln växte snabbt beneath industrialiseringen efter 1870-1871 års Fransk-tyska konflikt samt blev Preussens viktigaste ort efter huvudstaden Berlin. 1822 bodde cirka 56 000 invånare inom staden, 1888 ägde Köln cirka 250 000 invånare. 25 kalenderår senare ägde folkmängden trefaldigats samt nära inledande världskrigets eruption bodde detta cirka 640 000 människor inom stadens dåvarande gränser. Köln blev ej minimalt nödvändig såsom hamnstad var Rheinauhafen blev tagna inom bruk 1898.
Krigsutbrottet firades liksom inom andra tyska städer även inom Köln 1914 dock 1916 började försörjningsproblemen inom staden. 1917 började man ge ut nödpengar (Notgeld). 1918 följde dem inledande bombningarna från Köln.
Weimarrepubliken
[redigera | redigera wikitext]Efter inledande världskriget ockuperas Köln från brittiska trupper vilket existerar kvar inom staden fram mot 1926. ett resultat från Versaillesfördraget blir för att man bygger försvunnen fästningsringen runt staden samt istället anläggs en grönt parkbälte. Dessa stora parkanläggningar runt den ringformade innerstaden blir även en sätt för att sysselsätta arbetslösa. Staden utvecklas även genom för att man 1922 inkorporerar delar likt ligger vid Rhens vänstra kust.
1917 valdes Konrad Adenauer mot borgmästare. Köln upplever enstaka blomstringsperiod beneath 1920-talet. beneath Adenauers tidsperiod liksom borgmästare återinvigs Kölns högskola samt detta stora mässområdet Kölner Messe, idag Koelnmesse, skapas. 1929 öppnar Ford sin tillverkning. Vidare står Müngersdorfer Stadion färdig 1923 samt 1924 börjar byggandet från Hansahochhaus liksom nära öppnandet existerar Europas högsta bostad. 1925 tas den inledande rulltrappan inom Tyskland inom bruk vid varuhuset Hermann Tietz. en viktigt strategiskt beslut tas då man börjar investera inom flygplatsen Butzweilerhof såsom ifrån 1926 utvecklas mot Tysklands näst största flygplats.[1]
1926 börjar Westdeutscher Rundfunks föregångare, Westdeutsche Funkstunde, sin aktivitet inom staden. Köln utvecklas mot ett avgörande musikstad inom identisk veva tillsammans bland andra Otto Klemperer verksam vid Kölns musikdrama samt tillsammans enstaka Radioorkester. Köln besitter 15 bostad tillsammans olika varietéer samt revyer vid programmet.
Den inledande motorvägen inom Tyskland liksom grupp samman numeriskt värde städer plats Köln-Bonn liksom öppnades 1932. Den invigdes från Konrad Adenauer tillsammans orden: "Så kommer framtidens vägar för att titta ut" ("So werden die Straßen der Zukunft aussehen"). Den heter idag A555.
Köln inom tredjeplats riket
[redigera | redigera wikitext]Konrad Adenauer förblev Kölns borgmästare beneath 16 tid samt avskedades från nazisterna 1933. tillsammans enstaka fri stadstradition, kombinerat tillsammans med enstaka betydelsefull kommunistisk arbetarrörelse samt katolska influenser, ansågs Köln existera en svårt politiskt territorium till nazisterna för att inta. Efter Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiets (NSDAP) maktövertagande inom Tyskland, fick grupp politiskt fäste även inom Köln. 1936 gick tyska trupper in inom detta avmilitariserade Köln samt Rhenlandet liksom en förbrytelse mot Versaillesfördraget.[1]
Edelweißpiraten, Edelweisspiraterna, fanns enstaka tysk ungdomsorganisation vilket gjorde passivt samt aktivt motstånd mot Naziregimen, inom synnerhet mot Hitlerjugend. Edelweisspiraterna fanns etablerade inom Köln, var man saboterade militära anläggningar samt satte upp regimkritiska affischer. 1944 hängdes 13 från organisationens medlemmar ifrån Köln-Ehrenfeld från Gestapo.
1933 levde cirka 20 000 judar inom Köln. nära krigets eruption 1939 ägde 40% från den judiska befolkningen emigrerat. 8 000 judar deporterades beneath andra världskriget ifrån järnvägsstationen inom Deutz mot nazisternas koncentrationsläger. beneath kristallnatten brändes även Kölns synagogor, judiska bostadshus samt affärer ned.
Andra världskriget
[redigera | redigera wikitext]1940 började dem allierades bombningar från staden. detta inledande luftanfallet skedde 12 femte månaden i året 1940. Natten mot 31 femte månaden i året 1942 skedde detta inledande Tausend-Bomber-Angriff då 480 invånare dog, 5 000 skadades samt 45 000 blev bostadslösa. beneath kriget skedde 262 luftanfall mot staden. detta sista ägde utrymme 2 mars 1945 inom den nästan folktomma staden. 95 % från Kölns gamla tätort förstördes beneath andra världskrigets bombräder.[1] nära krigets slut bodde endast 40 000 människor kvar inom staden.
6 mars 1945 sprängde retirerande tyska trupper Hohenzollernbrücke vilket fanns den sista bestående bron ovan Rhen inom Köln. identisk dygn intog amerikanska trupper Kölns centrum tillsammans med mindre skärmytslingar. enstaka tysk stridsvagn förstördes sedan den förstört enstaka amerikansk stridsvagn. dem amerikanska trupperna kunde senare ta i besittning stadens högra kust sedan man kunnat sätta in enstaka pontonbro mellan stadsdelarna Poll samt Bayenthal.[1]
Köln 1945
Kölnerdomen 1945
Kölns ödelagda innerstad 1948
Efterkrigstiden
[redigera | redigera wikitext]Amerikanska trupper intog Köln våren 1945 samt enstaka amerikansk militärregering grundades inom staden 9 mars 1945. 22 juni ersattes dem från britternas militärregering. 1946 fick staden enstaka författning samt identisk kalenderår följde dem inledande fria valen efter kriget. Positionen vilket storstad vid nära avstånd mot städerna inom Västtysklands nya maktcenter; den nya, provisoriska, förbundshuvudstaden stad i tyskland samt den nyetablerade delstatens Nordrhein-Westfalens huvudstad Düsseldorf, gynnade Köln beneath efterkrigstidens återuppbyggnad.
Efter krigsslutet 1945 blev Adenauer beneath enstaka begränsad period återinsatt såsom borgmästare till Köln. Arkitekten samt stadsplaneraren Rudolf Schwarz fick 1947 uppdraget för att utarbeta enstaka masterplan till staden han egen omnämnt likt ”världens största ruinhög”. Planen han presenterade byggde delvis vidare vid nazisternas framtidsperspektiv till Köln, detta önskar yttra nya, breda genomfartsleder inom den medeltida stadskärnan. dock förutom dessa ingrepp, byggdes Köln upp efter dem indelningar samt detta ringformade gatunät likt präglat staden före krigets eruption. Återuppbyggnaden gick relativt fort samt 1959 fanns stadens befolkningssiffror igen vid förkrigsnivå, cirka 800 000. 1975 rundade befolkningen enstaka miljon.
År 1977 kidnappades Hanns-Martin Schleyer inom Köln från Röda Armé-fraktionen.
Kölns högskola återöppnade redan 1945 samt besitter utvecklats mot en från Tysklands största högskola. 1956 följde återinvigningen från Kölnerdomen samt 1957 invigdes detta nya operahuset. inom Köln kom flera nya museer för att öppna vilket Römisch-Germanisches Museum der Stadt Köln (1974), Museet på grund av östasiatisk konstverk (1977) samt Wallraf-Richartz-Museum (1986). kalenderår 1986 plats detta även premiär på grund av Kölner Philharmonie.[1]
Med den politiska maktförskjutningen mot Berlin liksom tysk huvudstad, förlorade Köln sin centrala position inom detta västtyska maktcentret. dock tillsammans strukturskiftet mot tjänstestad äger Köln beneath 1990- samt 2000-talen tillsammans succé profilerat sig liksom västra Tysklands center på grund av film/mediaproduktion samt bioteknik.
Kölns befolkningsutveckling tid 250 - 2005
[redigera | redigera wikitext]¹ Preliminära befolkningssiffror
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- Historische Gesellschaft Köln e. V. (Hrsg.): Geschichte der Stadt Köln; Köln, 2004 ff. ISBN 3-7743-0360-6
- Geschichte in Köln, Tidskrift, Nr. 1.1978 ff. ISSN0720-3659
- Arnold Stelzmann, Robert Frohn, Illustrierte Geschichte der Stadt Köln, 11. upplagan, Köln 1990 (1. Auflage 1958), ISBN 3-7616-0973-6
- Martin Rüther: Köln im Zweiten Weltkrieg : Alltag und Erfahrungen zwischen 1939 und 1945, Darstellungen - Bilder - Quellen. okänt Beitr. von Gebhard Aders. - Köln : Emons 2005, 960 S. (=Schriften des NS-Dokumentationszentrums der Stadt Köln, Bd. 12), ISBN 3-89705-407-8
- www.stadt-koeln.de