Vem va den första mannen på månen
Neil Armstrong
| Neil Armstrong | |
USN/NASA-astronaut | |
|---|---|
| Nationalitet | amerikansk |
| Född | 5 augusti1930 Wapakoneta, Ohio, USA |
| Död | 25 augusti2012 (82 år) Cincinnati, Ohio, USA |
| Tidigare yrke | flygförare, testpilot |
| Tid inom rymden | 8 dagar, 14 timmar, 12 minuter, 31 sekunder |
| Urvalsgrupp | 1957 MISS Group, 1960 Dyna-Soar, 1962 NASA Astronautgrupp 2 |
| Antal månpromenader | 1 |
| Månpromenadtid | 2 timmar 31 minuter |
| Uppdrag | Gemini 8, Apollo 11 |
| Uppdragsemblem | |
Neil Alden Armstrong, född 5 augusti1930 inom Wapakoneta inom Ohio, död 25 augusti2012[1] inom Cincinnati inom Ohio, fanns ett amerikansk testpilot samt astronaut. han deltog inom uppdragen Gemini 8 samt Apollo 11 samt existerar främst känd på grund av för att artikel den inledande människan liksom satte sin tramp vid månen.
Familjeliv
[redigera | redigera wikitext]Armstrong gifte sig 28 januari 1956 tillsammans med Janet Elizabeth Shearon. dem fick tre barn: Eric, Karen samt Mark. Karen dog 28 januari 1962 inom lunginflammation efter för att äga drabbats från ett svårartad svulst inom hjärnstammen. Armstrong skilde sig 1994 ifrån sin fru, varefter han gifte ifall sig tillsammans med julsång Knight.
Karriär
[redigera | redigera wikitext]Studier
[redigera | redigera wikitext]Armstrong började analysera flygteknik nära Purdue University 1947. Hans studieavgifter betalades från Holloway Planen vilket fanns en schema på grund av träning från reservofficerare mot USA:s flotta. Programmet innebar numeriskt värde tid studier nära en civilt college följt från tre års tjänstgöring inom flottan samt numeriskt värde kalenderår avslutande studier. han tog ett Bachelor of Science-examen inom flygteknik 1955. han fick dock utföra en avbrott inom studierna till för att tjänstgöra inom Koreakriget. denne tog sedan enstaka mästare of Science-examen inom identisk fält nära University of Southern California kalenderår 1970.
Militär karriär
[redigera | redigera wikitext]Armstrong inkallades till sin tjänstgöring inom flottan den 26 januari 1949 nära Naval Air hållplats Pensacola på grund av för att inledningsvis genomföra 18 månaders flygutbildning. Utbildningen innefattade bland annat hangarfartygslandningar vid USS Cabot samt USS Wright, den 16 augusti 1950 godkändes han vilket marinflygare. Efter ett mindre postering nära Fleet Aircraft Service eskader 7 vid Naval Air hållplats San Diego, överfördes han mot divisionen VF-51 liksom fanns utrustade tillsammans jetplan. Den 5 januari 1951 gjorde han sin inledande flygning inom en jetplan, från typen F9F-2B Panther liksom han skulle gå vidare för att flyga beneath resten från sin tjänstgöring. inom juni gjorde denne sin inledande hangarfartygslandning tillsammans jetplan vid USS Essex samt befordrades inom samband tillsammans detta ifrån Midshipman mot Ensign. inom slutet från månaden således avseglade Essex tillsammans VF-51 mot Korea. Den 29 augusti 1951 flög Armstrong sitt inledande stridsuppdrag beneath Koreakriget, totalt kom denne för att flyga 78 flyguppdrag ovan Korea tillsammans enstaka total flygtid vid 121 timmar. han lämnade energisk arbete eller position inom en organisation inom flottan den 23 augusti 1952 samt övergick mot United States Navy Reserve var denne kvarstod mot 21 oktober 1960.
Efter sin avslutning nära Purdue sökte Amstrong enstaka jobb likt testpilot hos NACA:s försökstation Dryden flygning Research Center vid Edwards Air Force Base. Då dem ej ägde någon ledig position således vidarebefordrades hans begäran mot Lewis flygning Propulsion Laboratory inom Ohio var han fick jobb inom mars 1955. Efter enstaka kreditkort tidsperiod inom Ohio fick denne förflyttning mot sin önskade arbete eller position inom en organisation vid Edwards Air Force Base inom juli 1955. Efter för att NACA ägde omvandlats mot NASA 1958 fortsatte denne sitt sysselsättning liksom testpilot hos NASA, var han bland annat testade raketplanet X-15 inom hastigheter upp mot 6 400 km/h. Mellan 1960 samt 1962 deltog denne inom detta senare nedlagda glidflygplansprojektet Dyna-Soar.
Rymdflygarkarriär
[redigera | redigera wikitext]Den 25 juni1958 blev Armstrong, tillsammans tillsammans åtta andra piloter, utvald för att delta inom amerikanska flottans arbetsuppgift Man in space Soonest såsom plats en schema på grund av för att sålunda snabbt vilket möjligt skicka upp enstaka människa inom rymden. Projektet lades ner 1 oktober 1958 då Nasa bildades samt skulle administrera varenda USA:s bemannade rymdflygningar.
Den 17 september 1962 blev Armstrong vilket ett från nio nya astronauter uttagen inom Nasa:s astronautkår, särskilt mot astronautgrupp 2.
Armstrong undgick döden tillsammans små marginal då LLRV, enstaka träningsmaskin likt skulle simulera månlandaren, kraschade 6 femte månaden i året 1968.
Armstrong lämnade Nasa 1 augusti 1970. 1971–1979 undervisade han inom teknik nära University of Cincinnati. denne tjänstgjorde 1986 inom den kommission vilket undersökte Challengerolyckan.
Rymdfärdsuppdrag
[redigera | redigera wikitext]Armstrong genomförde numeriskt värde rymdflygningsuppdrag beneath sin tidsperiod liksom astronaut till Nasa samt ingick inom reservbesättningen mot tre uppgift.
Gemini 8
[redigera | redigera wikitext]År 1966 fanns Armstrong befälhavare på grund av uppdraget Gemini 8, såsom lyckades tillsammans den inledande dockningen mellan numeriskt värde rymdfarkoster. han blev dock tvungen för att avbryta strax efter dockningen vid bas från en fel vid ett styrraket, vilket satte farkosten inom enstaka farlig cirkelrörelse.
Apollo 11
[redigera | redigera wikitext]År 1969 ägde Armstrong befälet ovan Apollo 11, detta inledande bemannade uppdraget för att landa samt vandra vid månen. Den förprogrammerade landningsplatsen visade sig artikel enstaka krater tillsammans enstaka diameter motsvarande ett fotbollsplan vilket fanns full tillsammans med stora klippblock varför Armstrong kopplade ur autopiloten samt styrde farkosten manuellt[a], mot enstaka förbättrad landningsplats utanför kratern samt satte därefter ned månlandaren Eagle ("Örnen"). då Örnen tog mark ägde man genom den oplanerade förlängda landningsfasen, ytterst lite raketbränsle kvar. inom Houston plats detta helt tyst beneath denna kritiska fas då man trodde för att Örnen skulle kraschlanda. inom kommunikationen mellan Houston samt Örnen existerar detta enda liksom sägs ifrån Houston, "60 seconds", vilket avsåg återstående tiden innan bränslet skulle artikel slut vilket skulle äga lett mot enstaka total katastrof på grund av den inledande månlandningen. då Armstrong meddelade för att "The Eagle has landed.." utbröt en stort glädjerop inom kontrollrummet inom Houston. Den vånda man genomgått inom kontrollrummet inom Houston beneath den manuella landningen uttrycktes liksom "you got a bunch of guys about to vända blue. We're breathing again!"- Översatt: "Ni besitter en gäng killar denna plats likt höll vid för att bli blå inom ansiktet (av för att hålla andan). oss andas igen!".
Efter för att äga landat vid månen klockan 20:17:39 UTC den 20 juli 1969, steg Neil Armstrong den 21 juli 1969 klockan 02:56 UTC likt inledande människa ner vid månens yta tillsammans med orden: "That's one small step for man, one giant leap for mankind" ("Det existerar en litet steg till människan, en jättekliv på grund av mänskligheten"). Nitton minuter senare stod även kollegan namn "Buzz" Aldrin vid månen.
Reserv
[redigera | redigera wikitext]Död
[redigera | redigera wikitext]Armstrong genomgick 7 augusti 2012 enstaka hjärtoperation samt dog 25 augusti identisk kalenderår från komplikationer ifrån operationen. denne blev 82 kalenderår äldre. Den 14 september spreds hans rester efter förbränning ut ovan Atlanten ifrån robotkryssaren USS Philippine Sea (CG-58).[2]
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]Det finns ett små krater vid månen nära Apollo 11:s landningsplats såsom små frukter från växter Armstrongs namn.[3]
Asteroiden6469 Armstrong existerar uppkallad efter honom[4].
Kommentarer
[redigera | redigera wikitext]- ^Astronauterna vid Apollo 11 ägde tränat många gånger för att landa tillsammans månlandaren vid jorden beneath identisk förhållanden liksom vid månen vilket gäller vikt samt dragkraft vid raketmotorn.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Hansen, James R. (2005). First Man: The Life of Neil A. Armstrong. Simon & Schuster. ISBN 0-7432-5631-X
- Kranz, Gene (2000). Failure fryst vatten not an Option: uppdrag Control From Mercury to Apollo 13 and Beyond. Simon & Schuster. ISBN 0-7432-0079-9
- Andrew Smith (2005). In Search of the dock Who Fell to Earth: Moondust. Bloomsbury. ISBN 0-7475-6368-3
- Francis French samt Colin Burgess (2007). In the Shadow of the Moon: A Challenging Journey to Tranquility, 1965-1969.
- Thompson, Milton (april 1992). At The Edge Of Space: The X-15 flygning Program. Washington, D.C.: Smithsonian Books. ISBN 1-56098-107-5
- Sherrod, Robert (30 juli 1975). ”Men for the Moon”. Apollo Expeditions to the Moon. NASA. http://history.nasa.gov/SP-350/toc.html.
- Jones, Eric (1995). ”One Small Step”. Apollo 11 Lunar Surface Journal. NASA. http://www.hq.nasa.gov/office/pao/History/alsj/a11/a11.step.html. Läst 4 augusti 2009.
- Cornish, Scott; Rahman, Tahir; McLeon, Bob; Havekotte, Ken; Reznikoff, John. ”Neil Armstrong Signature Exemplars”. CollectSpace.com. http://www.collectspace.com/resources/autographs_armstrong.html. Läst 4 augusti 2009.
- Cambridge Biographical Dictionary (1990). Cambridge: Cambridge University Press.