Vad finns i en naturskog

En täckt område vilket långt igen utnyttjats extensivt från människan kunna kallas naturskog, likväl vilket ett sentida träd vilket äger uppstått samt utvecklats fritt efter mot modell enstaka skogsbrand.

Ofta ett störd miljö

Naturskogen är ingen statisk miljö. Den besitter inom själva verket ofta påverkats från störningar inom större alternativt mindre skal. Bränder, kraftiga oväder, översvämningar, betande vilt samt skadeinsekter är modell på naturliga störningar inom skogen. Störningarna besitter haft olika omfattning samt äger återkommit tillsammans med olika frekvens. dem besitter bidragit mot ett mosaik inom landskapet.

Ståndorten är kapabel prata ifall vilka störningar vilket dominerat på platsen. Friska samt torra marker besitter liksom regel brunnit oftare än fuktiga samt blöta marker. På vindutsatta sluttningar är kapabel stormfällen äga bidragit mot dynamiken, medan träden besitter stått kvar längre inom skyddade lägen.

Brandpåverkade skogar varierar inom utseende över tiden samt inrymmer flera successionsstadier. Skogar liksom främst påverkas från interna störningar (insekter, röta, enstaka vindfällen) präglas inom stället från mer stabila förhållanden. Arter är kapabel existera anpassade mot olika typer från störningar.

Moderna strategier samt modeller för naturhänsyn inom den brukade skogen bygger ofta på insikt angående naturskogens dynamik. När oss skapar död ved samt större variation inom den brukade skogen, skapar oss samtidigt funktioner vilket finns inom naturskogen.

Skogsbrand

Skogsbrand. Foto Yvonne Aldentun.

Brand besitter länge varit ett betydelsefull störningsfaktor inom den svenska skogen. Bränder startade genom åsknedslag vilket spred sig lätt inom skogar tillsammans många torra träd samt död ved. Svedjebruk besitter dessutom säkert bidragit mot många förlupna bränder.

Brann oftare inom södra Sverige

Frekvensen från åsknedslag visar för att bränder varit vanligast inom den sydöstra delen från land. Lägst besitter brandfrekvensen varit inom Norrlands inland samt Skåne. Studier från stamtrissor visar för att detta ofta brann tillsammans med års mellanrum inom södra landet, samt tillsammans med år inom norra landet. Brändernas utbredning förmå också äga skilt sig åt mellan norra samt södra Sverige.

Oftast brann bara markskiktet inom skogen. Träd tillsammans med tjock bark, såsom tall samt ek, stod emot bränderna utmärkt. Mängden döda samt skadade träd liksom påverkan på markskiktet varierade kraftigt efter bränderna. Många arter är helt beroende från brandpåverkade miljöer för sin överlevnad. Idag råder detta bristande på dessa miljöer.

Lövbrännor brukar man kalla dem täta uppslag från pionjärträdslag tillsammans björk, asp, sälg, gråal samt tall vilket kunna uppstå på lite bördigare markavsnitt efter bränder. Lövbrännorna inom sig genererar på sikt enstaka hel sektion död ved då träden står så tätt för att dem självgallras.

Många träd överlevde

Förr trodde man för att bränderna oftast plats väldigt stora samt kraftiga samt för att lövbrännor utan kvarvarande äldre täckt område plats vanliga inom skogslandskapen. Numera är uppfattningen för att enstaka hel sektion levande träd överlevde skogsbränderna. inom land finns en anförande arter vilket är beroende från alternativt besitter många svårt för att överleva utan bränder. Välkända modell är brandnäva samt svedjenäva.

Rökdansfluga, sotsvart praktbagge samt brandskiktdyna (en svamp) är andra.

Intern dynamik

I områden utan storskaliga störningar är detta istället den interna dynamiken likt präglar skogen. Störningarna är kapabel artikel allt mellan insektsangrepp, bete från större växtätare, kraftiga oväder, extrem uttorkning, brand alternativt översvämning - så länge dem är inom den lilla skalan.

I stormluckan släpps ljuset ner samt nya träd får chans för att utvecklas. Norra Kvills nationalpark. Foto Mats Hannerz.

Skuggtåliga trädslag

I dem små luckorna får ljusälskande pionjärträdslag likt björk samt tall svårt för att hävda sig. inom stället kommer skuggtåliga trädslag för att ta över. inom södra landet är kapabel detta förutom gran existera lärobok, samt ibland även träd samt alm alternativt ask. inom dessa skogar, samt även inom sumpskogar inom all landet, är detta dem små händelserna såsom formar skogens utseende. tillsammans med tiden blir skogen olikåldrig samt fullskiktad.

Kontinuitet

Precis liksom vissa arter anpassats mot brand äger andra arter anpassats mot mera stabila förhållanden. Månghundraårig kontinuitet ryms ej inom den brukade skogen. Därför behövs både naturhänsyn samt skyddade områden. Hänglaven långskägg såsom trivs inom gamla granskogar samt läderbaggen liksom behöver ständig tillgång mot gamla samt ihåliga ekar är två modell på arter likt behöver stabila förhållanden.

Översvämningar

En naturlig störning liksom fanns betydligt vanligare förr är större översvämningar. Vattnets vägar inom landskap såg speciell ut fram mot för bara några hundra år sedan. Älvar, åar samt andra vattendrag svämmade regelbundet över samt gödslade stora områden innan oss människor började dika ut samt reglera vattnet för för att få tillgång mot mer odlingsmark samt skogsmark.

Sjösänkningar samt dikningar äger ej bara minskat omfattningen från översvämningarna utan också medfört för att arealen våtmarker minskat dramatiskt främst inom södra Sveriges slättlandskap. inom Skåne samt Mälardalen finns idag bara enstaka tiondel från den ursprungliga våtmarksarealen kvar. Uppskattningsvis 1 miljoner hektar våtmarker äger dikats från skogsbruket, samt från torvmarkerna besitter ungefär 15 % dikats.

Bävern är ett art såsom bidrar mot översvämningar inom naturlandskapet. inom samt tillsammans med bäverns återkomst inom landet besitter detta återigen blivit vanligare tillsammans med bäverdämmen samt skogsområde liksom översvämmas. Bävern gör alltså naturvårdsnytta genom för att producera död ved. Samtidigt kunna bäverns också förstöra naturvärden då den gärna fäller aspar inom strandnära miljöer.

Bävern är ett modern naturvårdare liksom skapar översvämningar inom skogen. Foto Per Harald Olsen, Wikipedia commons.

Kulturpåverkan

Kulturpåverkan från människan samt hennes betesdjur besitter, åtminstone inom södra land, pågått beneath så många tusen år för att detta nästan kunna betraktas vilket enstaka naturlig störning. Stora gräsätare besitter dessutom funnits inom landskap före tamboskapen.

Halvöppna miljöer

Djurbetet, hagmarkerna samt inom viss mån även åkermarkerna bidrog mot för att landskap öppnades upp samt gav område för arter liksom ej trivs inom den slutna skogen. en stort antal växter samt vilt är därför anpassade mot glesa skogar alternativt halvöppna miljöer.

Skogsbete på Kallriga, svensk region. Foto Gillis Aronsson, Upplandsstiftelsen.

Artmångfalden inom landet plats därför sannolikt störst just före industrialismen. inom detta moderna landskap finns öppen åker samt täckt område medan dem halvöppna miljöerna blivit alltmer sällsynta. Detta behöver också beaktas då naturhänsynen planeras.

Arter liksom är beroende från kulturpåverkan återfinns idag både inom jordbruks- samt skogslandskapet. Gröngöling, slåtterfibbla samt nattviol är modell på arter likt trivs inom hävdade marker liksom många fjärilsarter. för att sköta gamla kulturmarker är ett viktigt dock detta finns också arter vilket finner sig tillrätta på hyggen tillsammans utmärkt naturhänsyn samt ser detta såsom ett fullgod ersättning mot dem försvinnande hagmarkerna.