Vilka ljuskällor användes på medeltiden

Den denna plats artikeln äger källor, dock den behöver fler fotnoter på grund av för att behärska verifieras. (2021-06) Motivering: Artikeln existerar skriven svepande samt detta existerar svårt för att kontrollera enskilda utsagor. Fotnoter behövs. Hjälp gärna Wikipedia tillsammans med för att lägga mot fotnoter angående ni förmå, alternativt diskutera saken vid diskussionssidan. ämne såsom ej verifieras förmå tas bort.

Medeltiden existerar ett traditionell benämning vid ett period från Västerlandets bakgrund liksom ligger mellan antiken samt modern tidsperiod. Medeltiden anses avgränsad ifrån antiken särskilt genom Romerska rikets fall inom väst tid 476, kristendomens kritisk seger samt dem stora folkvandringarna. Senare datum används ibland inom dem yttre delarna från Europa. Mer tänjbar existerar medeltidens gräns mot nyare tiden. till Europa såsom totalitet anses 1500 ofta existera slutet vid medeltiden. Vanligen används ibland händelser likt erövring från Konstantinopel från turkarna 1453, Christopher Columbus inledande utflykt mot Amerika 1492 alternativt den protestantiska reformationen 1517.^[1][2]

Medan man beneath renässansen samt upplysningstiden, samt länge beneath moderniteten, såg vid medeltiden likt enstaka mörk samt barbarisk period, ser dagens forskare denna tidsperiod likt den elementär perioden till detta moderna Europa.^[2][3]

Medeltiden delas in inom tre större perioder:

• Tidigmedeltid^[4] alternativt äldre medeltid,^[5] enstaka tidsperiod från kraftfull decentralisering samt nedsänkt tillväxt, inom västra europa ifrån omkring 450 mot 1000.
• Högmedeltiden, ett tidsperiod likt kännetecknas från kraftfull finansiell tillväxt samt befolkningsökning, stabilisering samt centralisering från makten, ifrån omkring 1000 mot 1350.
• Senmedeltiden alternativt, enstaka period då tillväxten fick en abrupt slut samt ett period från demografisk stagnation, ökad samhällelig turbulens tog nära, dock då även enstaka konsolidering från centralmakter vilket skulle gå vidare in vid den tidigmoderna perioden, ifrån omkring 1350 mot 1500.

I skandinavisk bakgrund placeras istället äldre medeltid mot cirka 1050 mot 1200, högmedeltiden cirka 1200 mot 1350, samt senmedeltiden ifrån cirka 1350 mot 1520 (skandinavisk yngre medeltid),^[5][6] dem numeriskt värde senare ibland hopklumpat mot yngre medeltid, följt från Vasatiden inom svensk bakgrund.

Utmärkande särskilt till europeisk hög- samt senmedeltid existerar detta sociala struktur likt senare kallats feodalism. Detta struktur innebar personliga grupp mellan vasall samt feodalherre likt innebar rättigheter samt ansvar på grund av båda parter. ett särprägel vilket skiljer medeltiden ifrån antiken existerar den tekniska tillväxt, särskilt inom jordbruket, såsom ägde lokal ifrån 700-talet samt vidare. en tredjeplats kännetecken existerar kristendomens utbredning ovan bota Europa, vilket kom för att fungera likt enstaka förenande länk mellan olika regioner. detta plats beneath senmedeltiden såsom Europa liksom ett någorlunda enhetlig civilisation uppstod samt grunden till flera moderna nationalstater vilket land i västeuropa, Spanien samt dem nordiska länderna lades.

Medeltiden fanns även den period då starka centralmakter återigen uppstod inom Europa. flera från dagens europeiska storstäder växte fram beneath medeltiden tillsammans tillsammans enstaka kraftfull borgarklass. Gillen samt skrån bildades framförallt beneath senmedeltiden liksom skulle bestå långt in inom modern period. inom slutet från medeltiden inleddes även ett mäktig europeisk expansion samt kolonisering från Amerika, Afrika samt Asien samt detta föregicks från en tidigt försök mot erövring inom samt utanför Europa inom struktur från korståg mot Bysantinska riket^[7], muslimska stater vid Iberiska halvön, inom Palestina, samt mot hedningar inom Östeuropa, Baltikum^[8] samt land i norden.

Historiografi

[redigera | redigera wikitext]

Begreppet ”medeltiden” härrör ifrån ett indelning från historien vilket grundar sig inom idealiserandet från antiken. beneath 1350-talets mitt började italienska författare samt akademiker kultivera en allt starkare nyfikenhet till den klassiska antika perioden. Francesco Petrarca (1304–74) plats den inledande likt formulerade idén angående för att hans personlig tidsperiod plats en återuppväckande från bortglömda antika ideal, samt betraktade tiden ifrån Västromerska rikets fall mot mitten från 1300-talet enstaka tidsperiod från stagnation samt intellektuellt mörker. Petrarca hänvisade egen mot tidens tenebrae (dimmor) samt inom start från 1400-talet ägde historikern Flavius Blondus varit den inledande såsom beskrivit perioden liksom enstaka mellanperiod, enstaka historisk transportsträcka ifrån utslocknandet från antikens briljant lärda tankevärld mot dess återställande nästan 1000 kalenderår senare. Den inledande forskare liksom definitivt cementerade begreppet inom tidigmodern historiebeskrivning plats den franske historikern Charles ni Cange vilket 1678 gav ut verket Glossarium inom numeriskt värde volymer angående latinets klassiska samt medeltida bakgrund. Tio kalenderår senare kom Historia Medii Aevi ("Medeltidens historia") ut, skrivet från den tyska historikern Kristoffer Cellarius. beneath tidigmodern tidsperiod (cirka 1500–1800) betraktade man medeltiden vilket "den mörka tiden" på grund av för att man ansåg för att antikens tradition helt försvann beneath medeltiden, samt återkom inledningsvis inom samt tillsammans med renässansens upplivning från antika ideal. ifrån upplysningstiden kritiserade flera tänkare den katolska kyrklig absoluta samt intoleranta auktoritet beneath medeltiden. Denna ögonkontakt kvarstod inom stort fram mot tidigt 1800-tal, då exempelvis gotiken kom vid modet igen. flera från romantikens konstnärer ägde däremot enstaka positiv foto från åtminstone hög- samt senmedeltiden, bland annat genom tolkningar från epos samt legender. Författare likt Walter Scott samt Victor Hugo använde medeltida teman till romaner samt senare använde nationalromantiska konstnärer vilket Richard Wagner tidiga medeltida germanska sägner såsom inspiration på grund av detta storslagna operastycket Nibelungens ring.^[9]

Idag betonar forskare för att medeltiden existerar den period då grunderna på grund av senare europeisk samhällsutveckling lades samt för att detta inom flera avseenden, kulturellt, relaterat till samhället samt tekniskt, plats enstaka dynamisk samt utvidgande epok.^[3] detta blir således bara den tidiga medeltidens inledande århundraden, mellan Västroms fall samt Karl den stores enande från frankerriket, liksom ännu kallas "mörka" inom historiska kretsar eftersom dem lämnat efter sig ett fåtal skriftliga källor samt större byggnadsverk, samt all maktutövning samt organisation plats geografiskt begränsad. "Mörk" får inom dessa kontext främst betydelsen "tyst" snarare än för att artikel en allmänt negativt omdöme.

I norra samt östra Europa anses medeltiden börja betydligt senare: inom mot modell Skandinavien ursprunglig någon gång beneath 1000-talet^[5][10][11] beroende vid källa, samt följer vid skandinavisk järnålder samt förhistorisk tidsperiod. Svensk medeltid börjar således tillsammans med för att den siste kungen inom Erik Segersälls ätt, Emund den gamle, blir monark 1050 alternativt dör cirka 1060, alternativt nära Sveriges kristnande (olika tidpunkter inom olika landsdelar). inom svensk historieskrivning anses medeltiden äga varat fram mot omkring 1520 samt upplösningen från Kalmarunionen. inom land samt Norge räknas 1536 liksom medeltidens slut, då reformationen påbörjades från monark Kristian III.

Tidigmedeltid

[redigera | redigera wikitext]

Under 400-talet började Romarriketssociala sammanhållning för att lösning upp, skattebasen till dem västra de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden minskade kraftigt samt arméerna vilket krävdes till försvaret från avgränsningar rekryterades inom allt större utsträckning ifrån allierade germanstammar ifrån trakterna från detta moderna Tyskland, Österrike samt Ungern. Senaten inom Rom blev således småningom inom upphöjd grad beroende från germanernas hövdingar samt generaler på grund av ledning från den samlade romerska armén. inom egenskap från legosoldater, inom princip utan eget nation, ägde dessa föga lojalitet mot den markägande senaten liksom försökte styra detta romerska riket.

Den 4 september476 avsattes den siste romerske kejsaren, Romulus Augustus, från den heruliske krigsherren Odovakar. Odovakar sände kejsartecknen (insignia imperialia) mot Östroms kejsare. inom gengäld önskade Odovakar för att bli utsedd mot dux, militärbefälhavare, ovan dem västra de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden. Detta godkändes delvis från Östroms kejsare samt Odovakar blev härskare ovan den italienska halvön samt delar från Gallien, detta moderna land i västeuropa. Större delen från den romerska senaten (adeln) lämnade omgående Rom. för att 476 existerar detta kalenderår romarriket föll anses existera ett förenkling bland forskare eftersom detta existerar väl demonstrerat för att existensen gick vidare samt den romerska kulturen styrde liksom vanligt inom dem flesta de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden även ifall kejsaren samt senaten fanns avsatt. dem romerska de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden, tillsammans med skatteintäkter samt legioner, blev tagna helt enkelt ovan från antingen regionala generaler, adel alternativt erövrande barbarhövdingar.

Östrom, oftast kallat Bysantinska riket alternativt Bysans, gjorde inom start vid 500-talet försök för att återerövra de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden inom detta forna Västrom. Inledningsvis fanns denna kampanj lyckad samt den italienska halvön, Sicilien samt Nordafrika återtogs. tid 541 utbröt dock den Justinianska pesten, liksom skadade inom Bysans mot tid 700. Pesten dödade cirka 50 andel från befolkningen inom Bysans samt kejsardömet förlorade tillsammans pestens eruption all kraft för att återta dem västra de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden.

Folkvandringar

[redigera | redigera wikitext]

Från 300-talet mot slutet från 500-talet flyttade enstaka rad olika nomadiska alternativt halvnomadiska grupper in inom västra Europa ifrån norr samt öster samt ägde massiv effekt vid politiska samt kulturella strukturer. beneath flera stora migrationsvågor tillsammans med start tillsammans med ostrogoternas vandringar kalenderår 340 slogs många från detta gamla romerska systemet sönder samt ett fräsch fusion från germansk tradition samt romersk tradition inom kombination tillsammans enstaka kristen tro skapade start mot den tradition liksom senare skulle konsolideras liksom Europa.

I samband tillsammans med detta västromerska rikets sönderfall ifrån cirka 200- mot 500-talet skedde ett rad större migrationer från framförallt germanska stammar ifrån Öst- samt Centraleuropa. dem underliggande orsakerna mot förflyttningarna existerar oklara dock den omedelbara orsaken plats tryck ifrån centralasiatiska nomadfolk likt plats inom rörelse västerut. inledningsvis kom hunnerna beneath sin monark Attila, därefter avarerna (567–811) samt slutligen magyarerna (862, 895–907) liksom grundade Kungariket Ungern. detta romerska gränsförsvarets sammanbrott inom samt tillsammans inbördes strider mellan romerska fältherrar gjorde detta möjligt till dem olika grupperna för att flytta in vid romerskt territorium utan större motstånd. detta romerska riket ägde beneath dem inledande århundradena e.Kr. även börjat anlita allt större antal germanska krigare inom sina arméer. flera från dessa kom ifrån stamsamhällen vilket befann sig inom relativt nyerövrade områden alternativt inom gränstrakterna mellan detta romerska riket samt områden inom Central- samt Östeuropa såsom ej nedsänkt beneath imperiets övervakning. Bland dem större germanska grupperna fanns goterna vilket skadade ovan stora delar från kontinenten samt sedan grundade åtgärda statsbildningar vid Iberiska halvön samt södra Centraleuropa. Frankerna, en människor ifrån Lågländerna, tog ovan detta mesta från norra Gallien. Vandalerna bildade riken inom Nordafrika samt anföll samt plundrade senare Rom. Anglosaxare ifrån södra delar från dagens land samt norra Tyskland invaderade Brittiska öarna samt överväldigade den tidigare romerska utposten. Bland dem maximalt destruktiva invasionerna plats den vilket utfördes från hunnerna, en centralasiatiskt stäppfolk. Hunnerna plundrade samt förstörde städer ovan stora delar från Väst- samt Östeuropa. dem oräkneliga invasionerna svepte undan många från detta antika samhället såsom återhämtade sig vid grekisk-romerska traditioner; ett tidigare kraftfull centralmakt slogs sönder. enstaka decentralisering samt, inom förlängningen, ett feodalisering från Europa fanns resultatet.

Germanerna

[redigera | redigera wikitext]

Germanska politiska samt kulturella traditioner tog ovan samt omformade den gamla samhällsstrukturen. dem germanska folken bestod från ett brokig uppsättning stammar tillsammans med likartade, dock ingalunda homogena, traditioner. Bosättningarna fanns små samt mobila samt jordbruket primitivt. Fokus nedsänkt framförallt vid boskapsuppfödning samt animalier dominerade kosten tillsammans tillsammans maltdryck. Ekonomin fanns främst självhushållande tillsammans med lågintensiv affär. yrkesman såsom tillsammans metall framställde prydnader samt framförallt vapen (av järn) från upphöjd standard, dock inom små skal. Politiskt sett styrdes samhället från mäktiga stormän såsom något som har fått en viss form eller struktur åtgärda samarbeten tillsammans med varandra på grund av för att bekämpa andra samarbeten alternativt till för att försvara sig mot andra folkgrupper. Lagar bestod från muntliga traditioner samt sågs vilket förbrytelse mot individ, ej politiska institutioner. Lagar kunde variera ifrån huvuddel mot huvuddel (kallade folk från germanerna), dock allierade stammar respekterade ofta varandras lagar. Straff utmättes främst inom struktur från böter, dock konflikter kunde ofta leda mot hämndaktioner liksom drog igång långvariga blodsfejder. Familjestrukturen fanns strikt patriarkal samt patrilinjär samt detta fanns ett vass uppdelning från olika data mellan män samt kvinnor; männen krigade samt representerade familjen socialt samt politiskt; kvinnor ägde ansvar till hushåll, barnuppfostran, jordbruk samt hantverk liksom sömnadsarbete. Slavar förekom, särskilt likt krigsbyte, dock bara inom större hushåll.^[12]

Frankerna

[redigera | redigera wikitext]

Ur den nya samhällsstrukturen växte successivt maktbaser upp. mot enstaka start plats detta främst stora lokala godsägare liksom mot en löfte ifall militärt beskydd ifrån krigsherrar samt andra godsägare lät bönder bruka jorden samt avlägga diverse avgifter. Runt 700-talet ägde större politiska enheter bildats, framförallt inom norra land i västeuropa, samt bland dessa enheter, ledda från enstaka tidig krigararistokrati, framträdde nominellt erkända kungar. Även angående kungarnas auktoritet fanns föga institutionaliserad samt mot massiv sektion byggde vid personlig auktoritet, fanns ändå grundläggande principer eller fundament på grund av enstaka centralmakt. Den frankiske krigsherren Karl den store, tillsammans avstamp inom sina förfäder, Karl Martells samt Pippin den lilles erövringar, tog initiativ mot för att konsolidera denna framväxande centralmakt. beneath enstaka rad fälttåg erövrade denne all land i västeuropa, Lågländerna, delar från västra Tyskland samt all norra samt centrala Italien, inklusive Rom. Kulmen på grund av hans bidrag blev då denne kröntes liksom västromersk kejsare från påven inom start från 800-talet. Idén angående detta gamla kejserliga ämbetet ägde återuppväckts inom västra europa. Karl den stores rike överlevde dock ej honom egen utan delades snart upp inom tre delar från hans sonsöner. detta antika idealet angående en kejsarrike, liksom för tillfället fick sin legitimitet genom dess arvtagare, den romersk-katolska kyrkan (och mer särskilt påven) plats dock återetablerat samt blev tagna senare ovan från tyska kungar beneath 800- samt 900-talet.

Utöver den militära samt politiska insatsen innebar Karl den stores gripande från makten en uppsving inom detta lärda existensen. Studier från antiken ledde mot färsk medvetande från dess idéer samt Karl egen sponsrade religiös byggnad likt fungerade såsom tidigmedeltida akademiska centra. Bland dem viktigaste innovationerna plats uppfinningar från den därför kallade karolingiska minuskeln, precursor mot dagens textade gemener. Kyrkan stärktes genom donationer samt grunden mot detta såsom senare skulle bli Kyrkostaten bildades genom ett gåva från Karl den store mot detta kyrkliga ämbetet.

Muslimska invasioner

[redigera | redigera wikitext]

Under 600-talet samt start från 700-talet invaderade muslimska arméer ledda från profeten Muhammeds person som följer efter någon i en position eller roll samtliga områden längs Medelhavets södra kust. detta relativt svaga visigotiska riket vid Iberiska halvön besegrades från detta Umayyadiska kalifatets arméer inom start från 700-talet samt detta mesta från dagens Portugal samt Spanien föll beneath muslimsk övervakning. beneath 800–900-talet lades Sicilien, Korsika, Sardinien, Kreta samt Cypern mot dem muslimska erövringarna. Följden blev för att flera kristna västeuropeiska kungadömen samt furstestater försvagades samt tvingades mot reträtt. detta ett gång mäktiga bysantinska riket utsattes på grund av anfall vilket detta inte någonsin riktigt hämtade sig ifrån. Islams framgångar ägde effekten för att centrum till den kristna makten successiv förflyttades mot kontinentala Europa. Samtidigt innebar detta muslimska styret ett kulturell samt finansiell blomstringsperiod inom erövrade områden. Intensivt jordbruk, produktiv stadsplanering samt skolor infördes. Cordoba, huvudstaden på grund av detta muslimska Spanien, ägde flera hundra tusen invånare samt plats centrum på grund av ett sofistikerad urban traditioner tillsammans med långväga köp samt en spirande intellektuellt liv, samt likaså blev Palermo vid 900-talet enstaka från Europas största städer.

Jordbruket utvecklas

[redigera | redigera wikitext]

Under medeltiden utvecklades jordbruket. ifrån 700-talet finns dem inledande beläggen till för att man inom jordbruket gått ovan ifrån tvåskiftesbruk mot treskiftesbruk. Den främsta fördelen tillsammans med treskiftesbruket plats för att endast ett tredjedel från fälten nedsänkt inom träda jämfört tillsammans med hälften från fälten tidigare. Genom för att kultivera havre samt introduktionen från kragsele mot hästar möjliggjorde enstaka bredare användning från hästar inom jordbruket liksom bland annat gjorde för att plogar från metall kunde användas mer. införande från väderkvarnar samt vattenkvarnar underlättade mjölframställningen.^[13]

Högmedeltid

[redigera | redigera wikitext]

Under 1000-talet blev länderna inom västra Europa stabilare. tillsammans med undantag på grund av mongolinvasionen upphörde barbarinvasionerna. Kristnandet samt framväxandet från kungadömen inom norra Europa skapade ytterligare assimilering inom den europeiska enheten. Högmedeltiden existerar ett mer expansionistisk period samt en intellektuellt uppvaknande. Vidare förekom enstaka befolkningsexplosion inom Medelhavsområdet. inom centrala samt norra Italien samt inom Flandern började självstyrande städer för att växa fram samt ett reurbanisering från västra Europa för att ske.

På Iberiska halvön började ett långsam återerövring från dem muslimska territorierna. ett effekt från detta fanns för att den latinska världen fick ingång mot den klassiska litteraturen. Genom för att översätta denna kom man för att återupptäcka Aristoteles. Samtidigt minskade farorna tillsammans handeln samt ett stadig finansiell tillväxt skedde mot resultat från detta. beneath denna period började Hansan samt andra handels- samt banksammanslutningar för att växa fram, vilka drev sin aktivitet ovan läka Europa. dem inledande medeltida universiteten bildades ifrån 1080 samt vidare, vilket bidrog mot för att fräsch insikt började växa fram. Läskunnigheten blev allt mera spridd samt bildkonst, staty samt arkitektur gjorde stora framsteg. Stora katedraler började uppföras ovan bota kontinenten, inledningsvis inom den romanska stilen samt senare inom den gotiska stilen.

Befolkningstillväxt

[redigera | redigera wikitext]

Fram mot 1000-talet plats Europa mot största delen uppfyllt från skogar, ödemarker samt träskområden. Den befolkning vilket fanns plats små. beneath 1000-talet inleddes ett kraftig befolkningstillväxt såsom innebar för att tidigare outnyttjade områden började brukas samt befolkas. Orsaken förmå sägas artikel en förändrat andligt klimat likt gynnade spridandet från tekniska uppfinningar. inom Romarriket vilket ju använde slavar fanns ej riktig betingelser till för att sprida arbetsbesparande teknik. ifrån 500-talet samt vidare tillkommer enstaka mängd tekniska uppfinningar, särskilt inom jordbruket. Romarna använde årder till för att bruka fält vilket ej existerar särskilt lämpligt till tyngre lerjordar. Någon gång före 900-talet kom hjulplogen inom bruk. Denna fordrade fler dragdjur dock kunde bruka djupare samt vända upp jorden. tillsammans med hjulplogen kunde man kultivera vid tidigare outnyttjad mark, särskilt dem bördiga lerjordarna inom södra England, norra land i västeuropa samt norra Italien. inom dessa områden kunde man skörda brödsäd likt kunde att ge liv enstaka något som ökar i storlek eller antal befolkning. ett ytterligare information plats för att man började nyttja hästar liksom dragdjur istället på grund av oxar. Hästarna fanns snabbare än oxarna angående man använde dem nyutvecklade seldon liksom gjorde för att hästens kraft kom mot förbättrad användning.^[14]

Att försöka för att komma fram mot hur massiv befolkningen inom Europa fanns innebär stora svårigheter. inom några fall finns detta bevarade skattelängder vilka endast upptar den sektion från befolkningen vilket ägde inkomster för att beskatta. Den engelske kungen Vilhelm Erövraren upprättade kalenderår 1086 enstaka katalog ovan varenda egendomar inom England, Doomsday Book, samt utifrån denna äger invånarantalet inom England beräknats mot ungefär 1,1 miljoner människor nära denna period. Denna siffra ökade mot 3,7 miljoner beneath inledande hälften från 1300-talet. Befolkningen inom land i västeuropa (inom 1328 års gränser) besitter beräknats mot mellan 16 samt 20 miljoner människor. likt jämförelse kunna nämnas folkmängden inom detta geografiskt större land i västeuropa tid 1789, liksom besitter beräknats mot ungefär 25 miljoner människor. Befolkningen inom norra, södra samt västra Europa äger sammanlagt beräknats mot ungefär 60 miljoner människor.^[15]

Urbanisering

[redigera | redigera wikitext]

På befolkningstillväxten följde även enstaka urbanisering, tillkomsten från fler städer, samt enstaka stadskarta uppstod såsom inom stort skulle bestå fram mot industrialismen. dem städer likt redan fanns växte även betydligt. Denna tillväxt följde ungefär identisk geografiska mönster såsom den övriga demografiska utvecklingen var den största tillväxten skedde inom söder samt inom väster, samt inom mindre utsträckning inom norr samt öster. dem flesta städerna fanns ännu förhållandevis små, särskilt inom jämförelse tillsammans med samtida jättestäder likt Cordoba, Konstantinopel samt Baghdad. dem största städerna, Venedig, Milano, Florens samt Paris ägde såsom maximalt 100 000 invånare. Utöver dessa fanns en antal städer såsom Brygge, Ghent, Lübeck samt London likt kunde äga mellan 10 000 samt 40 000 invånare, samt varenda dessa nedsänkt nära havet alternativt nära enstaka större älv. inom övrigt ägde dem flesta städer bara några hundra mot några tusen invånare samt nedsänkt då ofta inom inlandet. Stadsbefolkningen förblev enstaka minoritet från den totala befolkningen inom Europa långt in inom modern tidsperiod, även angående detta fanns stora lokala variationer. inom Norditalien samt Lågländerna kunde stadsbefolkningen existera upp mot fanns tredjeplats individ, inom Centraleuropa endast ett vid tio.^[16]

Den stora koncentrationen från människor utan avancerade former från infrastruktur inom form eller gestalt från avlopp samt avfallshantering gjorde för att dödligheten inom dem medeltida städerna plats betydligt högre än vid ruralt område. Epidemier spreds även snabbt längs dem tättbefolkade gränderna, samt likaså kunde eldsvådor förstöra kurera stadsdelar vid bara några timmar. Städer led inom allmänhet från en konstant mortalitetsöverskott, för att detta fanns fler såsom dog än föddes, samt fordrade därför enstaka konstant ström från nya invånare ifrån landsbygden.^[17]

Städerna ledde mot centralisering från auktoritet samt tillgångar samt ett intensifiering från kringliggande jordbruk samt köp, samt ett ökad specialisering från produktion. eftersom städer ej plats självförsörjande tillsammans med föda fanns dem beroende från den omgivande ruralt område till föda. Ju större ett tätort blev, desto större sektor behövde den liksom försåg den tillsammans med allt fler typer från tillgångar. Genom sin koncentration från människor, kraft samt valuta, samt därmed även idéer, gav städerna även upphov mot ett kulturell tillväxt. Medeltida städer plats grundade liksom mer alternativt mindre självständiga enheter samt lydde beneath personlig lagstiftning. dem betalade oftast avgift mot den lokale länsfursten alternativt kungen, dock ägde enstaka personlig beslutsfattande samt lagstiftande kyrka inom form eller gestalt från råd från mäktiga borgare vilket oftast fanns rika handelsmän.

Ståndssamhället grundas

[redigera | redigera wikitext]

Ståndssamhället, detta liksom senare skulle utgöra grunden på grund av flera länders riksdagar grundlades vid medeltiden. detta allra första omnämnandet från en samhälle uppdelat inom olika klasser härstammar redan ifrån 800-talet, dock detta fanns ursprunglig inom start från 1000-talet likt detta konkretiserades. inom Carmen ad Rothbertum regem ("Sången till monark Robert") skriven från Adalbero, biskop från Laon existerar detta klara uppdelningar mellan tre grupper: oratores, "de likt ber", församlings män (och enbart män); bellatores, "de vilket krigar", likt senare skulle utgöra ett uppenbart definierad adel samt laboratores, "de vilket arbetar", vilket främst bestod från bönder samt andra vilket brukade jorden samt producerade föda åt samtliga tre klasser. Högst inom hierarkin stod dem såsom bad samt dem liksom krigade samt dessa utgjorde beneath kurera medeltiden ett många begränsad elit vid samhällets höjdpunkt såsom högst plats några andel från befolkningen. detta plats krigarnas ansvar för att titta mot för att upprätthålla team samt ordning samt för att försvara samhället mot yttre fiender. Bedjarnas övning plats för att titta mot samhället fick sina andliga behov fullbordade. dem liksom arbetade utgjorde den stora massan samt detta plats dem vilket plats arbetskraften liksom möjliggjorde krigarnas samt bedjarnas välstånd. Tanken plats för att dessa klasser utgjorde delar från enstaka gemensam samhällskropp vilket skulle samarbeta harmoniskt samt fredligt på grund av samhällets bästa.^[18]

Stånden fanns ett starkt idealiserad samt ideologisk social indelning definierad från kyrkan såsom inom stort ignorerade faktiska förhållanden. Exempelvis stadsbor (borgare), såsom utgjorde enstaka avgörande samt betydelsefull minoritet hamnade utanför detta ideal. Maktförhållande inom städerna, särskilt inom Norditalien samt Flandern, byggde inom högre grad vid stor mängd tillgångar eller förmögenhet samt politiskt påverkan snarare än börd, samt denna plats skedde enstaka fräsch indelning inom maiores, mediocres samt minores, över-, medel- samt underklass.^[19] Utanför indelningen stod förstås icke-kristna såsom judar samt muslimer, dock även dem vilket trodde vid andra tolkningar från kristendomen, likt varenda ansågs kätterska från den katolska kyrkan.

De liksom bad

[redigera | redigera wikitext]

Kyrkans män plats dem såsom stod överst inom ståndshierarkin inom dem flesta skildringar samt detta fanns även dem likt ägde definierat indelningen. Liksom aristokratin utgjorde dem liksom maximalt en fåtal andel från den totala befolkningen samt vid högre nivå plats detta även just frälset likt försåg kyrkan tillsammans med nya biskopar samt påvar. Kyrkan ägde detta politiskt relaterade samt akademiska monopolet inom detta kristna Europa beneath således gott liksom läka medeltiden. Påven ansågs länge existera detta andliga överhuvudet till varenda kristna samt den såsom, åtminstone inom teorin, försåg den världsliga makten tillsammans med sin legitimet. Kurian, detta kyrkliga hovet samt administrationen, fanns beneath utdragen period detta största, rikaste samt bäst organiserade inom läka Europa. Efter den romerska centralmaktens sammanbrott fanns detta kyrkan såsom beneath tidig medeltid företrädde den maximalt välorganiserade administrationen. detta fanns kyrkan genom ursprunglig religiös byggnad samt senare katedralskolor samt mot slut högskola vilket organiserade utbildning. Kyrkan plats även den främsta avdelningen på grund av socialt stöd inom struktur från fattigvård samt en moraliskt stöd på grund av befolkningen.

De vilket krigade

[redigera | redigera wikitext]

Även ifall den krigande klassen många tidigt begränsades mot enstaka jordägande aristokrati, således plats detta ej förrän runt 1000-talet liksom den började förknippas samt begränsas nästan helt samt hållet tillsammans med riddare. detta existerar inledningsvis inom slutet från 900-talet samt start från 1000-talet liksom kungar likt Otto inom började avbilda sig själva vid hästrygg snarare än vid enstaka tron, något likt konkretiserades från Vilhelm Erövraren vid Bayeuxtapeten. Innovationer inom vapenteknik samt fräsch utrustning till ryttare, såsom stigbygeln samt stabilare sadlar gjorde för att krigare mot ridhäst idag kunde bära betydligt tyngre vapen samt pansar. enstaka ryttare kunde idag galoppera in inom strid samt anfalla även tungt beväpnade fotsoldater tillsammans med långa spjut alternativt lansar. Beridna sårskydd vilket ej tillhörde frälset ägde funnits tidigare inom såväl Tyskland såsom Spanien, dock snart fanns detta främst den krigande klassens förmåga för att behärska uppbåda skaror från tungt beväpnat kavalleri likt avgjorde vem vilket tillhörde den militära eliten. Inom denna elit utvecklades snart ett allt mer sofistikerad stratifiering från olika klasser samt grader såsom främst avgjordes från börd.

Inom krigarklassen utvecklades beneath högmedeltiden enstaka social kod likt definierade idé liksom bottnade inom krigares ära; enstaka god riddare skulle rättvis, modig, återhållsam samt försvara den kristna tron samt dem svaga. en starkt romantiserat ideal ifall artig älskade mellan riddare samt unga adelsdamer odlades även inom krigarklassen samt äger sedan gett upphov mot klassiska sagor ifall sköna jungfrur vilket räddas ur fångenskap från tappra riddare. inom enstaka planet från män vilket sedan barnsben fick lära sig för att inom strid ta detta såsom ansågs existera deras riktig, plats riddaridealen samt dem sentimentala riddarlegenderna, vilket Rolandssången samt andra därför kallade chanson dem geste ("sånger angående gärningar") enstaka många motsägelsefull kontrast mot ett våldsfixerad manskultur.^[20]

De likt försörjde

[redigera | redigera wikitext]

Inställningen mot människorna, såsom man inom dagens samhälle skulle definiera liksom bönder, fanns kluven. Krönikörer, liksom själva ej fanns bönder, beskrev dem liksom lata, dumma samt ociviliserade halvvildar. Stereotyper florerade liksom ofta jämställde bönderna tillsammans vilt samt påminde starkt ifall hur man karaktäriserade icke-kristna utbölingar samt slavar. Man tillskrev dem ett rad attribut likt kunde variera ifrån simpel galenskap mot rena plumpheter såsom "en säregen tendens mot väderspänning". Den hovromantik vilket föreskrevs till för att uppvakta adelskvinnor ansågs artikel bortkastad vid bondkvinnor, samt författare vilket biskop Adalbero uppmanade sina manliga läsare för att "bestiga dem utan omsvep". Samtidigt uttryckte flera författare ett fruktan till den stora allmogen, samt tillsammans med viss korrekt. ställning eller tillstånd samt påverkan bland bönder kunde variera kraftigt, ifrån landbor såsom levde noggrann ovan existensminimum mot rika storbönder tillsammans grundlig gårdar samt stora hushåll. Adliga furstar kunde ej heller utöva total tyranni ovan dem vilket bodde vid deras ägor. Lokala sedvänjor samt traditioner behövde respekteras samt detta gick ej för att behandla bönder enbart såsom personliga ägodelar utan ett reaktion. då bönder utsattes till vad dem ansåg existera till hårt tryck samt utsugning från enstaka landsfurste hände detta ofta för att dem organiserade sig samt gjorde motstånd antingen genom juridiska petitioner, genom för att tillhandahålla överhöghet mot enstaka ytterligare furste, alternativt mot samt tillsammans med genom för att strukturera bondehärar. detta finns flera modell vid adliga arméer vilket besegrats från välorganiserade samt disciplinerade bondearméer; 1227 inom Ane inom dagens Nederländerna, cirka 1230 nära en uppror inom detta lägre Weser-området samt 1315 nära Morgarten inom Schweiz.^[21]

Kyrklig reform

[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan före 900- samt 1000-talet fanns enstaka relativt löst sammansatt institution. detta kyrkliga ämbetet fanns svagt, inom synnerhet beneath saeculum obscurum, samt centralstyret inom kyrkan många begränsat. Enskilda religiös byggnad samt biskopsstolar fanns autonoma samt ägde många nära samarbete tillsammans lokala kungar samt godsägare, liksom dem ofta plats starkt beroende från. Den teologiska renlärigheten bland kyrklig män plats tveksam. Idealet plats för att kyrkan ej skulle blanda sig inom världsliga angelägenheter utan överlåta detta mot kejsare, kungar samt adel för att sköta. Verkligheten fanns ett helt annan; flera präster levde ej inom avhållsamhet, biskopar agerade liksom världsliga adelsmän samt kunde dra ut inom strid liksom mäktiga krigsherrar samt agera vasaller åt kungar. Påvestolen fanns beneath enstaka utdragen period inom händerna vid italiensk adel utan större ambitioner för att titta mot detta kristna samhällets andliga behov.

Under 900-talet föddes ett reaktion mot vilket man betecknade likt ett moralisk förslappning bland dem troende. Stora religiös byggnad likt detta inom Cluny inom dagens land i västeuropa beredde vägen på grund av ett kyrka tillsammans större trovärdighet samt påverkan vilket åtnjöt respekt ifrån såväl allmoge likt elit. Dock ledde kyrklig hävdande från sin ställning likt ett maktfaktor mot konflikter tillsammans med den världsliga makten. beneath slutet från 1000-talet samt start från 1100-talet ledde detta mot enstaka 50 kalenderår utdragen maktkamp mellan påvar å en sidan samt kungar samt kejsare å andra sidan. Konflikten besitter senare fått namnet investiturstriden, samt gällde vem såsom ägde rätten för att tillsätta kyrkliga ämbeten.

Senmedeltid

[redigera | redigera wikitext]

I kontrast mot den föregående perioden från finansiell samt demografisk expansion inleddes 1300-talet tillsammans en flertal bakslag. Flera perioder från svår missväxt samt hungersnöd följdes från den förödande epidemin kallad digerdöden, vilket dödade upp mot hälften från Europas befolkning. Kristendomen upplevde även en antal kriser. Den franske kungen Filip IV flyttade påvedömet ifrån Rom mot Avignon inom södra land i västeuropa mellan 1305 samt 1378, något såsom gick beneath benämningen "den babyloniska fångenskapen". vid detta följde den stora schismen mellan 1378 samt 1417 då ursprunglig numeriskt värde samt mot slut tre påvar samtidigt plats tillsatta samt vägrade lämna ifrån sig sina titlar. Detta skapade ökad lojalitet mot den regionala samt den nationella kyrkan samt sekulära lösningar söktes allt mer till sociala bekymmer. Luthers uppgörelse tillsammans den katolska kyrkan tid 1517 samt skapandet från protestantismen signalerade slutet vid den gamla ordningen. Den politiska makten började beneath senmedeltiden för att institutionaliseras, särskilt inom stater liksom England, land i västeuropa, inom kungarikena vid Iberiska halvön samt inom Norden. Detta skedde inom upphöjd grad genom resultaten från bland annat hundraåriga kriget, vilket drog skarpare gränser mellan olika nationella intressesfärer.

Svält samt digerdöd

[redigera | redigera wikitext]

I start från 1300-talet nådde befolkningstalen inom Europa ett kulmen efter flera hundra tid från stadig ökning, samt minskade istället kraftigt till för att återhämta sig ursprunglig någon gång vid 1500-talet. Detta skeende äger fått flera förklaringar från moderna historiker; bland annat besitter man kunnat fastställa för att den gynnsamma värmeperiod liksom rått beneath högmedeltiden tog slut runt 1300 samt följdes från kallare samt ostadigare klimat såsom orsakade missväxt samt grundlig svält ifrån 1310-talet samt flera decennier framöver. detta plats ett försvagad befolkning vilket mot massiv sektion levde vid nyuppodlade mark inom relativt obördiga gränsområden likt överrumplades från medeltidens största demografiska chock, digerdöden. Uppskattningarna från dödstalen varierar kraftigt, samt vissa regioner drabbades värre än andra, dock även dem lägre uppskattningarna talar ifall för att minimalt 25 andel från Europas befolkning dog vid bara några tid medan vissa uppskattar dödstalen mot läka 50 andel. Vissa städer förlorade upp mot 80 andel från sin befolkning samt gårdar samt jordbruksmark lades öde ovan all Europa då detta ej längre fanns någon likt brukade dem. Detta förvärrades senare från ett period från ovanligt långvariga samt förödande konflikt, exempelvis hundraårskriget mellan England samt land i västeuropa, Reconquistan vid Iberiska halvön samt maktstrider samt inbördeskrig inom Flandern, Italien, Skandinavien samt Tyskland. Resultatet blev enstaka minskning alternativt total sammanbrott från särskilt långväga köp tillsammans baslivsmedel. dem stora spannmålstransporterna ifrån traditionell kornbodar likt Syditalien, Sicilien samt Egypten mot stora städer inom Medelhavsområdet dryckesställe ej längre sina kostnader samt ersattes från mer område affär. dem mindre gynnsamma väderförhållandena satte även detta gamla jordbrukssystemet inom svajning. Tidigare ägde kosthållningen förlitat sig vid vete, något vilket särskilt norra Europa plats illa anpassat till. inom stort upphörde runt 1350 den stabila expansion vilket pågått sedan runt tid 1000.^[22]

Utöver den ekonomiska effekt likt digerdöden ägde, utlöste den även ett utbredd fatalism kopplad mot insikten ifall hur skör tillvaron egentligen visade sig existera. Epidemierna likt digerdöden ägde satt igång upphörde ej heller tillsammans detta inledande utbrottet, utan återkom tillsammans med jämna mellanrum samt höll nere befolkningsökningen sålunda för att återhämtning tog längre tidsperiod. Orsaken mot massdöden fann man oftast artikel en Guds straff till samhällets synder. Man beskyllde även ofta minoriteter på grund av för att äga spridit sjukdom genom beskyllningar angående förgiftade brunnar, samt hysterin utlöste pogromer mot judar^[23].

Anpassning mot nya villkor

[redigera | redigera wikitext]

Efter dem senmedeltida kriserna började flera regioner inrikta sig vid mer inriktade former från odlade växter såsom kunde säljas mot fördelaktiga kostnader vid ett större internationell handelsplats. Den kraftigt reducerade befolkning liksom plats kvar efter dem flera farsoternas härjningar kunde unna sig en större välstånd samt ledde mot ökad produktion från animaliska varor, något vilket bland annat visade sig genom för att slaktarskråna fick fler medlemmar samt större påverkan inom flera städer. Överlag blev kosten mer diversifierad samt ett mindre andel bestod från bara spannmål inom struktur från bröd.^[24], vilket sannolikt bidrog mot för att högadeln senare beneath renässansen stärkte greppet angående kyrkan till för att berika sig själva.

Kultur

[redigera | redigera wikitext]

Medeltiden kännetecknas främst från religionens centrala roll vilket samhällsideologi. Intellektuellt liv samt kurs plats beneath bota perioden något kyrkan ägde nästan totalt monopol vid. inom start fanns klostren centrum till kurs samt detta fanns främst denna plats såsom skrivna verk författades samt idéer diskuterades. Grunden på grund av den medeltida världsuppfattningen plats Bibeln.

Den medeltida staden

[redigera | redigera wikitext]

Den medeltida staden fungerade likt ett samlingsplats vid marknadsdagar dit samtliga bönder kom tillsammans med sina jordbruksvaror. Dessa kunde artikel bland annat säd, oval form, mjöl, animalisk föda samt fruktbarhet. vattenlevande djur blev medtaget från kustbönderna samt skogsbönder ägde tillsammans sig viltkött. Marknaden höll mot vid stadens torg samt dit kom även handelsmän. dem köpte produkter på grund av för att senare sälja dem vidare på grund av en högre kostnad. Gårdar samt små bodar inom städerna kunde ägas från adelsmän. dock adeln bodde maximalt vid stora gårdar utanför städerna.

Kost

[redigera | redigera wikitext]

För dem allra flesta människor plats bakverk den ledande födan. inom Väst- samt Sydeuropa bakade man bröd av vete medan man inom norra samt östra Europa istället odlade korn samt råg såsom blev mot bakverk, gröt alternativt maltdryck. Man äger beräknat för att beneath 1300-talet täcktes 80–90 andel från kaloribehovet genom bakverk. inom lantbruket odlade man även kål, spenat, morötter samt lök likt komplement mot brödet. detta existerar även troligt för att man beneath 1300- samt 1400-talen åt betydligt mer animalisk föda jämfört tillsammans med nästa århundraden.^[25]

Försörjning

[redigera | redigera wikitext]

Den medeltida försörjningen fanns mot största sektion baserad vid jordbruket. ovan 90 andel från befolkningen plats direkt alternativt omväg sysselsatta tillsammans med jordbruk samt ekonomin fanns inom upphöjd grad inriktad vid självhushållning. Fram mot tidig medeltid fanns handeln främst område alternativt regional, även angående viss långväga affär förekom på grund av för att tillfredsställa efterfrågan vid lyxvaror, särskilt från kryddor samt siden. beneath tidig medeltid fanns detta mesta från norra Europa glest bebott samt jordbruket primitivt. Boskapshållning plats mer ledande samt detta fanns framförallt inom södra Europa samt Nordafrika var jordbruket plats intensivt. Befolkningsökning, agrartekniska innovationer, politisk stabilisering samt enstaka period från gynnsamt klimat tillsammans uppstart runt kalenderår 1000 bäddade på grund av enstaka stark tillväxtperiod. Förutom införandet från nya jordbruksredskap samt metoder vilket tresäde odlades färsk jordbruksmark upp. Stora delar från exempelvis Lågländerna dikades ur samt ett grundlig kolonisering österut skedde beneath tyska furstars samt församlings beskydd. Den ökade produktionen ledde mot för att ett större sektion från jordbruket inriktades vid export mot tätbefolkade områden, framförallt Flandern samt dem mäktiga stadsstaterna inom Italien. detta nyuppväckta stadslivet skapade skrån till flera yrken, ett högre grad från specialisering samt en återinförande från lönearbetet, vilket inom stort sett varit frånvarande inom Europa sedan senantiken. Perioden från flera hundra års stadig tillväxt upphörde inom mitten vid 1300-talet då klimatet försämrades samt all Europa drabbades från den demografiska sammanbrott liksom digerdöden ägde orsakat.

En primitiv struktur från bankväsende fanns beneath medeltiden, dock plats sällan långvarigt samt många riskfyllt. Komplexiteten inom för att behärska bedriva grundlig låneverksamhet var utlåningen monetärt överskred inlåningen plats på grund av riskfylld samt inom flera regioner förbjöds sådan praxis. Likheterna tillsammans senare bankverksamhet existerar inom vissa fall slående, dock ingen klar kontinuitet förmå spåras in inom modern period. Utvecklingen från handelsverktyg likt hållbara samt stabila växlar skedde ursprunglig runt 1500, samt fanns bland dem värdepapper likt snart skulle komma för att omsättas vid börser inom städer likt Antwerpen samt Amsterdam.

Handel

[redigera | redigera wikitext]

Handeln beneath tidig medeltid, särskilt inom norra Europa, plats lågintensiv samt inom upphöjd grad plats. Lyxvaror importerades kvar österifrån via Medelhavet, dock affär tillsammans mer prisvärd konsumtionsvaror blev ej vanlig förrän beneath högmedeltiden. detta fanns numeriskt värde primära handelsområden: länder kring Östersjön samt Nordsjön samt Medelhavsbäckenet. Utbytet mellan dessa numeriskt värde stora handelsområden skedde beneath 1100–1200-talet inom upphöjd grad landvägen, samt utbytet från produkter mellan nord samt syd skapade enorma marknader inom Champagne inom norra land i västeuropa. Stora marknader såsom återkom inom regelbundna cykler uppstod samt började bli justerade. Ursprunget mot dessa marknader plats främst dem olika helgonfester såsom firades inom olika regioner.^[26] Dessa marknader avtog inom storlek samt innebörd vid 1300-talet då dem maximalt högintensiva handelszonerna, Flandern samt Norditalien, övergick mot för att inom högre grad skeppa produkter sjövägen istället på grund av via långsammare samt dyrare landtransporter.

Högmedeltiden såg ett intensifiering från affär. dem instabila tiderna före samt efter den karolingiska konsolideringen från inflytande inom västra europa gjorde för att detta mesta från långväga affär ströps, samt osäkerheten såsom muslimska invasioner samt räder, vikingatåg samt anfall ifrån nomadfolk såsom magyarerna orsakade missgynnade kommers. enstaka svag rännil från produkter österifrån fanns dock beneath bota perioden, samt växte sig allt starkare allt eftersom centralmakten stärktes samt kunde säkra fred samt goda villkor till köpmän. konflikt kunde ge enstaka tillfällen mot affärer, dock plats mot övervägande sektion skadligt till handeln samt köpmännens intressen. Osäkerheten vilket väpnade konflikter skapade gjorde för att handeln ofta skalades ner alternativt upphörde helt på grund av för att riskerna blev till stora. Den typ från militarism såsom gynnade köpmännen inom stort fanns dem stående arméer inom fredstid liksom uppstod beneath senmedeltiden.

Den inflytelserik distrikt inom köp beneath kurera medeltiden samt långt in vid 1500-talet fanns stadsstaterna inom Norditalien var Genua, Florens samt ej minimalt den maritima republiken Venedig plats inflytelserik. Italienska köpmän dominerade den europeiska handeln vid Medelhavet samt drev dem maximalt avancerade samt vidsträckta handelsorganisationerna. beneath högmedeltiden uppstod enklaver från italienska entreprenörer inom kurera Europa samt verkade liksom finansiärer på grund av furstar samt organisatörer från den lukrativa handeln tillsammans lyxartiklar. flera andra produkter ingick inom handeln, dock utöver exklusiva kryddor samt silkestyger fanns detta handeln tillsammans textilier tillverkade från engelsk ull (och även ullen inom sig) likt gav avgörande vinster. Handeln mellan Norditalien samt England motiverade båda regionernas ekonomier genom enstaka produktiv symbios. då mot modell ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig ifrån Genua exporterade engelsk ull fick engelsmännen ingång mot marknader likt dem själva skulle haft många svårt för att nå.

Hansan fanns den inflytelserik aktören på grund av handeln inom en enhet såsom sträckte sig ifrån Novgorod inom öst mot London inom väst samt ifrån Bergen inom nord mot Brygge inom syd. detta fanns en nordeuropeiskt handelsförbund från varierande sammansättning såsom leddes från mäktiga handelsstäder likt Lübeck, Hamburg samt Danzig tillsammans med filialkontor utspridda ovan norra Europa. Hansans affär skilde sig vid flera sätt ifrån handeln inom andra områden. detta fungerade såsom ett mindre lukrativ nordlig motsvarighet mot Medelhavets italiendominerade nätverk, dock tillsammans med skillnaden för att den maximalt handlade tillsammans mindre lönsamma ingredienser vilket virke, livsmedel samt metaller. vid 1360-talet ägde Hansan skaffat en totalt monopol vid all försändelse samt köp tillsammans med dem vanligaste exportprodukterna.

Mellan dessa numeriskt värde handelssfärer nedsänkt den andra från Europas befolkningstäta samt starkt urbaniserade regioner, Flandern. var förädlades den engelska ullen mot textilier till både lyx- samt masskonsumtion. på denna plats befann sig även Europas andra ekonomiska nav, liksom senare skulle ta ovan dem italienska städernas ledande roll.

Det utbredda bruket från slavar ägde kraftigt minskat efter Romarrikets fall senantiken. Bruket samt handeln tillsammans med slavar upphörde inte någonsin helt, särskilt ej inom södra Europa. Stora plantager vilket brukades från slavar återuppstod beneath senmedeltiden inom samt tillsammans med upprättandet från sockerodlingar inom Spanien, vid Sicilien, Kreta samt, vid 1400-talet, vid dem atlantiska öarna Madeira samt Azorerna.

Detta är kapabel betraktas vilket en slags generalrepetition inför den gigantiska slavekonomin liksom skulle uppstå efter upptäckten samt koloniseringen från Amerika runt 1500. inom kombination tillsammans enstaka kraftig demografisk expansion inom norr bidrog detta mot för att centrum till den europeiska ekonomin flyttades norrut, ursprunglig mot Lågländerna samt Nordfrankrike samt senare England.

Teknik

[redigera | redigera wikitext]

Många nya uppfinningar samt tekniker importerades utifrån beneath medeltiden. Kompassen, pappret, krutet, armborstet samt ett mängd andra redskap för hjälp kom österifrån, medan innovationer vilket väderkvarnen samt detta mekaniska uret utvecklades alternativt fulländades inom Europa. Vattenkvarnar kom för att bli särskilt nyttiga då dem tillämpades mot för att driva tidigare varianter från stånghammare, sågar samt valkningsmaskiner. enstaka från dem möjligen viktigaste uppfinningarna plats dock tryckningstekniken. Dess effekt vid spridning från nya idéer är kapabel knappast övervärderas, samt befrämjade även ett explosionsartad tillväxt inom pappersindustrin.

Teknikutvecklingen gick ofta grabb inom grabb tillsammans med utvecklingen från affär. dem tätare förbindelserna mellan nord samt syd spred bruket från skeppsbyggeri, särskilt beneath senmedeltiden. Koggen, norra Europas främsta sjötransportmedel, inspirerade mot modell italienska skeppsbyggare mot för att bygga förbättrade varianter från den likt plats skräddarsydda på grund av för att ta stora mängder skrymmande produkter vilket alun mot färgning från plagg samt ull. Runt Nederländerna främjades den allt mer expansiva fiskenäringen genom byggandet från allt mer inriktade fiskebåtar tillsammans utrustning till konservering ombord. mot lands utvecklades nya typer från vagnar tillsammans med järnskodda hjul samt axlar vid upphängningsanordningar liksom plats förbättrad lämpade på grund av dem primitiva landsvägarna.

Gruvnäringen motiverade mot flera nya uppfinningar inom samt tillsammans med nödvändigheten från metaller på grund av maskiner, vapen samt myntslagning. Pumpar utvecklades på grund av för att föra en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ur gruvor samt man upptäckte tekniker på grund av för att utvinna metaller ur annars värdelös malm, något liksom gjorde för att tidigare nedlagda alternativt olönsamma gruvor kunde öppnas igen. Tillverkningen från metallredskap ökade beneath perioden, särskilt produktionen från järn samt man kalkylerar för att den varit upp inom runt 60 000 ton per tid runt 1500.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• A History of World Societies (2007, 7:e upplagan) redaktörer: McKay, Hill, Buckler, Ebrey ISBN 0-618-61093-6
• Blockmans, Wim & Hoppenbrouwers, Peter (2007) Introduction to Medieval europe 300-1550 översättning från Isola van den Hoven ISBN 0-415-34699-1
• Dahl, Gunnar (2002) Gud, valuta samt moral inom affärslivets gryningISBN 91-89442-61-X
• Hunt, namn S. samt Murray, James M. (2001) Företagande samt affär inom detta medeltida Europa 1200-1550 översättning från Margareta Eklöf samt fackgranskning från Bo Franzén ISBN 91-7150-815-5
• Nordberg, Michael (1995, 2:a upplagan) Den dynamiska medeltidenISBN 91-550-4145-0

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]