Är det mer blod i människa
Blod
Blod existerar den vätska liksom cirkulerar inom människors samt andra djursblodådror (blodkärl). Blodet pumpas runt inom kroppen från hjärtat. detta går ifrån hjärtat mot lungorna på grund av syresättning, åter mot hjärtat samt sedan ut mot kroppens vävnad. Blodet självt existerar enstaka flytande vävnad. Människors blodvolym existerar ungefär 7–8 andel från kroppsvikten, vilket motsvarar ungefär 5 liter hos enstaka individ likt balanserar 70 kg.[1]
Blodets funktioner
[redigera | redigera wikitext]Blodets viktigaste funktion existerar för att transportera olika ämnen genom blodet, dock existerar även nödvändig på grund av temperaturregleringen inom kroppen.[1]
Blodet transporterar exempelvis:[1]
Blodets innehåll
[redigera | redigera wikitext]Blodkroppar kallas dem celler likt normalt finns inom blodet. Dessa delas upp inom erytrocyter (röda blodkroppar), leukocyter (vita blodkroppar), samt trombocyter (blodplättar). Blod var cellerna avlägsnats kallas blodplasma. Plasman innehåller vätska, salter samt ett mängd proteiner. 92% från plasman existerar vatten.[1] ifall blodet får koagulera samt koagel samt celler avskiljs, erhålls serum. Blod existerar inom regel målat rött vid bas från sammansättningen från detta järnbaserade hemoglobinet dock detta finns en undantag samt detta existerar dolksvansarna såsom besitter blått blod tillsammans kopparbaserat hemocyanin istället på grund av järnbaserat hemoglobin, likt människor besitter.
De röda blodkropparna, erytrocyterna, hos människan saknar cellkärna. dem existerar små celler, 7,5 mikrometer inom diameter, samt besitter enstaka många speciell struktur – liksom ett papper liksom existerar urgröpt inom mitten, ifrån bägge håll. då man pratar ifall blodvärde, Hb, existerar detta halten hemoglobin såsom avses. Röda blodkroppar bildas inom benmärgen. Erytrocyter betraktas ofta ej såsom fullvärdiga celler, eftersom dem saknar personlig cellkärna tillsammans relaterat till gener ämne inom form eller gestalt från DNA.[1]
Röda blodkroppar innehåller hemoglobin. Hemoglobinet består från fyra sålunda kallade hemdelar, var detta finns järn(II)-joner samt mot dessa binder sig syret. detta existerar hemoglobinet liksom ger blodet dess röda färg: ljusrött liksom inom kroppens artärer (artärt blod), var blodet äger enstaka syremolekyl bunden mot hemoglobinet, mörkare rött inom syrefattigt venöst blod.[1]
Vita blodkroppar (leukocyter) finns från olika sorter: neutrofiler, eosinofiler, basofiler, monocyter, B-lymfocyter samt T-lymfocyter. Dessa besitter olika funktion, storlek samt form eller gestalt dock ingår varenda inom kroppens immunförsvar.[1]
Trombocyter (blodplättar) besitter enstaka nödvändig övning inom blodkoaguleringen.[1]
Blodkroppsbildande organ
[redigera | redigera wikitext]De kroppsdel inom kroppen likt bildar blodkroppar hos en foster existerar gulesäcken, sedan lever samt mjälte då dem äger utvecklats samt efter för att fostret besitter blivit 5 månader existerar detta benmärgen såsom sköter bildandet från blodkroppar. Hos nyfödda existerar detta benmärgen inom samtliga ben inom kroppen, samt ifall detta blir nödvändigt bildar även levern samt mjälten blodkroppar. då man sedan blir myndig existerar detta främst benmärgen inom revben, skallen, lårben, kotpelare samt bäcken såsom besitter mot övning för att forma blodkroppar.
Plasmaproteiner
[redigera | redigera wikitext]Proteiner likt vistas fritt inom blodet brukar kallas plasmaproteiner. detta finns ungefär 70 gram liknande proteiner per liter plasma. Hit hör
- Albumin - detta protein liksom detta finns störst mängd från inom blodet samt såsom håller blodet kvar inom blodkärl
- Diverse faktorer liksom deltar inom blodkoaguleringen
- Immunoglobuliner (antikroppar)
- Hormoner
- Transferrin såsom transporterar järn mot benmärgen; detta behövs till nybildning från röda blodkroppar
Historisk medicin
[redigera | redigera wikitext]Enligt Hippokrates samt hans medicinska lära, humoralpatologin, utgjorde blodet tillsammans tillsammans slem, citrongul galla samt mörk gallade fyra kroppsvätskorna. i enlighet med den klassiska grekiska medicinen förknippades blodet tillsammans atmosfär, årstiden vår, samt tillsammans en ljust sangviniskt temperament. Blodet ansågs produceras från levern. flera sjukdomar ansågs bero vid en överflöd från blod, varför åderlåtning samt koppning fanns vanliga behandlingsmetoder fram mot 1800-talet.
Blod inom kultur
[redigera | redigera wikitext]På bas från dess stora innebörd till existensen finns flera legender angående samt språkliga formulering vilket inkluderar blod - blodsband betyder släktband, samt dess innebörd framhävas tillsammans talesättetblod existerar grövre än vatten. inom den gamla grekiska medicinska läran ifall dem fyra kroppsvätskorna plats blodet den sangvinska kroppsvätskan, samt en förmodat överflöd därav avlägsnades genom åderlåtning. Bland annat judar, Jehovas vittnen samt muslimer äter ej blod alternativt blodmat, Jehovas Vittnen tar dessutom ej emot blodtransfusioner då man menar för att detta existerar en annat sätt för att inta blod.
Blod existerar vanligt vid rulle. Ofta används blod inom skräckfilmer på grund av för att äckla alternativt producera obehag, dock blod förekommer även inom andra typer från filmer, exempelvis på grund av för att producera skådespel.
Namnet vid fobi till blod existerar hemofobi.
Se även slakt, halal, kosher, blodsband samt blodskam.
Blod vilket mat
[redigera | redigera wikitext]I vissa länder används blod ifrån exempelvis nöt alternativt svin mot livsmedel, såsom inom blodpudding, blodpalt, svartsoppa (gåsblod) samt blodkorv.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [abcdefgh] småsten et al. (2006) Människokroppen: Fysiologi samt anatomi, avsnitt 10.
Allmänna källor
[redigera | redigera wikitext]- Olav, Sand; Sjaastad, V. Øystein; Haug, Egil; Bjålie, Jan G.; Bolinder-Palmér (översättning); Grönwall, Karin (översättning); Olsson, Kristina (översättning) (2006) Människokroppen: Fysiologi samt anatomi. andra upplagan. Liber ISBN 978-91-47-08435-7