Gustav vasa och kristian tyrann

Gustav Vasas befrielsekrig, Gustav Vasas uppror samt Befrielsekriget existerar några från benämningarna vid dem krigshändelser likt inleddes 1521 liksom en uppror mot Kristian II, monark från land samt Norge vilket nyligen återfört land mot Kalmarunionen. Kriget ledde mot för att land slutgiltigt lämnade Kalmarunionen samt för att Gustav Eriksson, senare kallad Gustav Vasa, valdes mot Sveriges monark kalenderår 1523. Detta konflikt besitter inget etablerat namn utan benämns olika inom olika källor. Livgardet små frukter från växter vid sina fanor segernamnetBefrielsekriget, samt årtalet 1521, broderat inom guld.

Upptakten

[redigera | redigera wikitext]

Kriget ägde sin upptakt inom Kalmarunionen såsom ingicks 1397 mellan dem tre nordiska rikena land, land samt Norge. Flera uppror inom landet föregick kriget, såsom exempelvis Engelbrektsupproret 1434–1436 samt Pukefejden, liksom perioder då land valt Karl Knutsson (Bonde) mot monark alternativt styrts från riksföreståndare.

Ekonomi

[redigera | redigera wikitext]

I bakgrunden fanns enstaka finansiell maktkamp angående gruv- samt metallindustrin inom Bergslagen^[1] likt tillförde större ekonomiska tillgångar mot armé kapacitet, dock även starka beroenden, mot enstaka konflikt likt varat beneath utdragen period. enstaka finansiell kamp, var man finansierade parterna samt stod mellan:

Den planerade Kristian IIs erövring från land, tillsammans Fuggers tänkta övertagande från kontrollen från Bergslagen, finansierades tillsammans enstaka många massiv hemgift, på grund av Kristian den IIs maka, finansierad från Fugger. Fugger drog sig senare 1521 ur kampen efter dem tappat bort eller missat mot Gustav Vasa inom Slaget angående Västerås (och kontrollen ovan utskeppningen ifrån Bergslagen). Därmed förlorade Kristian II resurserna för att vinna kriget mot Gustav Vasa, dock även förlorade resurserna för att upprätthålla sin ställning inom land (mot Fredrik inom från Danmark).

Den starkt ökade finansieringen samt ekonomiska beroendet, gjorde för att inom rundor kunde parterna hålla sig tillsammans med större mängder kostsam inhyrda legosoldater, vilket redogör ihärdigheten samt den inom rundor snabbt ändrade situationen beneath handlingarnas gång. Kostnaderna plats avgörande samt var för att notera existerar för att efter Kristian III från Danmarks seger inom Grevefejden inom land fanns pengarna slut. Romersk-katolska kyrklig samt Hansans effekt inom Norden fanns mot ända samt reformationen inom land genomfördes.

Kristian II

[redigera | redigera wikitext]

Kristian II plats den siste danske monark liksom lyckades bli vald mot monark från landet kalenderår 1520, detta genom för att tillsammans tyska samt danska trupper tränga in inom land. ett svensk bondehär beneath berg Sture den yngre gick till för att möta hotet samt härarna möttes utanför Ulricehamn (dåvarande Bogesund) inom slaget vid Åsundens fryst vatten. Svenskarna förlorade samt berg Sture den yngre dog från sina skador beneath sin färd mot huvudstaden. land stod därmed utan någon självklar chef. huvudstaden kapitulerade mot Kristian den 5 september 1520 samt redan den 8 november iscensatte denne Stockholms slakt. Därefter återvände han mot land, inom trygg förvissning ifall för att landet blivit återerövrat. Detta visade sig felaktigt, samt uppror bröt omgående ut.^[2][3]

Större delen från monark Kristians landsknektsarmé vände åter mot land tillsammans med kungen. Kvar fanns garnisoner beneath danska alternativt tyska befälhavare vid dem viktigaste fästningarna inom landet, huvudstaden, Kalmar, Stegeborg, Västerås samt Örebro slott.^[4]

Gustav Vasa

[redigera | redigera wikitext]

Gustav Eriksson plats son mot den uppländske frälsemannenErik Johansson, sedermera dubbad mot riddare, samt hans fru Cecilia Månsdotter, liksom tillhörde ett högadlig släkt. Familjen tillhörde dem maximalt inflytelserika inom landet samt ägde en flertal frakt inom svensk region samt Södermanland. Gustav föddes (troligen) 1496.^[5] Varken Gustav alternativt hans samtida släktingar kallade sig Vasa utan använde patronymikon inom enlighet tillsammans tidens namnskick. dem adliga släktnamn liksom ofta skapades utifrån enstaka foto inom släktens vapensköld slog igenom inom landet inledningsvis mot 1500-talets slut. ^[5]

Gustavs far samt ett rad andra släktingar blev dödade inom Stockholms våldsdåd 8 november 1520. egen befann denne sig då vid familjegodset Rävsnäs nära Mariefred, efter för att äga flytt ifrån fångenskap inom land, var denne varit fångar sedan slaget nära Brännkyrka sommaren 1518. nära flykten inom september 1519 begav denne sig mot Lübeck, på grund av för att inom femte månaden i året 1520 återkomma mot landet (Kalmar). Efter beskedet angående händelserna inom huvudstaden begav han sig den 25 november mot Dalarna.

Detaljerna kring hans utflykt mot samt aktiviteter inom Dalarna existerar mot massiv sektion okända, eftersom detta finns många erhålla källor. Den maximalt grundlig från dem existerar skriven beneath Gustavs mandatperiod från hans nära medarbetare, västeråsbiskopenPeder Andreæ (Svart) samt ses från vissa forskare likt mer alternativt mindre dikterad från Gustav själv.^[6]

Gustavs roll inom kriget mot Kristian II plats inledningsvis vilket ett från flera upprorsledare, verksamma inom olika landsändar, samt detta konflikt likt sålunda småningom gjorde honom mot monark fanns endast delvis initierat samt lett från honom. för att historieskrivningen ofta besitter använt benämningen Gustav Vasas befrielsekrig beror alltså främst vid krigets effekt - Gustav Vasa vilket monark på grund av en självständigt landet - snarare än vid dess start drivkrafter samt förlopp. Aktuell undersökning visar även entydigt för att Gustav egen ej ledde några militära operationer utan överlät detta mot medarbetare tillsammans större kunskap från krig.^[7]

Upproret

[redigera | redigera wikitext]

Under månad 1520 inleddes ett serie från lokala uppror. Upproren hanterades från den från Kristian lämnade regeringen beneath biskop Gustav Trolle samt Didrik Slagheck.

I den sedvänja berättelsen från inledningen från upproret, vilket saknar stöd inom samtida källor, skickades mot Dalarna ut enstaka ryttarstyrka ifall cirka 100 man på grund av för att infånga upprorsmannen Gustav Eriksson (Vasa). styrka beskrivs likt för att bara anlända mot Rättvik var den sägs överfölls från uppbådade bönder. Soldaterna, återigen i enlighet med traditionen, tog sin tillflykt inom prästgården, dock dörrarna blev snart inslagna från dem uppretade bönderna samt soldaterna led stora förluster. dem drog sig därefter igen mot kyrkan samt satte sig inom säkerhet inom tornet vilket bönderna genast besköt tillsammans pilar. Soldaterna fick nog samt begärde kvarter, vilket gavs samt dem fick fritt avtåga mot löfte ifall för att ej gripa alternativt skada Gustav Eriksson.^[8]

Uppror inom Småland (1520) samt Västsverige

[redigera | redigera wikitext]

Det plats ej bara inom Dalarna tillsammans med omnejd såsom allmogen gjorde uppror. vid sin utflykt söderut efter Stockholms slakt ägde Kristian avrättat stureanhängare inom Norrköping, Linköping samt Vadstena, samt inom cistercienserklostret Nydala nära Värnamo lät denne sänka något under vatten abboten jämte en antal munkar. Benämningen Kristian tyrann myntades inom Nydalamunkarnas minnesbok. Därefter bröt detta ut uppror vid flera håll inom Småland. Liksom inom Dalarna fanns dem mot massiv sektion ett reaktion vid för att Kristian låtit offentliggöra sina planer vid för att avväpna allmogen samt samtidigt lägga vid dem nya tunga skatter. Bland ledarna på grund av upproret fanns adelsmännen Johan samt Klas Kyle, likt stått nära berg Sture den yngre, samt storbonden Måns Duss inom Vetlanda. Klas Kyle ägde räddats efter dödsdomen beneath Stockholms slakt, samt startade tillsammans med brodern, upproret inom Småland redan beneath månad 1520. beneath januari-mars 1521 spred sig upproret, kungliga fogdar dödades samt Kristians människor tappade kontrollen ovan centrala Småland samt stora delar från Kalmar län.^[9]

Även inom Västergötland, Dalsland samt Värmland ledde den kungliga befallningen ifall böndernas nedrustning mot starka protester. Upproret inom Västergötland började bland bönderna dock snart tog lagmannen Nils Olsson (Vinge) vid sig uppgiften liksom upprorsledare samt nära landstinget inom Skara den 2 juni anslöt sig varenda ombuden, även den talrika adeln, mot upprorssidan samt utsåg Nils Olsson mot hövitsman.^[10]

År 1521

[redigera | redigera wikitext]

Början vid upproret inom Dalarna

[redigera | redigera wikitext]

Gustav Eriksson kom nära övergången mellan två år mot Mora.

Enligt den gammal berättelsen således vägrade befolkningen inom Mora ställa upp till Gustav mot Kristian. denne beskrivs då för att denne ej fanns trygg inom landet, utan gav sig från vid skidor mot Norge. Samtidigt vilket Gustav gav sig från kom fler svenska adelsmän mot Mora, samt även den icke adlige Lars Olofsson. dem kunde informera angående Kristians framfart, angående Stockholms våldsdåd samt hur den svenske riksföreståndarenSten Sture den yngres lik ägde grävts upp samt skändats. Dessutom påstod dem för att Kristian idag skulle straffa dalkarlarna. Dessutom därför förebrådde dem nyanlända dalkarlarna på grund av hur dem behandlat Gustav Eriksson likt således ofta utmärkt sig inom strider mot danskarna. Snart vek sig männen inom Mora samt dem skickade ut numeriskt värde skidlöpare, Lars ifrån Kettilbo samt Engelbrekt ifrån Mora, efter Gustav liksom snart återfördes mot Mora.^[11]

Det finns dock inga historiska bevis vid för att skidlöpningen skedde utan existerar troligast en historiskt påhitt. Aktuell undersökning trycker även vid för att dalfolkets upprorsvilja ej – alternativt inom varenda fall ej huvudsakligen – berodde vid Kristians hårda behandling från den svenska adeln. dem ville inom stället förhindra Kristians planer för att avväpna allmogen, införa extraskatter samt inskränka möjligheterna mot utrikeshandel tillsammans dem på grund av Dalarna viktiga varorna koppar samt järn.^[12]

Kristian ägde inom start från månad fått underrättelser ifrån Dalarna ifall hur detta "där uppe skulle existera samt vanka någre skalkar, liksom föra massiv bekymmer bland allmogen samt illa prata vid oss", såsom denne skrev mot sin hövitsman vid Västerås slott, Henrik von Melen. Kristian uppmanade von Melen för att undersöka saken samt straffa dem ansvariga.^[13] då kungen ägde nått Jönköping fann han detta nödvändigt för att den 12 januari 1521 utfärda en offentligt meddelande mot invånarna inom Västerås stift. inom brevet varnade han dem till Gustav Eriksson samt andra upprorsmakare såsom "med lögnaktiga rykten samt stämplingar sökte bedraga den goda allmogen". Istället uttryckte kungen sin tillit mot människor samt förväntade sig för att dem själva skulle gripa samt straffa Gustav Eriksson samt hans anhängare.^[13] Von Melen ägde dock redan den 6 januari hållit en träff tillsammans med människor inom Tuna, söder angående Runn, var denne ägde fått en löfte från människor för att ej "hysa alternativt hemma" orosstiftarna. Några ombud tycks äga utsetts på grund av för att åka mot övre Dalarna, dock deras utflykt avbröts då dem mottog en meddelande inom Mora tillsammans med landets sigill. Brevet meddelade för att "kopparbergsmän, järnbergsmän samt menige Dalarne" rest sig, samt för att dem andra borde artikel redo för att följa deras exempel.^[13]

I mitten från januari 1521 sammankallades människor inom Mora samt något som ligger nära eller är i närheten socknar mot en sammanträde var Gustav Eriksson, då 24 tid, utsågs mot "hövitsman ovan Dalarna samt meniga Sveriges rike". han fick 16 livvakter denne kunde styra ovan. Dessa 16 livvakter skulle sålunda småningom bli Svea Livgarde.

Det inledande den nye hövitsmannen gjorde plats för att ordna sin finans samt omgående beslöts detta för att den nyuppsatta styrka skulle vandra mot Falun dit man anlände den 10 månad. Fogden tillfångatogs samt allt danskt frakt, samt insamlade skatter, beslagtogs. Dessutom fick man tag inom stora mängder material likt användes mot uniformer samt nya fanor. styrka drog sig tillbaka, dock återkom snart till för att vädja mot bergsmännen för att att koppla eller förena med något sig mot upproret. Dessa gick tillsammans vid detta då Kristian, samt framför allt hans nya avgift, börjat bli hatad. Då bergsmännen gått tillsammans med sändes även bud mot Hälsingland, likt erbjöds delta inom upproret.^[14]

Med ett idag massiv styrka beneath sitt officer tänkte Gustav Eriksson ta nästa steg – för att inta den viktiga stödjepunkten Västerås. Detta skulle äga kunnat ge upproret enstaka utmärkt bas, samtidigt såsom detta nedsänkt nära både mot Uppsala samt huvudstaden. Gustav fick diplomatiskt svar ifrån hälsingarna, likt fanns nöjda tillsammans med sitt nuvarande samarbete. Gustav vände sig då mot Gästrikland såsom tämligen snabbt gick tillsammans med inom upproret. Detta innebar för att även Gävle, såsom den inledande staden, ställde sig vid Gustavs blad. Denna succé på grund av Gustav skapade enstaka kraftfull medvind på grund av upproret såsom idag lockade mot sig stora skaror tillsammans med människor. Hären växte, samt även adelsmän såsom hållit sig dolda kom för tillfället fram samt ställde sig vid Gustavs blad.

Regeringen inom huvudstaden började förstå för att något allvarligt höll vid för att hända, samt dem sände enstaka kraftfull styrka norrut till för att kväsa upproret. Härarna manövrerade sig närmare varandra, samt snart blev detta klart för att en stöt skulle anlända för att stå. Slaget nära Brunnbäcks båt inom april 1521 blev detta inledande verkliga fältslaget beneath befrielsekriget.

Samordning mellan olika landsändar

[redigera | redigera wikitext]

Efter segern nära Brunnbäck ägde Gustav vunnit sin inledande stora seger, dock idag ägde även regeringen samt monark Kristian begripet för att situationen fanns något som är viktigt eller nödvändigt allvarligare än tidigare. Gustav samlade fler män inför anfallet vid Västerås, samtidigt liksom dem regeringstrogna samlades utanför staden.

I detta läge insåg Gustav för att denne idag behövde ett något som är viktigt eller nödvändigt mer välövad samt drillad armé. detta skulle ej längre fungera tillsammans med uppbådade bönder. därför innan dem anträdde marschen mot Västerås övades styrkorna, samt dem delades in inom rotar samt fänikor, samtidigt likt dugligt människor sattes likt officer ovan dessa. inom april tågade sålunda styrka mot Västerås. Den 23 april mönstrades styrka nära Romfartuna, cirka 2 mil ifrån Västerås. Fem dagar senare bröt man upp samt tågade inom numeriskt värde avdelningar mot Västerås. Samtidigt utfärdade Gustav enstaka officiell krigsförklaring mot Kristian II.

Slaget ifall Västerås inleddes tillsammans för att Gustav Vasa tillsammans trupper anlände mot Västerås 29 april samt började förbereda enstaka belägring. Då Didrik Slaghecks trupper fick titta bondehären gjorde dem en påverkan vilket Gustav Vasas trupper lyckade stå emot. Någon kritisk seger lyckades man dock ej vinna, utan kungens trupper höll sig kvar inom staden inom enstaka kalendermånad samt gjorde flera nya angående än misslyckade effekt. Hälsingarna beslutar sig mot slut på grund av för att hjälpa Gustav samt den 20 femte månaden i året gav monark Kristians soldater staden förlorad, lämnade ett garnison inom Västerås slott samt lät utskeppa övriga trupper. Västerås slott kom för att hålla ut fram mot 30 januari 1522, då försök för att undsätta slottet sjövägen ifrån huvudstaden misslyckats.

Gustav Trolle ägde inom april sänts mot Hälsingland, dock då hans tvåhundra ryttare såg den tusenhövdade bondehären flydde dem söderut samt nära slutet från april 1521 fanns Gustav Vasa herre ovan Dalarna samt ägde stöd från Gästrikland, Västmanland samt Närke tillsammans undantag från slotten.

Den 15 juli 1521 blev detta riksmöte inom huvudstaden. Gustav Vasa erbjöds fri lejd mot huvudstaden. Allting skulle existera förlåtet. på grund av för att bevisa detta lät Gustav Trolle låsa in Didrik Slagheck, dessutom lovades stora mängder tillsammans med korn samt klätterväxt. Gustav Vasa avvaktade. Snart ägde revolten nått Brunkeberg dock bönderna kunde omöjligt storma staden.

Det blev lugnare beneath sommaren 1521. flera åkte bostad sålunda länge mot sina gårdar samt hjälpte mot tillsammans skörden. Lars Siggesson Sparre, liksom även varit fångar hos Kristian II dock såsom gått ovan mot kungens blad, gick för tillfället ovan mot Gustav Vasa. Även Hans Brask samt Ture Jönsson gick ovan mot Gustav Vasa samt beneath senare hälften från augusti erkändes han från Götalandskapen vilket Sveriges rikes hövitsman samt riksföreståndare vid ett herredag inom Vadstena. Samtidigt lämnade den från Kristian II insatta regeringen Sveriges region.

Den kyrka likt utsåg Gustav mot riksföreståndare inom mötet inom Vadstena 1521 bestod från enstaka relativt små krets från stormän, främst ifrån dem södra landskapen. dem bönder samt andra ofrälse liksom burit fram honom inom tidigare skeden från upproret fanns ej representerade. Samtidigt höll större delen från högadeln inom Östergötland, Sörmland samt svensk region kvar fast nära unionskungen Kristian. Upprorets fortsatta spridning samt valet från den högadlige Gustav mot riksföreståndare fick dock flera för att byta blad, alternativt för att flyga eller fly undan mot land till för att undvika bli ihjälslagna. Bondearméerna fick allt mindre innebörd inom krigföringen, liksom idag inom stället genomfördes från tyska legoknektar samt svenska soldater likt rekryterats mot transaktion, förstärkta från ryttare ifrån den svenska adeln.^[15]

År 1522

[redigera | redigera wikitext]

Strax före julen 1521 gick befälhavaren vid Stegeborg inom Östergötland, Berend von Melen, ovan mot Gustav Eriksson samt slottet Stegeborg föll inom händerna vid upprorsarmén. inom Berend fick Gustav enstaka medarbetare tillsammans massiv armé upplevelse samt goda kontakter tillsammans Lübeck. Örebro samt Västerås slott belägrades samt intogs inom start från 1522. dem viktigaste från fästningarna höll dock stånd samt Gustav samt männen kring honom insåg för att dem ej kunde erövras utan örlogsfartyg samt tungt artilleri. dem inledde förhandlingar tillsammans med Lübeck, såsom ägde en eget nyfikenhet från för att behärska bedriva affär utan för att hindras från den danske kungens restriktioner. Lübeck fick löfte angående tullfrihet inom landet mot hjälp tillsammans med ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, krigsfolk, kanoner samt andra bristvaror. ifrån femte månaden i året deltog Lübeck aktivt inom kriget samt dem danska fästena inom huvudstaden samt Kalmar utsattes beneath hösten på grund av enstaka allt intensivare belägring. Samtidigt började Gustav, Berend von Melen samt Lübeck organisera enstaka operation till för att erövra Skåne samt andra östdanska landskap.^[16] inom november besegrade även enstaka svensk-lübsk flotta den danska flottan inom sjöslaget nära huvudstaden vilket hindrade viktiga livsmedel ifrån för att nå den danska besättningen inom huvudstaden.

År 1523

[redigera | redigera wikitext]

Fälttåget mot Skåne förbereddes inom januari 1523 dock blev ej avslutat. inom stället erövrades Blekinge samt delar från detta norska Bohuslän. inom mars avsattes Kristian II från en danskt uppror samt Fredrik inom valdes mot monark inom land. Därmed försvann Lübecks nyfikenhet från för att samarbeta tillsammans Gustav angående för att erövra Skåne, samt fälttåget avbröts.^[17]

Kalmar intogs den 27 femte månaden i året 1523. Gustav Eriksson (Vasa) utsågs mot svensk monark vid riksdagen inom Strängnäs den 6 juni. huvudstaden intogs den 17 juni, samt vid midsommardagen den 24 juni 1523 kunde den nyvalde monark Gustav hålla sitt intåg inom huvudstaden. beneath sommaren samt hösten gav sig dem sista fästena inom den finska riksdelen^[2] samt beneath senhösten inledde Gustav en misslyckat försök för att erövra Gotland ifrån Danmark.^[18]

Maktskifte inom Danmark

[redigera | redigera wikitext]

Händelserna inom landet gjorde för att Kristian II:s regim blev ifrågasatt även inom land. vid bas från avrättningarna från flera biskopar inom Stockholms slakt kom denne inom en spänt förhållande mot kyrkan både inom Rom samt inom land, samt såsom en misslyckat försök för att producera ett syndabock lät denne inom januari 1522 avrätta sin rådgivare Didrik Slagheck, liksom denne nyligen utsett mot ärkebiskop inom skogsdunge. Kristian genomdrev även ett fräsch landslag likt inskränkte adelns auktoritet samt liksom slog fast för att kungamakten skulle artikel ärftlig. vilket svar vid detta manade jylländska biskopar samt riksråd mot uppror mot Kristian likt efter fruktlösa förhandlingar lämnade land inom april 1523 samt seglade mot Nederländerna tillsammans tillsammans sin släkt samt sin illa omtyckta rådgivare Sigbrit Willoms.^[19] Upprorsledarnas kandidat mot kungakronan plats Kristians onkel Fredrik från Gottorp, likt den 7 augusti 1524 kröntes mot Danmarks monark Fredrik inom.

Kristian ägde försökt för att inskränka Lübecks samt Hansans kraft samt utföra Köpenhamn mot ett fri stapelstad samt handelsknutpunkt. inom samt tillsammans med Fredriks makttillträde, likt inom praktiken skedde redan inom april 1523, ändrades denna politik samt Lübeck, likt stött detta danska upproret, fick löfte ifall tullfrihet ej bara inom land samt Norge utan även inom landet. Fredrik ägde alltså inledningsvis planer vid för att hyllas likt monark även inom land dock gav upp dessa funderingar då Lübeck ej gav honom detta stöd denne hoppats vid. Lübeck ägde inget nyfikenhet från ett återskapad skandinavisk union utan föredrog för att äga goda politiska relationer, samt därmed goda handelsvillkor, tillsammans samtliga nordiska länder.^[20]

Freden

[redigera | redigera wikitext]

Gustav Vasa samt Fredrik inom möttes inom malm inom augusti 1524 genom förmedling ifrån Lübeck. betalkort därefter ägde man nått en fredsfördrag, var Lübeck samt hansan gavs uppgiften för att hållbart tolka frågan ifall dem östdanska landskapens tillhörighet. Freden slöts den 1 september 1524 samt kallas allmänt på grund av malm recess.^[2][21] detta slutliga resultatet blev för att Blekinge, Skåne samt Gotland förblev danska samt för att landet lämnade igen detta erövrade norra Bohuslän mot Norge, liksom lydde beneath land.

Krigets namn

[redigera | redigera wikitext]

Det konflikt liksom beskrivs inom denna produkt besitter inget etablerat namn vilket mot modell "trettioåriga kriget" alternativt "stora nordiska kriget." Olika källor benämner detta vid olika sätt, tillsammans olika betoning från Gustav Vasas roll samt från krigets karaktär från uppror alternativt befrielsekrig. Flera militärhistoriska källor samt läroböcker använder Befrielsekriget såsom namn^[2][3][22] . Professor Lars-Olof Larsson använder inom sin Gustav Vasa-biografi konsekvent citationstecken kring termen "befrielsekrig".^[10] Varken Nationalencyklopedin^[23] alternativt detta stora bokverket Sveriges historia^[24] äger någon personlig rubrik till detta konflikt utan inordnar detta inom stället beneath rubrikerna "Politisk anarki beneath senmedeltiden" respektive "Blodbad samt efterspel", samt händelserna benämns inom NE vilket "Gustav Vasas uppror". inom verket Den svenska historien ifrån 1960-talet skriver Jerker Rosén ifall "resningen mot Kristian".

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

• Montelius, Oscar, red (1878). Sveriges saga ifrån äldsta tidsperiod mot våra dagar. [D.] 3, Sveriges nydaningstid, ifrån tid 1521 mot tid 1611. Stockholm: Linnström. Libris78486 
•  
• Starbäck, Georg: Berättelser ur svenska historien, vol. 3, huvudstaden 1885
• ”Sweden”. Myths of the Nations. Deutsches Historisches Museum. http://www.dhm.de/ausstellungen/mythen/english/schweden.html. 
• Sundberg, Ulf (2002). Svenska konflikt 1521–1814 (2. uppl.). Stockholm: Hjalmarson & Högberg. Libris8815985. ISBN 91-89660-10-2 
• Ganse, Alexander. ”Swedish War of Liberation, 1521–1523”. World History at KMLA. http://www.zum.de/whkmla/military/16cen/sweddan15211523.html. 
• Henriksson, Alf. ”Svensk Historia”. sid. 205–213. Arkiverad ifrån originalet den 16 januari 2013. https://archive.today/20130116072519/http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9100105511. 

Noter

[redigera | redigera wikitext]