Vad tjänar man i europaparlamentet

Löner samt förmåner på grund av anställda inom Europeiska unionen innefattar, utöver grundlönen, bland annat utlands-, hushålls-, barn-, utbildnings- samt förskoletillägg samt pensioner samt socialförsäkringar. Beroende vid anställningsform samt yrkeserfarenhet placeras dem anställda in inom ett från 16 olika lönegrader, fanns samt ett tillsammans med en antal olika löneklasser.

Lönenivåerna kritiseras ibland inom den allmänpolitiska debatten till för att existera till höga samt används ibland vilket en från huvudargumenten från dem vilket anser för att unionen existerar elitistisk. Samtidigt äger försök från Europeiska unionens råd mot för att frysa löneutvecklingen på grund av dem anställda lett mot grundlig protester från dem anställda.^[1] Frågan ledde mot för att Europeiska kommissionen väckte mål mot rådet nära EU-domstolen, såsom förklarade beslutet angående för att frysa lönerna ogiltigt. vilket ett resultat från finanskrisen 2007–2008 samt den efterföljande eurokrisen beneath start från 2010-talet införde rådet även enstaka solidaritetsavgift vid 6–7 andel från lönen vilket samtliga anställda plats tvungna för att erlägga mot unionens ekonomisk plan mellan den 1 januari 2014 samt den 31 månad 2023.

Tjänsteföreskrifter

[redigera | redigera wikitext]

Lönenivåerna samt andra förmåner på grund av anställda inom Europeiska unionen återfinns inom unionens tjänsteföreskrifter, såsom ursprungligen antogs 1962.^[2] varenda tid justerar Europaparlamentet samt Europeiska unionens råd, vid förslag från Europeiska kommissionen, lönenivåerna tillsammans med hänsyn mot inflation samt köpkraft genom förordningar inom enlighet tillsammans detta ordinarie lagstiftningsförfarandet.^[3] detta existerar dock rådet självt likt fastställer löner, arvoden samt pensioner på grund av Europeiska rådets ordförande, Europeiska kommissionens ordförande, den höga representanten på grund av utrikes ämnen samt säkerhetspolitik, kommissionsledamöterna, ordförande, ledamöter samt justitiesekreterare nära EU-domstolen samt rådets generalsekreterare.^[4]

Under 2010-talets start ville rådet frysa lönenivåerna mot resultat från finanskrisen 2007–2008 samt eurokrisen samt motsatte sig därför förslaget ifrån kommissionen.^[5] Kommissionen väckte mål mot rådet nära EU-domstolen beneath 2012 samt 2013 till för att äga vägrat^[6] för att anta dem föreslagna förändringarna inom tjänsteföreskrifterna.^[7][8] Domstolen konstaterade för att rådet existerar förpliktat för att varenda kalenderår justera lönenivåerna. beneath 2014 antog därför Europaparlamentet samt rådet numeriskt värde förordningar på grund av för att retroaktivt justera lönenivåerna.^[9][10]

Löner

[redigera | redigera wikitext]

Vilken inkomst samt vilka förmåner enstaka fast arbetare inom Europeiska unionen besitter korrekt mot beror vid personens anställningsform. detta finns tre huvudtyper från anställningsformer: assistenter (AST), sekreterare/kontorspersonal (AST/SC) samt handläggare (AD). Beroende vid anställningsform får den anställda olika ersättning. detta finns totalt 16 olika lönegrader liksom avgör lönenivån. Assistenter besitter lönegraderna 1–11, sekreterare/kontorspersonal äger lönegraderna 1–6 samt handläggare besitter lönegraderna 5–16. varenda lönegrad, utom den högsta, existerar inom sin tur indelad inom fem olika löneklasser. enstaka arbetare blir automatiskt uppflyttad mot nästa löneklass vartannat kalenderår, såvida ej den högsta löneklassen inom ett lönegrad redan existerar uppnådd.^[11]

En nyanställd individ placeras inom regel inom den lägsta löneklassen. ifall personen inom fråga äger mer yrkeserfarenhet alternativt andra meriter än vilket likt existerar nödvändigt till anställningen, förmå personen istället placeras inom den andra löneklassen. Efter för att enstaka individ äger blivit fast arbetare utvärderas denne alternativt denna årligen. Utvärderingen avgör angående personen inom fråga bör befordras mot enstaka högre lönegrad. Assistenter äger chans för att genomgå enstaka speciell internutbildning på grund av för att bli handläggare.^[11]

Assistenter samt handläggare

[redigera | redigera wikitext]

Assistenter arbetar främst tillsammans med intern förvaltning, mot modell budget- samt ekonomifrågor, personalfrågor, IT-frågor alternativt biblioteksuppgifter. Handläggarna arbetar tillsammans med bland annat unionens lagstiftnings- samt budgetprocesser alternativt hjälper mot för att samordna medlemsstaternas ekonomiska politik.^[11]

Lönenivåer

[redigera | redigera wikitext]

2024 års lönenivåer^[12]

(euro)	Löneklass
Lönegrad	1	2	3	4	5
16	22 065,99	22 993,24	23 959,44
15	19 502,65	20 322,19	21 176,13	21 765,29	22 065,99
14	17 237,05	17 961,41	18 716,16	19 236,87	19 502,65
13	15 234,71	15 874,88	16 541,94	17 002,20	17 237,05
12	13 464,92	14 030,73	14 620,34	15 027,08	15 234,71
11	11 900,73	12 400,81	12 921,91	13 281,43	13 464,92
10	10 518,29	10 960,26	11 420,84	11 738,57	11 900,73
9	9 296,39	9 687,04	10 094,12	10 374,93	10 518,29
8	8 216,45	8 561,72	8 921,49	9 169,71	9 296,39
7	7 261,98	7 567,14	7 885,11	8 104,50	8 216,45
6	6 418,36	6 688,09	6 969,11	7 163,02	7 261,98
5	5 672,78	5 911,15	6 159,54	6 330,93	6 418,36
4	5 013,79	5 224,46	5 444,00	5 595,48	5 672,78
3	4 431,32	4 617,56	4 811,59	4 945,44	5 013,79
2	3 916,56	4 081,14	4 252,63	4 370,96	4 431,32
1	3 461,58	3 607,04	3 758,60	3 863,22	3 916,56

Sekreterare/kontorspersonal

[redigera | redigera wikitext]

Sekreterare/kontorpersonal ansvarar till sekretariats- samt kontorsarbete tillsammans avsikt för att titta mot för att dem administrativa enheterna inom unionens institutioner fungerar effektivt.^[11]

Lönenivåer

[redigera | redigera wikitext]

2024 års lönenivåer^[12]

(euro)	Löneklass
Lönegrad	1	2	3	4	5
6	5 627,76	5 864,25	6 110,67	6 280,65	6 367,44
5	4 973,98	5 183,00	5 401,57	5 551,06	5 627,76
4	4 396,18	4 580,90	4 773,42	4 906,21	4 973,98
3	3 885,48	4 048,75	4 218,91	4 336,26	4 396,18
2	3 434,11	3 578,44	3 728,82	3 832,54	3 885,48
1	3 035,19	3 162,74	3 295,65	3 387,31	3 434,11

Andra förmåner

[redigera | redigera wikitext]

Utöver ersättning äger anställda inom Europeiska unionen korrekt mot ett rad förmåner, däribland utlands-, hushålls-, barn-, utbildnings- samt förskoletillägg samt pensioner samt socialförsäkringar.^[11]

Pensionsåldern existerar 66 kalenderår sedan den 1 januari 2014; på grund av dem anställda innan detta datum existerar pensionsåldern 65 kalenderår. enstaka arbetare är kapabel deltidspensionera sig nära 58 års ålder alternativt arbeta mot 67 års ålder. varenda tid samlar den anställda 1,8 andel pensionsrätter alternativt 10,1 andel från sin grundlön. vilket maximalt är kapabel ett arbetare ett fåtal 70 andel från sin slutliga grundlön inom pension.

Alla anställda samt deras familjer omfattas från sjukförsäkringssystemet JSIS, vilket innebär för att 80 andel från deras sjukvårdsutgifter inom regel ersätts. varenda kalenderår måste dem anställda genomgå enstaka läkarundersökning.

För personer liksom existerar anställda utanför sitt eget hemland finns detta en utlandstillägg vid 16 andel från grundlönen. Hushålls-, barn-, utbildnings- samt förskoletillägg existerar tänkta för att kompensera till kostnader till familjen såsom uppstår nära jobb nära ett internationell organisation.

Skatter

[redigera | redigera wikitext]

De anställda betalar ingen statlig inkomstskatt, utan istället enstaka avgift likt går direkt mot unionens ekonomisk plan. Denna avgift existerar progressiv samt existerar vid mellan 8 samt 45 andel från den beskattningsbara delen från lönen.^[11]

De anställda betalar även ett egenavgift mot unionens pensionssystem angående cirka tio andel från grundlönen. kontorspersonal inom dem högsta lönegraderna betalar därför mer än hälften från ett löneökning inom avgift.

Solidaritetsavgift

[redigera | redigera wikitext]

Mellan den 1 januari 2014 samt den 31 månad 2023 betalade varenda anställda ett solidaritetsavgift vid 6–7 andel från sin inkomst efter för att socialförsäkrings- samt pensionsavgifter ägde dragits bort.^[11] Solidaritetsavgiften syftade mot för att spara valuta inom unionens ekonomisk plan inom spåren från finanskrisen 2007–2008 samt eurokrisen.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]