Ensamhet och social isolering site socialstyrelsen.se

Tillsammans – en regeringsuppdrag för för att minska mot sin vilja ensamhet

Folkhälsomyndigheten äger fått inom uppgift från regeringen för att kartlägga samt öka kunskapen ifall mot sin vilja ensamhet samt dess konsekvenser. Utifrån resultatet från kartläggningen bör Folkhälsomyndigheten föreslå enstaka nationell plan för hur arbetet tillsammans med för att förebygga samt minska mot sin vilja ensamhet förmå intensifieras samt vidareutvecklas.

Vi kallar uppdraget ”Tillsammans” eftersom målet är för att öka gemenskapen mellan människor, dock också för för att betona för att flera samhällsaktörer behöver bidra inom arbetet. Strategin bör förklara hur regeringen samt olika myndigheter är kapabel jobba för för att minska ensamhet inom landet, dock också hur regioner, kommuner, civilsamhälle samt näringsliv är kapabel bidra.

Folkhälsomyndigheten samverkar tillsammans med Socialstyrelsen inom uppdraget, samt inhämtar regelbundet inom samverkansmöten kunskaper samt erfarenheter från 14 andra myndigheter, samt Sveriges Kommuner samt Regioner (SKR). Folkhälsomyndigheten samråder även tillsammans med andra myndigheter nära behov, samt civilsamhällesorganisationer, regioner samt kommuner, samt näringsliv.

Arbetet tillsammans med enstaka nationell strategi

Kartläggningen – den första delen från arbetet – publicerades 1 mars Den innehåller statistik liksom visar på förekomsten från mot sin vilja ensamhet inom landet, både inom befolkningen inom stort samt inom olika befolkningsgrupper. oss beskriver också vad olika samhällsaktörer gör för för att motarbeta mot sin vilja ensamhet. inom kartläggningen ingår även ett sammanställning från internationell undersökning ifall ensamhetens orsaker samt konsekvenser, samt ett översikt från dem strategier mot ensamhet liksom finns inom England, land samt Nederländerna.

Den 27 juni publicerade oss detta första från fyra faktablad såsom uppmärksammar vikten från för att motarbeta ensamhet. inom faktabladet "Ensamhet förmå påverka hälsan" lyfter oss kortfattat fram delar från den tidigare publicerade kartläggningen.

Vad gör oss nu?

Vi arbetar idag tillsammans för att ta fram förslag mot den nationella strategin liksom bör lämnas in senast 1 månad inom detta sysselsättning ingår för att föra dialog tillsammans många olika grupper inom samhället för för att förstå mer kring vad likt efterfrågas, dock också för för att inhämta insikt kring hur olika samhällsaktörer är kapabel bidra inom arbetet. oss bedriver även internationell samverkan, bland annat tillsammans WHO, samt besitter stöd från SBU inom arbetet tillsammans för att utvärdera insatser för för att motarbeta mot sin vilja ensamhet.

Syftet tillsammans med strategin är för att producera förutsättningar liksom kunna stärka samt förbättra arbetet mot mot sin vilja ensamhet, samt bidra mot en mer inkluderande samhälle där relations- samt gemenskapsperspektiv inkluderas inom folkhälsopolitiken. Möjliga synergier tillsammans andra strategier bör också undersökas, ej minimalt förslaget ifall ett nationell metod för psykisk hälsa samt suicidprevention.

Om ensamhet

Ofrivillig ensamhet innebär för att ens sociala relationer ej är på detta sätt man önskar. detta förmå handla angående för att man önskar äga fler alternativt djupare relationer. detta finns olika typer från ensamhet; social, emotionell samt existentiell.

Olika former från ensamhet

Ensamhet förmå artikel självvald samt positiv alternativt mot sin vilja samt negativ. Den ofrivilliga ensamheten kunna titta ut på olika sätt.

Sociala relationer är viktiga för vårt allmänna välbefinnande samt vår hälsa, dock nödvändigheten från för att träffa andra är individuellt. dem flesta människor trivs utmärkt tillsammans med för att ibland artikel på personlig grabb, ensamheten kunna ge period för återhämtning samt reflektion samt upplevas liksom positiv. mot sin vilja ensamhet är kapabel däremot upplevas liksom besvärande samt leda mot kroppslig samt psykisk ohälsa. mot sin vilja ensamhet ser ut på olika sätt samt definieras ofta likt enstaka skillnad mellan önskad samt faktisk nivå från sociala relationer. detta handlar både angående antalet relationer oss äger samt ifall kvaliteten inom relationerna. Ofta skiljer man mellan tre former från mot sin vilja ensamhet:

• Social ensamhet handlar ifall bristande tillgång mot sociala nätverk samt kontext samt för att man besitter få alternativt inga relationer.
• Emotionell ensamhet innebär avsaknad från nära relationer, någon för att dela sina innersta reflektioner samt känslor med.
• Existentiell ensamhet beskrivs liksom enstaka djupare form eller gestalt från ensamhet samt ett känsla från för att ingen på riktigt är kapabel förstå mig.

De olika formerna från ensamhet hänger delvis ihop. ifall man saknar relationer besitter man sannolikt heller ingen för att anförtro sig åt. dock även angående man är omgiven från människor förmå man uppleva emotionell samt existentiell ensamhet. detta kunna mot modell handla ifall för att man upplever för att relationerna saknar djup samt närhet. Den existentiella ensamheten är nära kopplad mot meningsfullhet samt väcks ofta nära svåra livssituationer samt förluster.

Hur vanligt förekommande är mot sin vilja ensamhet?

Ensamhet förmå mätas på olika sätt. Här redovisar oss statistik för frågor ifall social samt emotionell ensamhet inom Folkhälsomyndighetens undersökningar Skolbarns hälsovanor samt Nationella folkhälsoenkäten.

Ensamhet bland skolbarn

Skolbarns hälsovanor besvaras från , samt åringar. Sammantaget svarar 10 andel från pojkarna samt 19 andel från flickorna för att dem oftast alternativt ständigt känner sig utan sällskap. Könsskillnaden syns inom samtliga tre åldrar. Andelen vilket känner sig utan sällskap är lägst bland åringar samt högst bland åringar (figur 1).

Figur 1. Andel pojkar samt flickor vilket svarat för att dem oftast alternativt ständigt känner sig utan sällskap. Skolbarns hälsovanor /

Det finns två frågor inom Skolbarns hälsovanor såsom rör emotionell ensamhet: ifall man är kapabel dela glädje samt sorg tillsammans sina vänner, samt ifall man kunna prata tillsammans sina vänner ifall bekymmer. Här redovisar oss resultatet från den första frågan.

Merparten från skolbarnen håller tillsammans ifall för att dem kunna dela glädje samt sorg tillsammans med sina vänner. detta svarar 62 andel från pojkarna samt 72 andel från flickorna. Skillnaden mellan pojkar samt flickor syns inom varenda tre åldrar (figur 2).

Figur 2. Andel pojkar samt flickor likt håller tillsammans med angående för att dem förmå dela glädje samt sorg tillsammans sina vänner. Skolbarns hälsovanor /

Ensamhet bland vuxna

Nationella folkhälsoenkäten besvaras från personer inom åldern 16 år samt äldre. Social ensamhet mäts tillsammans frågan angående man haft besvär från ensamhet alternativt isolering. Totalt är detta 28 andel från kvinnorna samt 24 andel från männen liksom svarat för att dem besväras från ensamhet. från dessa är detta 3 andel vilket svarar för att dem besitter svåra besvär, resten upplever för att besvären är lätta. Högst andel såsom svarar för att dem besväras från ensamhet samt isolering finns inom den yngsta samt den äldsta åldersgruppen (figur 3). inom dem två äldsta åldersgrupperna är detta fler kvinnor än män likt uppger besvär från ensamhet samt isolering.

Figur 3. Andel män samt kvinnor inom olika åldersgrupper liksom svarar för att dem äger lätta alternativt svåra besvär från ensamhet alternativt isolering. Nationella folkhälsoenkäten,

Emotionell ensamhet mäts tillsammans med frågan ifall man besitter någon för att anförtro sig åt samt dela sina innersta reflektioner samt känslor tillsammans med. detta är totalt 10 andel från kvinnorna samt 17 andel från männen inom befolkningen vilket saknar denna typ från stöd. Störst könsskillnad finns inom åldrar beneath 45 år, där dubbelt så många män likt kvinnor svarar för att dem ej besitter någon för att anförtro sig åt (figur 4).

Figur 4. Andel män samt kvinnor liksom svarar för att dem ej besitter någon för att anförtro sig åt alternativt dela sina innersta reflektioner samt känslor med.

Samband mellan ensamhet samt psykisk ohälsa

Att känna sig isolerad förmå leda mot negativa hälsokonsekvenser. Nationella folkhälsoenkäten visar för att nästan fanns fjärde individ (24 procent) tillsammans lätta alternativt svåra besvär från ensamhet besitter seriös psykisk påfrestning. Ännu fler (28 procent) besitter haft suicidtankar. Motsvarande andelar för dem såsom ej besväras från ensamhet är 4 respektive 9 andel. Liknande effekt framkommer inom internationella studier, personer såsom ofta känner sig utan sällskap äger högre fara för senare nedstämdhet alternativt ångest (självskattad alternativt diagnosticerad) jämfört tillsammans dem såsom sällan alternativt inte någonsin känner så. Sambandet kunna även existera omvänt, så för att nedstämdhet förmå öka risken för för att känna sig ensam.

Figur 5. Andel från befolkningen, tillsammans med alternativt utan besvär från ensamhet (lätta samt svåra besvär sammantaget), vilket besitter seriös psykisk påfrestning alternativt suicidtankar.

Läs mer

Behöver ni råd kring hur ni kunna avbryta din ensamhet alternativt önskar ni hjälpa någon såsom ni upplever känner sig ensam?