Kolonialismen påverkan på dagens samhälle

Kolonialism existerar staters alternativt gruppers erövring samt behärskande från, till dem, mer alternativt mindre främmande territorier, vanligen inom andra världsdelar.^[1] detta är kapabel även involvera exploatering, samt införandet från kolonisatörernas tro, tungomål, vetenskapen om resurserhandel och finans samt andra kulturyttringar. i enlighet med vissa synsätt behövs ett mer grundlig migration mot detta koloniserade området på grund av för att man skall behärska prata angående kolonialism, i enlighet med andra synsätt räcker dominans. Nykolonialism alternativt neokolonialism syftar vid finansiell samt politisk exploatering likt äger boende utan för att kolonialmakten äger direkt territoriell kontroll.^[2]

Det existerar svårt för att dra ett entydig gräns mellan traditionell expansionism samt kolonialism. Starkare stater, stammar samt etniska grupper besitter inom samtliga tider försökt utvidga sitt territorium vid svagare konkurrenters bekostnad. Kulturell, politisk samt teknologisk effekt samt tillväxt existerar starkt förbunden tillsammans koloniala åtaganden.

Ett sätt liksom koloniserande makter använt till för att underordna koloniernas inhemska tradition existerar genom för att utföra detta egna språket mot inledande tungomål. Några modell existerar japanska inom Korea^[3]; engelska inom Indien, Kenya, USA tillsammans med flera stater; spanska inom Latinamerika samt arabiska inom Nordafrika. Religiösa samfund, politiska partier samt litteratur likt fanns tillåtna inom moderlandet besitter beneath vissa skeden varit förbjudna inom kolonierna. beneath både inledande samt andra världskriget deltog kolonialtrupper ofta inom moderlandets krigsmakter.

Begrepp samt definitioner

[redigera | redigera wikitext]

Begreppet kolonialism existerar svårt för att definiera samt avgränsa. detta används ofta inkonsekvent samt sammanblandas tillsammans något som ligger nära eller är i närheten begrepp.^[4] Kolonialism sammanblandas ofta tillsammans med imperialism. en annat term såsom existerar svårt för att skilja ifrån kolonialism existerar migration; den gradvisa process från inflyttning mot delar från dagens Australien samt USA liksom besitter kallats "kolonialism" skulle idag kallas "irreguljär invandring". i enlighet med vissa definitioner behövs grundlig migration till för att detta bör existera rimligt för att prata angående kolonialism.^[4] i enlighet med en eurocentriskt synsätt begränsas kolonialism mot européers politiska övervakning från utomeuropeiska områden. Världens saga existerar dock full från modell vid samhällen likt besitter expanderat successiv genom för att införliva nya områden samt bosätta sin personlig befolkning vid nyligen erövrat sektor. Kolonialism är kapabel därför ej sägas artikel begränsad mot enstaka viss tidsperiod alternativt plats.^[5]

Många olika definitioner från kolonialism besitter föreslagits. ett ordboksdefinition lyder "kontroll från ett auktoritet ovan en beroende region alternativt folk" samt "en politik såsom förespråkar alternativt bygger vid sådan kontroll".^[6] Antropologen Ronald Horvath besitter föreslagit definitionen:^[4]

”

Kolonialism existerar den struktur från mellangruppslig dominans var bosättare inom större antal invandrar permanent mot kolonin ifrån den koloniserande makten.

„

Konsekvenser

[redigera | redigera wikitext]

Genom människans saga äger koloniala expansioner ofta handlat ifall erövringar samt plundring, samt inom vissa fall utrotningskrig. Ibland äger befolkningen inom dem nya territorierna decimerats kraftigt genom för att nya sjukdomar följt tillsammans med kolonisatörerna, vilket skedde inom Sydamerika. vilket enstaka resultat från koloniseringen äger även teknologisk, politisk samt kulturell inverkan uppstått, särskilt inom dem fall då den erövrande makten sökt etablera permanent övervakning ovan en zon. Denna inflytande äger ständigt haft mot avsikt för att etablera en förhållande vid samtliga strategi (kulturellt, politiskt ekonomiskt) var kolonin existerar underordnad samt tjänar moderlandet, främst tillsammans med värdefulla ingredienser. Ekonomin inom kolonierna konstruerades därför på grund av för att fungera inledningsvis samt främst mot gagn på grund av moderlandet. Oftast handlade detta angående för att ekonomin fanns helt inställd vid ett alternativt en fåtal exportvaror vilket efter självständigheten bidragit mot för att landet hamnade inom underläge gentemot resten från världen.

I Afrika förekom många slaveri beneath den europeiska kolonialismen. Slaveriet plats dock många utbrett även före den europeiska kolonialismen.^[7] inom gengäld fanns detta beneath den slutliga fasen från Afrikas uppdelning mellan Europas stormakter vilket den avskaffades – ej sällan vilket en argument mot för att lägga området beneath sig. Framför allt fanns Storbritannien pådrivande inom avskaffandet från slaveriet samt bekämpade detta tillsammans med sin flotta samt genom avtal tillsammans afrikanska chef. Exempelvis avskaffades slaveriet inom Guldkusten, nuvarande Ghana, då området erövrades från britterna 1821.

Efter frigörelsen ifrån kolonialmakterna äger flera stater utvecklats starkt. Dock äger framför allt flertalet stater inom Afrika demonstrerat sig svaga. dem lider ofta från svår korruption samt finansiell stagnation. Kolonialismen äger inom viss mån ersatts från nykolonialism då enstaka sektion före detta kolonier äger hamnat inom en fortsatt ekonomiskt samt politiskt beroendesituation mot sina förutvarande kolonialmakter alternativt bara bytt ut dem mot andra stormakter. Flera från konflikterna beneath efterkrigstiden äger sitt ursprung inom kolonialismen, mot modell inom Afrika var dem spikraka avgränsningar ramade in inbördes olika etniska grupper vilket efter självständigheten inom vissa fall bidrog mot för att konflikter uppstod. numeriskt värde olika folkgrupper inom identisk stat kunde mot modell söka stöd ifrån olika sidor inom detta kalla kriget. en modell existerar krigen samt folkmordet inom Rwanda var detta äger hävdats för att tutsierna privilegierades från den belgiska kolonialmakten, samt för att detta existerar ett bidragande orsak mot konflikterna tillsammans hutuerna.^[8] en annat modell existerar Somalia, vars diktatur efter självständigheten inom olika perioder fick stöd ifrån både USA samt Sovjetunionen inom utbyte mot militära baser.

Debatt

[redigera | redigera wikitext]

En argumentation angående den moderna kolonialismen startades från Karl Marx samt Vladimir Lenin. dem menade för att den dåvarande europeiska kolonialismen syftade mot för att suga ut kolonierna. Denna tanke äger förts vidare fram mot idag inom olika versioner, mot modell från ekonomhistorikern Immanuel Wallerstein samt den således kallade beroendeteorin. Ekonomer vilket Deepak Lal, Jagdish Bhagwati samt andra vetenskapsman äger hävdat för att Asiens kraftiga ekonomiska tillväxt motbevisar beroendeteorin.

Andra besitter framhållit för att kolonialmakterna, framför allt Storbritannien samt land i västeuropa, även lämnade en arv från institutioner – rättsväsende, civil administrativt system, partiväsende, parlament, infrastruktur etc – såsom dem hävdar för att kolonierna haft nytta från efter självständigheten.^[9] Å andra sidan lämnades en många auktoritärt centralstyre inom arv inom flera kolonier. Inga från kolonierna fanns dock demokratier innan erövringen, medan flera blev detta efter kolonialismen, tillsammans Indien vilket detta tydligaste exemplet.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Den moderna europeiska kolonialismen besitter daterats mot 1415 då ett portugisisk expedition intog den nordafrikanska hamnstaden Ceuta samt omvandlade stadens moské mot enstaka kristen kyrka. Detta skede från kolonialismen – liksom tidigare den grekiska, romerska, arabiska samt sannolikt den aztekiska samt dem flesta andra erövringar – gick grabb inom grabb tillsammans föreställningar angående dem segrande gruppernas överlägsenhet. detta handlade dock ej ifall någon rasism vid biologisk bas. inom Europa uppkom även ett idealistisk idé angående för att dem vita ägde enstaka skyldighet för att civilisera samt hjälpa dem koloniserade folken, ibland betecknat vilket "Den vite mannens börda" (efter ett dikt tillsammans med detta namnet från Rudyard Kipling). beneath mellankrigstiden började Storbritannien ge ekonomiskt stöd mot vissa från sina kolonier, vilket efter detta andra världskriget, samt den amerikanska Marshallhjälpen mot Europas återuppbyggnad, därför småningom gav upphov mot dagens biståndspolitik.

Kapplöpningen angående Afrika (The Scramble for Africa) beneath slutet från 1800-talet innebar för att flertalet avgörande europeiska makter sökte stärka territorier genom mer alternativt mindre äventyrliga erövringar. nära Kongokonferensen 1884–1885 inom Berlin (där även landet deltog, dock avstod ifrån kolonier) delades stora delar från centrala samt östra Afrika upp inom intressesfärer mellan stormakterna. Efter inledande världskriget fanns endast tre självständiga stater inom Afrika nämligen konungariket Egypten, republiken Liberia samt konungariket Abessinien. Tanger bildade tillsammans med sitt region enstaka internationell region. till övrigt plats bota världsdelen uppdelad vid kolonier åt europeiska makter.^[10] Idag existerar Kina enstaka från dem makter liksom medvetet utökar sina handelsförbindelser samt sitt påverkan inom Afrika, ej minimalt inom avsikt för att tillförsäkra sig kontrakt likt ger inflöde från naturtillgångar såsom olja.

De allra första europeiska kolonierna fanns korsfararstaterna inom region (eller "Främre Orienten") (i dagens Israel, Palestina, Jordanien, Syrien, Libanon samt sydöstra Turkiet) ifrån 1000-talet mot 1300-talet. från dagens stater utanför Europa existerar detta endast tio vilket ej äger ett bakgrund från för att äga varit europeiska kolonier: Nordkorea, Sydkorea, Japan, Kina, Taiwan, Thailand, Nepal, Iran, Saudiarabien samt Turkiet. Omvänt existerar detta en fåtal utomeuropeiska riken liksom tidigare gjort erövringar inom Europa: Umayyadriketkalifatet inom Cordoba vid Iberiska halvön ifrån 700-talet mot 1200-talet; mongolriketGyllene horden inom Ryssland ifrån 1200-talet mot 1400-talet; samt Osmanska riket vid Balkan ifrån 1300-talet mot 1800-talet.

Koloniserande stater

[redigera | redigera wikitext]

Australien

[redigera | redigera wikitext]

Förutom för att detta vilket idag utgör staten Australien skapades genom kolonialism äger Australien försökt för att kolonisera flera ögrupper inom Stilla havet beneath 1900-talet.

Belgien

[redigera | redigera wikitext]

Den belgiska kolonialismen inom Kongo fanns inledningsvis en specialfall, då den belgiske monark Leopold II1885 lyckades genomdriva detta exceptionella arrangemanget för att läka Kongo skulle existera hans privata egendom, Kongostaten. Kongo plats då alltså ej koloniserat från en nation, utan plats helt utlämnat åt monark Leopold. flera européer (bland annat en antal svenskar) hyrdes in till för att genomdriva kungens politik inom området. Den grymma behandlingen från befolkningen inom Kongostaten ledde mot för att miljontals kongoleser blev dödad samt stympades inom samband tillsammans med för att kungen exploaterade landets tillgångar. Författaren namn Conrad skrev den berömda romanen Mörkrets hjärta1899 likt baserade sig vid hans erfarenheter vilket ångbåtskapten vid Kongofloden, inom vilken flera från dem grymheter såsom begicks mot dem svarta inom Kongo beskrevs. ett europeisk proteströrelse skapades runt tid 1900 mot skräckväldet, samt vid bas från denna tvingades kungen 1908 ge upp ägandet från Kongo mot den belgiska staten (han kompenserades ekonomiskt på grund av detta).

Mellan 1908 samt 1960 plats landet enstaka belgisk koloni: Belgiska Kongo. Belgarna höll all tiden varenda viktiga civila samt militära poster, således då detta 1960 blev ohållbart på grund av Belgien för att behålla sin koloni plats Kongo oförberett vid självständighet. ingen inhemsk elit från utbildade politiker, kontorspersonal samt officerare ägde tillåtits växa fram, samt resultatet blev detta fem kalenderår långa kaos vilket kom för att kallas Kongokrisen. Armén revolterade, regeringen splittrades samt en par regioner försökte avbryta sig ut ur nationen. FN ingrep vid centralregeringens blad samt hamnade inom några från dem hårdaste striderna inom organisationens saga. Belgien stödde motståndare mot centralregeringen samt FN beneath krisen.

Danmark

[redigera | redigera wikitext]

Danmark koloniserade genom detta således kallade Nordsjöväldet England 1013–1042. då unionen Danmark-Norge upplöstes kvarblev dem tidigare norska områdena inom Atlanten – Island samt Färöarna samt Grönland, såsom dock återkoloniserats beneath 1700-talet – varav dem numeriskt värde senare kvar äger enstaka underlydande ställning eller tillstånd fast tillsammans enstaka långtgående autonomi. Island blev självständigt beneath andra världskriget. Dessutom ägde land länge kolonier inom Karibien, Afrika samt Indien. Danska Västindien såldes mot USA inom slutet från 1916 samt numera går dessa småöar beneath namnet Amerikanska Jungfruöarna.

Frankrike

[redigera | redigera wikitext]

Frankrike plats Storbritanniens konstanta rival ifall inflytandet inom världen, samt ägde grundlig kolonier inom Västafrika, ifrån Algeriet inom norr mot Gabon inom söder. inom östra Afrika behärskade man bland annat Madagaskar samt Djibouti, samt inom SydamerikaFranska Guyana, inom Atlanten en antal karibiska småöar inklusive Haiti samt inom Stilla havet en antal småöar inklusive Tahiti. Flera från dessa kolonier lyder ännu beneath land i västeuropa, mot modell Guyana samt flera småöar inom Stilla havet. inom Asien styrde man ovan Franska Indokina liksom omfattade Vietnam, Laos samt land. land i västeuropa ägde vid 1700-talet även kolonier inom Indien samt Nordamerika (Québec samt områden vilket Louisiana runt Mississippifloden). dem från indien kolonierna samt Quebec förlorades inom konflikt mot Storbritannien samt efter detta framgångsrika slavupproret vid Haiti såldes övriga områden inom Nordamerika mot USA. Tillsammans tillsammans Storbritannien fick land i västeuropa nya kolonier efter inledande världskriget inom samt tillsammans med dem sålunda kallade mandatområdena såsom dem tilldelades från Nationernas förbund ifrån detta förutvarande Osmanska riket. dem franska mandatområdena inkluderade Libanon samt Syrien.

Förenta Staterna

[redigera | redigera wikitext]

Förenta Staterna frigjorde sig ifrån detta engelska koloniala styret genom självständighetsförklaringen 1776 samt en konflikt liksom stöddes från land i västeuropa. Landet plats enstaka direkt vara från kolonialism samt fortsatte efter självständigheten expandera västerut vid kontinenten tillsammans hjälp från slaveri från afrikaner ifrån detta koloniserade Afrika samt folkmord vid ursprungsbefolkningen. Detta existerar ej kolonialism utan snarare expansionism då dem erövrade områdena införlivades direkt inom moderlandet. Efter spansk-amerikanska kriget 1898 erövrade man Puerto Rico inom Karibien samt Filippinerna inom Stilla Havet. Kuba fick formellt sett självständighet dock blev inom realiteten amerikanskt protektorat.^[11]

Italien

[redigera | redigera wikitext]

Italien enades relativt sent samt hann därför ej skaffa sig lika flera kolonier likt sina stormaktskonkurrenter. Italienska kolonier upprättades inom Afrika inom Libyen, Eritrea samt Italienska Somaliland. 1936 erövrades Abessinien (Etiopien) inom Abessinienkriget samt dem östafrikanska områdena slogs ihop mot Italienska östafrika. 1939 annekterades även Albanien. samtliga kolonier utom Italienska Somaliland blev självständiga inom samband tillsammans med andra världskrigets slut. Italienska Somaliland blev självständigt 1960 samt bildade tillsammans tillsammans Brittiska Somaliland Somalia.

Japan

[redigera | redigera wikitext]

Japanskakoloniseringsförsök från Korea samt Kina ägde plats före sekelskiftet 1600. Japans kolonisering från Korea inleddes successiv beneath slutet från 1800-talet, vilket kulminerade inom en kolonialkrig mot Kina rörande kontrollen från halvön. såsom en utfall från krigen mot Kina samt Ryssland ägde Japan tid 1910 erövrat Taiwan samt halva Sachalin. Japan etablerade kolonialistisk övervakning ovan Manchukuo, samt Korea beneath mellankrigstiden. inom varenda länderna infördes japanska såsom inledande tungomål samt shinto infördes såsom statsreligion. Den japanska kolonialismen liknade den europeiska vid därför vis för att man bidrog mot finansiell tillväxt samt industrialiserade både Korea samt Manchukuo. Genom detta blodig eller täckt med blod andra sino-japanska kriget försökte man även lägga beneath sig stora delar från östra Kina.

Under andra världskriget försökte man även upprätta "Den större asiatisk sfären till gemensamt välstånd" inom dem nyligen erövrade områdena tillsammans den japanska kulturen liksom bärande pelare. Kapitulationen liksom gjorde slut vid kriget gjorde även slut vid Japan vilket kolonialmakt. Dock anses Japans framgångar inom krigets introduktion haft enstaka kritisk effekt vid avkoloniseringen inom Asien efter kriget, då dem visade för att dem västerländska kolonialmakterna gick för att besegra.

Kina

[redigera | redigera wikitext]

Mot slutet från Qingdynastin utkämpade dem lokala kolonialmakterna Kina samt Japan detta inledande sino-japanska kriget ifall kontrollen från Korea. Tibet, Yttre Mongoliet, Xinjiang samt Taiwan existerar andra områden vilket koloniserades från Kina beneath perioden. Tibet återkoloniserades 1950.

Kurland

[redigera | redigera wikitext]

Kurland bedrev ytterst blygsamma koloniseringsförsök inom Västindien beneath 1600-talet.

Se även: Danska kolonier

Malta / Riddarna från Sankt John

[redigera | redigera wikitext]

Malta (riddarna från Sankt John) koloniserade flera småöar Västindien beneath 1600-talet. Bland annat Saint-Barthélemy samt Tortuga.

Nederländerna

[redigera | redigera wikitext]

Som en från dem stora europeiska sjöfartsländerna skaffade sig Nederländerna tidigt kolonier, bland annat Surinam, Nederländska Antillerna samt dagens land (självständigt 1948).

Norge

[redigera | redigera wikitext]

Norge koloniserade Svalbard samt flera mindre småöar inom Södra Oceanen. Norge besitter även liksom land koloniserat Sápmi.

Se även: Danska kolonier

Nya Zeeland

[redigera | redigera wikitext]

Nya Zeeland koloniserade flera ögrupper inom Stilla havet beneath 1900-talet.

Osmanska imperiet

[redigera | redigera wikitext]

Osmanska imperiet växte fram mot tid 1683 tillsammans lydstater samt besittningar inom Europa, Nordafrika samt region.

Portugal

[redigera | redigera wikitext]

Portugal plats enstaka från dem inledande kolonialmakterna tillsammans tillsammans med Spanien. Romersk-katolska kyrkan delade den Nya världen sålunda för att detta vilket idag existerar Brasilien tillföll Portugal. Portugisiska kolonier upprättades även runt från indien oceanen, inom Östtimor, Angola, Moçambique samt inom Kina (Macao). Brasilien blev enstaka självständig stat 1822 efter en uppror. Östtimor, Moçambique samt Angola frigjorde sig inom samband tillsammans med den portugisiska fascistdiktaturens fall 1974 (men Östtimor blev omedelbart ockuperat från land inom en kvarts sekel). Macao återlämnades slutligen mot Kina 1999.

Spanien

[redigera | redigera wikitext]

Spaniens kolonier plats grundlig samt inkluderade förutom större delen från Latinamerika ifrån Mexiko mot Chile även delar från Marocko, Filippinerna samt en antal karibiska småöar inklusive Kuba. Redan inom start från 1800-talet frigjorde sig Sydamerika ifrån Spanien. inom slutet från 1800-talet förlorades Filippinerna, Kuba samt Puerto Rico tillsammans flera områden inom konflikt mot USA liksom dock ej annekterade dem utan lät dem behålla olika grader från nominell självständighet, även ifall dem fanns militärt samt ekonomiskt dominerade från USA.

Storbritannien

[redigera | redigera wikitext]

Av varenda dem moderna kolonialmakterna blev Storbritannien den maximalt framgångsrika, både avseende yta, antal områden samt ekonomiska fördelar. i enlighet med en chauvinistiskt talesätt runt sekelskiftet 1900 hette detta för att "solen går inte någonsin ner ovan detta brittiska imperiet". vilket störst omfattade dem brittiska kolonierna bland annat detta såsom idag existerar Kanada, Belize, en antal karibiska småöar inklusive Jamaica, områden inom Afrika vilket sträckte sig ifrån Egypten inom norr mot Sydafrika inom söder, Indien, Pakistan, Bangladesh, Afghanistan, Malaysia tillsammans med Singapore, Brittiska Hongkong samt Australien. Idag existerar flera före detta brittiska kolonier medlemmar inom detta Brittiska samväldet. Några från dessa medlemmar, bland andra Kanada, Nya Zeeland samt Australien, äger ännu den brittiska drottningen vilket statsöverhuvud. detta likt idag existerar USA började sin existens vilket enstaka engelsk koloni vid 1600-talet vid den Nordamerikanska östkusten. Efter inledande världskriget tilldelades britterna dem således kallade mandatområdena från NF, liksom utgjorde delar från detta förutvarande Osmanska riket samt likt inom praktiken styrdes liksom kolonier. dem brittiska områdena inkluderade nuvarande Irak, Jordanien, Israel samt Palestina. Redan före inledande världskriget ägde Kuwait blivit en brittiskt protektorat.

Storbritannien startade även dem numeriskt värde opiumkrigen inom avsikt för att tvinga Kina för att tillåta importen från den inom Kina illegala narkotikanopium vilket fanns en från kolonialismens mer flagranta övergrepp även ifall Kina inte någonsin underordnades västmakterna lika fullt liksom enstaka sann koloni.

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Långt innan 1900-talet gjorde även landet mindre försök för att etablera sig likt kolonialmakt genom Nya landet nära Delawarefloden (1638–1655), handelsfortet inom Cabo Corso inom nuvarande Ghana (1650–1663) samt den karibiska ön Saint-Barthélemy (1785–1878). Tanken tillsammans kolonierna plats för att dem skulle dra in valuta mot den svenska statskassan samt öka Sveriges auktoritet samt prestige.

Sverige besitter även liksom Norge koloniserat Sápmi.

Tyskland / Preussen

[redigera | redigera wikitext]

Tyskland enades ursprunglig 1871 samt kom därför sent mot uppdelningen från världen inom modern period. Man fick några mindre attraktiva kolonier inom Afrika, Kina samt Oceanien. Dessa områden ockuperades därför småningom från ententen beneath detta inledande världskriget, samt delades efter kriget upp mellan segrarmakterna (som "NF-mandat"). Nazitysklands expansion 1938–1942 ägde tydliga koloniala förtecken.

Tysklands kolonier före Versaillesfreden 1919

[redigera | redigera wikitext]

Venedig

[redigera | redigera wikitext]

Republiken Venedig besitter hållit flertalet kolonier inom Medelhavet beneath den moderna perioden.^{[källa behövs]}

Österrike-Ungern

[redigera | redigera wikitext]

1902–1917 ägde Österrike ett koncession inom Tientsin inom Kina.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Bhandar, Brenna. 2014. ”Property, lag, and Race: Modes of Abstraction”. 4(203).
• Bhandar, Brenna. 2018. Colonial Lives of Property: lag, nation, and Racial Regimes of Ownership. Durham: Duke University Press.
• Marc Ferbo (red.) Kolonialismens svarta bok : 1500-2000 ifrån utrotning mot självrannsakan. leopard Förlag, huvudstaden. ISBN 9173430609.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Citat