babyseed.pages.dev






Vilken stad föddes lars johan hierta

Lars Johan Hierta

Levde: 1801-1872 (71 år)
Titel: Filosofidoktor, riksdagsman, notarie, publicist, Aftonbladets Grundare
Adel/ätt: Adliga samt friherrliga ätterna Hierta. ett kvist friherrlig 1832
Far: Carl Didrik Hierta (1758-1816)
Mor: Hedvig Johanna Schméer (1766-1804)

Biografi
Lars Johan Hierta föddes den 23 januari 1801 inom Uppsala vilket son mot räntmästaren Carl Didrik Hierta (43) samt Hedvig Johanna Schméer (35). då Lars johan fanns tre tid äldre dog hans mor samt nära femton hans far.

Utbildning
Ännu ej fulla fjorton tog Hierta studentexamen samt fanns nära 20 års ålder redan filosofidoktor samt juris kandidat.

Notarie
han tjänstgjorde inom bergskollegium fram mot tid 1825, då han utnämndes mot ordinarie notarie. beneath identisk tidsperiod tjänstgjorde denne även ett mindre period nära protokollet inom hovrätten samt inom kommersekollegium samt hos justitiekanslären. år 1828-1830 fanns han notarie hos ridderskapet samt adeln. 1829 grundade denne Hiertas bokförlag.

Aftonbladet 1830
detta Hierta dock existerar maximalt berömd på grund av existerar likt grundare från Aftonbladet. Efter för att äga köpt en gammalt tryckeri inom Gamla stan kom detta inledande numret från tidningen ut den 6 månad 1830. för att tidningen just fick varma Aftonbladet berodde vid för att den kom ut angående aftonen, då dem andra dagstidningarna kom ut vid morgonen. Hans tanke tillsammans med tidningen plats för att producera enstaka lättläst samt fördomsfri dagblad – samt den blev snart oumbärlig till flera. Tidningen fanns modernt redigerad tillsammans med officiella aviseringar, chef, aktuella nyheter, samt eftersom den kom ut vid kvällstid kunde dem erbjuda vid utlandsnytt vilket kommit tillsammans posten vid morgonen, vilket dem andra tidningarna inledningsvis fick tillsammans med nästa dag!

Drogs in 14 gånger
Artiklarna inom Aftonbladet kunde dock flera gånger existera lite vassa samt ibland gick dem mot angrepp vid kungen Karl XIV Johan samt vid hans sätt för att styra landet. Tidningen drogs in bota fjorton gånger från "indragningsmakten" (liknande censur) mellan år 1835-1838. då Hierta avgick vilket skribent tjugoett kalenderår senare (1851) fanns tidningen emellertid den maximalt lästa inom landet.

Riksdagsman
Efter för att Hierta avgått likt skribent ägnade han många tidsperiod åt politiken. vilket riksdagsman, inledningsvis vilket ledamot från riddarhuset samt därefter inom borgareståndet, var denne beneath 1859-1866 plats ett från huvudstadens representanter. Envist jobbade han till dem stora kulturfrågorna samt arbetade ivrigt till Sveriges politiska tillväxt samt information, på grund av rätt och jämlikhet samt vänligare lagar, erkännande från varenda människas naturliga rättigheter, särskilt till kvinnans, på grund av större religionsfrihet, avskaffandet från klassindelningen, tidsenligare tullagstiftningar samt sparsamhet tillsammans statens medel, samt således vidare.

Liljeholmens stearinljusfabrik
Även vid områden liksom industri samt affär uträttade Hierta många. denne fanns mot modell den inledande vilket tillsammans med succé sysselsatte sig tillsammans för att framställa stearinljus - han grundade Liljeholmens stearinljusfabrik 1839.

Sidenfabrik tillsammans mera
vid sin egendom varumärke uppförde han ett sidenfabrik. denne ställde sig även inom spetsen på grund av detta bolag, vilket beneath namnet Gotländska Myrodlingsbolaget verkställde utdikningar samt odlingar vid Gotlands vattendränkta trakter. denne satte även inom gång tillsammans med ångbåtar, samt allt detta skötte han beneath tiden såsom denne även ägde grosshandel samt plats förläggare.

Äktenskap & barn
tid 1833 gifte Hierta (32) sig tillsammans Vilhelmina Fröding (28) samt dem fick barnen:
1) Bertha Amalia (1836-1926)
2) Clara Virginia (1839-1863)
3) Ebba Cecilia (1840-1908)
4) Anna Vilhelmina (1841-1921)
5) Hedvig Elisabeth ( -1910)

Vilhelmina skänkte 100 000 kr mot Stockholms akademi till upprättande från ett professur inom nationalekonomi samt kalenderår 1878 (sex kalenderår efter Hiertas död) 400 000 kr mot ett fond till stiftelsen Lars Hiertas minne.

Älskarinna & barn
tillsammans sin älskarinna Wendela Hebbe fick Hierta:
6) Johan Edvard (1852-1927)

Lars Johan Hierta (71) gick försvunnen inom huvudstaden den 20 november 1872 samt begravdes vid Norra begravningsplatsen inom huvudstaden.

ÅrTitel/händelse (urval)
1814Inskriven nära Uppsala universitet
1820Filosofie magister nära Uppsala universitet
1821Hovrättsexamen
1821Auskultant (lärling) inom bergskollegium
1822Auskultant inom kommerskollegium
1823Riddarhuskanslist
1824-1833Vice notarie inom bergskollegium
1826-1830Tillförordnad sekreterare inom bergskollegium beneath längre o mindre tider
1828-1830Riddarhusnotarie
1829-1851Boktryckare inom Stockholm
1828-1858Deltog inom riksdagarna (riddarhuset)
1829-1871Drev förlagsverksamhet
1830-1851Utgivare från tidningen Aftonbladet
1839Grundade Liljeholmens stearinljusfabrik
1854Burskap likt grosshandlare inom Stockholm
1859-1866Deltog inom riksdagarna (borgarståndet, ledamot från statsutskottet)
1860-1867Bankofullmäktige
1862En från stiftarna från Munksjö pappersbruk
1863-1871Ledamot från Stockholms stadsfullmäktige
1867-1870Andra kammarens ålderspresident, ledamot från statsutskottet
1871-1872Konstitutionsutskottet

Dela

Stöd historiesajten!

Inlagd 2004-11-08 | Uppdaterad 2021-01-10

Samtida händelser 1801 - 1872

1808-1809 Finska kriget
1810-1812 Kriget mot Storbritannien
1811 Soldatutskrivningsuppror inom Skåne
1813-1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fred inom Kiel
1817 Kaffeförbud införs på grund av 5:e gången
1818 Karl XIIIdör
1818 Karl XIV Johanblir kung
1822 358 byggnad inom Norrköping brinner ner
1822 Kaffeförbudet ifrån 1817 hävs
1824 Stockholms dagblad grundas
1827 Brand förstör största delen från Åbo
1830 Hiertagrundar Aftonbladet
1831 Första hästkapplöpningen inom Sverige
1832 Dödsstraffet hängning avskaffas
1834 Första mekaniska bomullsväveriet
1834 Koleran dödar 12 500 inom Göteborg
1836 Triumfbågen inom Paris färdigbyggd
1838 Demonstrationer mot judar (Sthlm)
1841 Spö- samt risstraff isf böter avskaffas
1841 Stockstraffet avskaffas
1842 Obligatorisk skolgång införs
1844 Karl XIV Johandör
1844 Oscar Iblir färsk kung
1844 Säkerhetständstickan uppfinns
1845 Förbudet mot kusingifte upphävs
1846 Skråväsendet avskaffas
1850 Dagens svenska polis grundläggs
1853 1:a svenska telegraflinjen öppnas
1855 Offentliga spö/risstraff avskaffas
1856 Sveriges inledande järnväg öppnas
1859 Oscar Idör Karl XVblir kung
1862 Stockholm-Göteborg järnväg invigs
1865 Svenska röda korset bildas

Källor

Mer historia

Stöd historiesajten!