babyseed.pages.dev






Vad lär man sig i fyran

Betyg inom årskurs 4 – dock varför då?

I höst förmå samtliga skolor liksom önskar, ge bedömning redan inom årskurs fyra. dock vetenskapsman varnar på grund av reformen: bedömning får svaga studenter för att ge upp, tar betydande period ifrån undervisningen samt är kapabel öka skolsegregationen. detta finns heller inga belägg till för att bedömning sporrar tioåringar för att prestera förbättrad inom skolan.

Betyg inom årskurs fyra besitter funnits liksom försöksverksamhet sedan 2017. vilket en utfall från *januariöverenskommelsen permanentas för tillfället försöket. ifrån samt tillsammans med inom höst är kapabel skolchef egen besluta ifall skolan bör ge bedömning inom fjärde klass alternativt inte.

Får bedömning tioåringarna för att prestera bättre?

Avsikten ifrån politikernas blad existerar för att bedömning bör sporra studenter för att prestera förbättrad. dock inom forskningen finns inga belägg till för att detta blir resultatet.

– inom våra studier kunna oss ej titta för att bedömning inom årskurs fyra fullfölja för att studenter lär sig mer alternativt blir mer motiverade framgent inom skolan, säger Håkan Löfgren, biträdande professor inom pedagogik nära Linköpings universitet.

Han besitter tillsammans tillsammans sin forskargrupp, till Skolverkets räkning, utvärderat försöken tillsammans tidigare bedömning. han menar för att bedömning inom fjärde klass snarare förmå påverka studenter negativt.

– många undersökning visar för att duktiga studenter klarar sig lika god inom skolor likt äger tidiga bedömning, vilket inom skolor var man ej äger detta. undersökning visar även för att bedömning ej existerar god på grund av studenter likt äger svårare inom skolan. dem hamnar inom enstaka situation var dem får bekräftat för att dem ej lyckas, såsom ej gynnar deras vilja för att lära sig mer.

Möjligt införa bedömning inom årskurs fyra – dock varför?

Överhuvudtaget tycker han för att detta existerar svårt för att titta vilken funktion bedömning inom fjärde klass fyller.

– Lärarna behöver ej bedömning likt tecken vid vad eleverna kunna. var existerar klart inom vår undersökning för att lärarna vet vilka studenter liksom behöver riktade åtgärder. detta äger man kartlagt redan inom förskolan samt inom lågstadiet.

Anna Sjögren, docent inom nationalekonomi nära Institutet till arbetsmarknads – samt utbildningspolitisk analys, IFAU, äger genom år äger följt betygen samt utvecklingen inom skolan inom flera studier. denna säger för att inom teorin är kapabel bedömning motivera vissa unge för att anstränga sig mer dock samtidigt existerar detta svårt på grund av tioåringar för att förstå vilket bedömning är.

Svårt motivera ett tioåring tillsammans med betyg

– Centralt, samt detta gäller dem flesta ungar, existerar för att detta existerar svårt till dem för att känna till hur dem bör utföra på grund av för att utveckla sina skolresultat. därför för att prata angående på grund av dem för att ifall ni strävar dig förmå ni erhålla en utmärkt bedömning samt tro för att detta bör fungera vilket enstaka morot existerar högst osäkert.

Håkan Löfgren besitter intervjuat pedagog samt elever* ifall hur detta existerar för att ge samt för att ett fåtal bedömning. Reaktionerna hos eleverna plats väldigt starka, säger denne samt jämför för att ge bedömning inom fyran tillsammans med för att ställa in enstaka fyrverkerilåda inom klassrummet samt sedan tutta på.

– Eleverna existerar att vara berusad eller övermättad från känslor. dem existerar pirriga samt glada, några tycker detta existerar spännande, några gråter samt knölar ihop betygen samt slänger försvunnen dem, medan andra ej bryr sig utan tycker detta existerar lugnt. Den spännvidden innebär för att man faktiskt ej förmå känna till vilka reaktioner betygen utlöser.

*En bullrig tystnad existerar enstaka vetenskaplig produkt från Håkan Löfgren angående enstaka pojke inom fjärde klass liksom blir därför sorgsen från dem bedömning denne får för att denne byter mot enstaka lärcentrum liksom ej ger bedömning.

Svenskt betygssystem är kapabel hämma lusten för att lära

Både Håkan Löfgren samt Anna Sjögren säger för att reformen existerar en vågspel. Framförallt på grund av för att detta finns väldigt lite undersökning vilket är kapabel yttra något angående följderna. Dessutom äger typen från betygssystem även innebörd på grund av hur eleverna påverkas, påpekar Anna Sjögren samt säger för att detta svenska betygssystemet existerar designat vid en sätt vilket riskerar för att hämma tioåringarnas lust för att lära

– Betygsskalan besitter ett bristande kompensatoriskhet inom samt tillsammans med för att varenda kriterier måste klaras till för att erhålla en högre bedömning. ett enskild svaghet får därför starkt genomslag samt drar ner kurera betyget. en litet unge likt äger en stort nyfikenhet inom enstaka riktning dock ej hänger tillsammans inom en annat avseende, besitter svårt för att höja sitt bedömning. detta tror jag för att ej existerar ett utmärkt upplevelse på grund av tioåringar, unge behöver titta kopplingen mellan hårt arbete samt resultat.

Bedömning stjäl tidsperiod ifrån undervisningen

Anna Sjögren existerar även orolig till för att en stort fokus vid granskning riskerar för att ta tidsperiod ifrån undervisningen. inom stället på grund av för att träna samt öva behöver lärarna lägga tidsperiod vid för att förklara hur dem sätter bedömning samt vid för att testa eleverna.

Att betygen ger upphov mot mer inspelade eller skrivna bevis samt för att lärares jobb blir mer styrt, besitter även Håkan Löfgren sett inom intervjuerna tillsammans med pedagog. Dessutom måste dem lägga många tidsperiod vid för att försäkra eleverna för att betygen dem får för tillfället ej avgör deras kommande. Vissa föräldrar kräver även grundlig förklaringar mot sitt barns betyg.

Det existerar ej flera skolor vilket besitter nappat vid chansen för att ge bedömning läsåret 2022, bara 25 från Sveriges 4 600 grundskolor. dock trots detta svaga intresset befarar Håkan Löfgren för att frågan angående för att ge bedömning alternativt ej, förmå bidra mot för att skolsegregationen ökar. detta finns enstaka sektion amerikanska studier likt pekar vid för att utvecklingen är kapabel vandra inom den riktningen, säger han.

– tillsammans tiden existerar detta många möjligt för att detta blir fler samt fler skolor vilket väljer för att ge bedömning. Särskilt ifall detta finns en nyfikenhet hos föräldrarna.

Föräldrar till bedömning besitter ofta ambitiösa barn

Håkan Löfgren existerar orolig till för att detta bör uppstå vissa skolor likt genom för att införa bedömning inom årskurs fyra attraherar studenter vilket är kapabel ett fåtal höga bedömning. denne kallar detta “en slags elitsatsande skolor”. Resultatet blir då för att skolsegregationen förvärras.

Bara numeriskt värde från skolorna såsom kommer för att införa bedömning inom fjärde klass existerar kommunala. Resten existerar fristående skolor. detta existerar ingen slump, menar Håkan Löfgren.

– Föräldrar liksom önskar för att deras unge bör ett fåtal bedömning äger ofta ambitiösa små människor. till skolorna existerar detta lönsamt för att attrahera dem eleverna, dem existerar enklare för att undervisa samt detta blir billigare.

IFAU fanns remissinstans mot reformen ifall bedömning ifrån årskurs. inom sitt svar skriver forskarna för att detta existerar önskvärt för att försöksverksamheten utvärderas innan förslaget implementeras. Bland annat skulle man behärska undersöka ifall bedömning särskilt missgynnar svaga elevgrupper. ifall ett sådan granskning skulle tyda vid stora negativa effekter ställer sig IFAU tveksam mot reformen.

Ingen vet hur betygen påverkade skolresultatet

– på grund av detta inledande existerar detta oansvarigt för att genomföra experiment liksom ej leder mot färsk förståelse. detta finns ständigt ett fara för att detta besitter negativa konsekvenser. Uppsidan från försöket tillsammans med bedömning inom årskurs fyra existerar för att man faktiskt kunna lära sig något liksom kunna gynna framtida beslut. detta utför man ej inom detta denna plats fallet.
– Hanteringen från den denna plats frågan existerar således bristfällig för att försöket sannolikt ej skulle äga klarat enstaka moralisk prövning, säger Anna Sjögren.

Studien liksom Håkan Löfgren besitter gjort ger viktiga insikter dock skulle behöva kompletteras tillsammans enstaka bedömning från hur elevernas utbildning samt skolresultat påverkats, menar hon.

– detta minsta man borde äga gjort existerar för att jämföra resultaten inom årskurs 6 vid nationella test på grund av studenter vilket fått respektive ej fått bedömning inom åk 4 vid skolorna likt valt för att ge bedömning, tillsammans resultaten till studenter vid skolor såsom ej deltog inom försöket.

Följderna från för att inför bedömning inom årskurs fyra

Det finns flera skäl mot bekymmer, anser denna samt pekar vid för att betygen både kunna skada vissa ungar samt försämra undervisningen.

– oss vet ju ej följderna på grund av eleverna. Skolan bör bedrivas vid testad upplevelse samt vetenskaplig bas. på denna plats genomför oss något vilket ej vilar vid vetenskaplig bas samt var detta finns fara på grund av negativa effekter, trots för att oss skulle behärska äga utmärkt evidens.

Betyg ifrån årskurs 4 – utmärkt alternativt dåligt?

En granskning från försöksverksamheten tillsammans med bedömning inom årskurs fyra visar:

För eleven förmå bedömning inom årskurs 4 leda till:

  • Att detta uppstår både positiva känslor såsom mot modell ökad motivation samt negativa känslor liksom mot modell stress. Känslor liksom ingen ännu vet hur dem påverkar elevernas framtida motivation.
  • Att detta blir en ökat fokus på prestationer såsom förmå öka motivationen hos framförallt högpresterande studenter, alternativt sänka motivationen hos främst lågpresterande elever.
  • Att detta blir tydligare vilka likt ej uppnår godkända bedömning samt är inom behov från specialpedagogiskt stöd.

För lärare är kapabel bedömning inom årskurs 4 leda till:

  • Högre krav på data samt inspelade eller skrivna bevis från elevernas prestationer, till för att erhålla fram underlag för betygssättning.
  • Starkare styrning samt övervakning från lärarens jobb, vid bas från högre krav vid för att involvera kunskapskraven inom både utbildning samt bedömning.
  • Att lärare måste hantera den känsliga kommunikationen från betygsomdömen – för att ett fåtal bedömning likt tioåring är kapabel väcka starka känslor både hos studenter samt deras vårdnadshavare, visar forskning.

Källa:Betyg inom årskurs 4: en forskningsunderlag ifall bedömningspraktikerna vid skolor såsom deltagit inom försöksverksamhet tillsammans med tidig bedömning (pdf).

Studien existerar enstaka granskning från försöksverksamheten tillsammans bedömning inom fjärde klass samt gjordes vid uppgift från Skolverket mellan 2017 samt 2018.

Fyra vetenskapsman (Håkan Löfgren, Fredrik Alm, Ann-Marie Markström, Magnus Hultén, Anders Jönsson, Högskolan Kristianstad samt Christian Lundahl), äger nära numeriskt värde tillfällen intervjuat 110 studenter, 16 pedagog samt 22 personer tillsammans skolövergripande funktioner (skolledare, specialpedagoger samt speciallärare).

Text: Lotta Nylander vid uppgift från forskning.se