babyseed.pages.dev




Vem var engelmann-granen uppkallad efter

Engelbrekt Engelbrektsson

Engelbrekt Engelbrektsson, född troligen vid 1390-talet okänt fanns, död 4 maj1436 vid nuvarande Engelbrektsholmen inom Stora Mellösa socken inom Närke, fanns enstaka svensk bergsman samt frälseman samt rikshövitsman (från 1435). denne fanns chef till Engelbrektsupproret 1434 mot Erik från Pommern.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Engelbrekt Engelbrektsson plats från enstaka ursprungligen tysk släkt vilken idag kallas Engelbrektsätten, vilket senast beneath 1360-talet invandrat mot land. Fadern (Engelbrekt Englikoson) omnämns såsom frälseman 1392 samt likt bosatt vid Norberg 1367, farfadern äger antagits äga anlagt nuvarande Ängelsberg, tidigare Englikobenning. Engelbrekts vapensköld visar ett från tre halva liljor bildad triangel, medan hans far samt brodern Nils förde något speciell vapen tillsammans med liljor. Engelbrekt fanns väpnare. Vilhelm Moberg menar för att Dalarna samt Västmanland äger fört enstaka "egen Engelbrektsfejd" angående hans födelseort.[1]

De kunskaper ifall ledning samt dem militära färdigheter likt Engelbrekt uppvisade tyder vid för att han skaffat sig erfarenheter liksom yrkesmilitär, sannolikt beneath Erik från Pommerns slesvigska konflikt. 1426 uppträder Engelbrekt inom källorna samt en knappt decennium senare blev denne chef på grund av detta då utbrutna uppror såsom senare skulle kallas Engelbrektsupproret. Upproret utspelas mot bakgrund från Kalmarunionen beneath Erik från Pommerns styre. inom senare historieskrivning skulle Engelbrekt ställas mot kungens fogde inom Västerås, Jösse Eriksson, vilken får bära skulden till den fara likt bergslagsmännen fick lida beneath hans styre. Engelbrekt fick deras uppgift för att till kungen inom Köpenhamn framlägga saken dock insåg efterhand för att saken ej kunde vinnas utan strid. 1433 utsåg dalkarlarna Engelbrekt mot hövitsman samt identisk tid drog Engelbrekt inom spetsen till en uppbåd mot Västerås. Upproret lade sig efter för att en antal rådsherrar vädjat ifall fred, samt bota historien upprepades sedan beneath våren året därpå.

Engelbrekt samt dem vilket stödde honom förefaller åter äga tappat bort eller missat hoppet ifall enstaka fredlig väg mot förbättring beneath försommaren 1434 samt nära sommarsolstånd påbörjades en regelrätt uppror var man intog samt brände borgen Borganäs. inom eftervärldens historieskrivning kallat frihetskrig, dock idag ofta kallat Engelbrektsupproret. vid bara tre månader tog Engelbrekt övervakning ovan inom stort sett läka land. Svenska rådets ledamöter anslöt sig mot upproret samt monark Erik förklarades avsatt.

Myten angående Sveriges inledande riksdag

[redigera | redigera wikitext]

Herredagarna inom Arboga, alternativt Arboga sammanträde, ägde utrymme inom januari 1435 samt utsågs från tidigare nationalistiskt inriktad historieskrivning mot den inledande riksdag likt hållits inom land. Detta byggde vid detta felaktiga antagandet för att allmogen (bönderna) skulle äga varit representerade nära mötet. Senare undersökning från Gottfrid Carlsson, Erik Lönnroth samt Herman Schück besitter dock tydligt demonstrerat för att antagandet plats felaktigt samt byggde vid enstaka kombination från önsketänkande samt gissningar ifall eventuella skrivarmisstag inom vissa från Engelbrektskrönikans versioner.

Herremötet inom Arboga plats egentligen enstaka inledande session till för att försöka reda ut detta kaos vilket Engelbrekts uppror orsakat. en antal biskopar, riddare samt väpnare, sammanlagt 30–40 personer, samlades inom Arboga på grund av för att konstituera en nytt riksråd såsom kunde åta sig regeringsmakten. Mötet ingår egentligen inom enstaka serie liknande var Engelbrekt spelade ett ledande roll, tillsammans med start inom Vadstena 16 augusti 1434 var denne mer alternativt mindre tvingade deltagarna för att att koppla eller förena med något sig mot upproret. Mötet inom Arboga följdes från en inom Uppsala inom juni 1435 samt en andra träff inom Arboga inom januari 1436.

Engelbrekts politiska dominans nära dessa möten bröts ursprunglig nära valet från rikshövitsman inom huvudstaden 1436 då marsken Karl Knutsson (Bonde) nästan enhälligt valdes dock Engelbrekt samt Erik Puke tillsammans med vapenmakt tilltvingade sig delat hövitsmannaskap. Detta arrangemang blev dock kortvarigt eftersom Engelbrekt begränsad därefter blev dödad, efter för att äga lett en krigståg genom södra land samt dem då danska landskapen Blekinge, Skåne samt Halland.

Mordet vid Engelbrekt

[redigera | redigera wikitext]

Det uppges för att Engelbrekt plats på grund av svag till för att sitta upp mot ridhäst dock för att då han fick kallelse mot en rådsmöte genast gav sig från. Resan skulle vandra sjövägen ifrån Örebro slott, likt Engelbrekt ägde vilket förläning, mot huvudstaden dock nära en avbrott vid enstaka holme inom Hjälmaren, nuvarande Engelbrektsholmen, blev dödad Engelbrekt den 4 femte månaden i året från Måns Bengtsson (Natt samt Dag). tillhör mördare far, Bengt Stensson (Natt samt Dag), bör äga bränt en lybskt ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig trots för att fred rådde tillsammans Hansan. Engelbrekt ägde utdömt straff till detta dock några dagar före mordet ägde förlikning ingåtts.

Gällande vilken solens tid Engelbrekt blev dödad litade man länge vid Engelbrektskrönikans arbetsuppgift angående den 27 april, även ifall andra källor angav en annat datum, den 4 femte månaden i året. på grund av detta senare datumet besitter framstående medeltidsforskare, mot modell Gottfrid Carlsson samt Lars-Olof Larsson tagit ställning, vilket gjort för att detta datum idag existerar allmänt accepterat.

Eftermäle

[redigera | redigera wikitext]

Engelbrekt begravdes inom Örebro kyrka samt blev beneath dem kommande decennierna objekt på grund av enstaka riklig helgonkult. Redan Engelbrektsvisan (1439) anspelar vid hur pilgrimer blir helade nära helgonets grav inom Örebro. Helgonkulten blev dock kortvarig, då den kvävdes helt från reformationen. inom stället trädde ett nationalhjälteskult. Engelbrekt blev den antidanske hjälten vilket enade landet samt inom ledning på grund av allmogen kastade ut danskarna. för att kulten ej blev större får anses bero vid för att Gustav Vasa egen tillskansade sig identisk roll.

1800-talet byggde vidare vid dem medeltida krönikornas Engelbrektbild. "En nationellt samt liberalt inriktad historieskrivning gjorde Engelbrekt mot grundläggaren från ett nationell demokrati, den svenska riksdagens skapare, Sturarnas samt Gustav Vasas föregångare. 1400-talets helgonschablon samt 1800-talets personlighetsideal sammansmälte mot den Engelbrektgestalt, såsom ingår inom detta allmänna medvetandet från inom dag", skrev Erik Lönnroth 1934.[2] Engelbrekt utmålas inom historieskrivning likt allmänhetens beskyddare samt motståndare mot unionen. om Engelbrekt egen ansåg sig artikel emot unionen debatteras emellertid kvar. Däremot existerar hans innebörd liksom nationalsymbol oomtvistad. Engelbrekt plats den förste liksom framgångsrikt utnyttjade allmogen likt militärt maktmedel, vilket kom för att bli vanligt beneath dem närmaste 100 år.

En kulmen vid hjältekulten inträffade 1935 inom samband tillsammans firandet från 500-årsdagen från riksdagens öppnande. Engelbrekt plats samtida tillsammans med Jeanne d'Arc samt Jan byggnad, samt liksom dessa blev han efter sin död sedd liksom martyr. en formulering på grund av samtidens beundran på grund av Engelbrekt lämnar den från hans kamrat biskop Tomas författade "Engelbrektsvisan". Engelbrekt besitter varit en omtyckt tema till litterär behandling. August Blanche behandlade Engelbrekt inom Engelbrekt samt hans dalkarlar (1846), Carl Georg Starbäck utgav 1868–69 romanen Engelbrekt Engelbrektsson inom numeriskt värde delar. Wilhelm Gumælius utgav 1858 diktverket Engelbrekt. August strindberg behandlade hans liv inom pjäsen Engelbrekt.[3]

Hans staty inom brons, modellerad från Carl Gustaf Qvarnström, avtäcktes inom Örebro 1865 (se figur). detta finns även enstaka staty från Engelbrekt inom Arboga vid Järntorget, vid Stora torget inom Falun samt utanför Katedralsskolan inom Uppsala, samt vid Kornhamnstorg inom huvudstaden samt utanför Stockholms stadshus. Engelbrekt existerar även ämnet på grund av ett musikdrama från Natanael kulle. Engelbrekts kyrka inom huvudstaden, tillsammans med Engelbrektskyrkan, tar sitt namn efter hjälten.

Hans minne firas vid Engelbrektsdagen den 27 april. Engelbrekt infördes såsom namnsdag efter honom 1901, den 26 april. 1918 flyttades den dock mot den 27 april, var den äger funnits sedan dess. Dagen valdes till för att denne ansågs äga avlidit denna ljus 1436.

Engelbrekt besitter använts likt nationell politisk tecken även från extremhögern samt nynazister. dock vid 1930-talet använde svenska socialister Engelbrekt likt enstaka svensk antifascistisk emblem mot framför allt hotet ifrån den tyska nazismen.

Engelbrektskrönikan

[redigera | redigera wikitext]

Upproret samt dess förspel existerar skildrat inom den därför kallade Engelbrektskrönikan, vilken inkluderats inom något redigerad struktur inom Karlskrönikan, likt plats en propagandistiskt beställningsverk ifrån Karl Knutsson (Bonde). Engelbrektskrönikan hävdar mot modell för att Jösse Eriksson utsatte Dalarnas bönder på grund av stora grymheter:

De fattiga bönder inom Dalarna bo,
deras fogde gjorde dem således mycken oro;
Han lät dem därför svåra plaga [plåga]
och skattade dem från maximalt vilket dem aga [äga].
Han lät dem bönder inom rök upphänga,
så svåra lät denne dem tränga.
Deras kvinnor lär denne därmed plaga [plåga]:
de spändes till hölass; dem skulle dem draga.
Dem gjordes därmed sålunda massiv nöd,
[att] dem födde strax små människor, likt voro död'.
Mycken mer orätt denne dem gjorde,
ho var granneliga efter sporde.

Ett från Karlskrönikans huvudsyften plats även för att framställa Karl Knutsson likt fullföljare från Engelbrekt Engelbrektssons politiska schema.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

  • Ahnlund, Nils (1946). Engelbrekts gravskrift. huvudstaden. Libris10314693 
  • Boëthius, Simon Johannes (1893). Om Engelbrekt Engelbrektsson samt betydelsen af hans verk. Föreningen Heimdals folkskrifter, 99-1250994-3 ; 2. Stockholm: F. & G. Beijers Bokf.-aktb. Libris1622656. https://runeberg.org/bsjengelbr/ 
  • Friberg, August (1951). Engelbrekt Engelbrektsson : frihetshjälten samt hur hans minne blivit vårdat. Norberg. Libris2164164 
  • Harrison, Dick (2021). Engelbrekt samt bondeupproren. Lund: Historiska Media. ISBN 9789177895787 
  • Landin, Gustaf (1944). Frihetshjälten : Engelbrekt Engelbrektssons sällsamma fabel berättad på grund av ungdom. Bragd samt hjältedåd, 99-1596748-9 ; 35. Stockholm: Harrier. Libris1393830 
  •  
  • Lärnemark, Lars-Erik; Rosling, Ola (2008). Bilder från Engelbrekt : ett fotspårsguide. Norberg: Norbergs samhälle. Libris11303207. ISBN 9789197117739 
  • Nyström, Per (1989). ”Engelbrekts revolution”. Historia samt biografi : föremål eller textstycken samt essäer 1933–1989 (1989): sid. 27–36.  Libris9665402
  • Sandell, Cecilia (1935). Till 500-årsminnet från Engelbrekts fosterländska gärning d. 27 femte månaden i året 1935. huvudstaden. Libris3027615 
  • Schück, Henrik (1915). Engelbrekt. Stockholm: Geber. Libris72386 
  • Sjögren, Otto (1882). Engelbrekt. Lefnadsbilder af märkvärdiga personer ; 4. Stockholm: Seligmann. Libris8222170 
  • Stymne, Anna-Carin (1999). ”Striden angående Engelbrektsbilden”. Scandia (Lund) (Lund  : Scandia, 1928–) 1999 (65),: sid. 169-210, 327–328. ISSN 0036-5483. ISSN0036-5483 ISSN 0036-5483.  Libris2979766
  • Thomasson, Pehr (1875). Lefnadsteckning öfwer Engelbrecht Engelbrechtsson. huvudstaden. Libris3126928 
  • Thomasson, Pehr (1851). Lefnadsteckningar öfwer Sweriges maximalt utmärkte bönder [... Häfte 2]. Kristianstad: Littorin. sid. 23-54. Libris20800798. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:eod-201