Hur odlar du ett lindaträd i australien
Jordbruk inom Australien
Australien existerar enstaka massiv jordbruksproducent samt exportör tillsammans ovan 325 300 anställda inom jordbruk, skogsbruk samt fiske (februari 2015).[1] Jordbruket samt dess närbesläktade sektorer tjänar 155 miljarder dollar per kalenderår, samt står till 12% från BNP. Australiens bönder samt boskapsuppfödare äger 135 997 gårdar, liksom täcker 61% från Australiens landmassa. Cirka 64% från samtliga gårdar ovan Australien tillhör staten, tillsammans ytterligare 23% såsom ännu ägs från inhemska grupper alternativt stammar.[2] ovan landet finns ett blandning från bevattnad samt torrmarksodling. CSIRO, den federala myndigheten på grund av vetenskaplig undersökning inom Australien, besitter prognostiserat för att klimatförändringen kommer för att leda mot minskad nederbörd ovan massiv sektion från Australien samt för att detta kommer för att förvärra befintliga utmaningar till passage mot dricksvatten samt standard till jordbruket.[3]
Det finns tre huvudzoner inom Australien:
- Regnzonen inom Tasmanien samt en tillhörande smalt kustområde (används främst på grund av mejeri samt nötköttsproduktion).
- Zonen var vintergrödor inom huvudsak växer samt får betar (för ull, lamm samt fårkött) plus nötkreatur.
- Den pastorala zonen (kännetecknas från nedsänkt nedbörd, mindre bördiga mark samt storskaliga pastorala aktiviteter likt inkluderar nötkreaturs betande samt får på grund av ull samt fårkött).[4]
En markör vid jordbrukets livskraft inom staten South Australia existerar ifall landet ligger inom Goyder's Line.
Större jordbruksprodukter
[redigera | redigera wikitext]Australien producerar ett massiv mängd huvudsakliga varor på grund av export samt hushållskonsumtion. Nedan listas dem tio främsta jordbruksprodukterna fram mot säsongen 2006-07.[5] Värden anges inom miljoner australiska dollar.
| Produkt | 2001-02 | 2002-03 | 2003-04 | 2004-05 | 2005-06 | 2006-07 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nötkreatur samt kalvar | &&&&&&&&&&&06617.&&&&&06 617 | &&&&&&&&&&&05849.&&&&&05 849 | &&&&&&&&&&&06345.&&&&&06 345 | &&&&&&&&&&&07331.&&&&&07 331 | &&&&&&&&&&&07082.&&&&&07 082 | &&&&&&&&&&&06517.&&&&&06 517 |
| Vete | &&&&&&&&&&&06356.&&&&&06 356 | &&&&&&&&&&&02692.&&&&&02 692 | &&&&&&&&&&&05636.&&&&&05 636 | &&&&&&&&&&&04320.&&&&&04 320 | &&&&&&&&&&&05905.&&&&&05 905 | &&&&&&&&&&&06026.&&&&&06 026 |
| Mjölk | &&&&&&&&&&&03717.&&&&&03 717 | &&&&&&&&&&&02795.&&&&&02 795 | &&&&&&&&&&&02808.&&&&&02 808 | &&&&&&&&&&&03194.&&&&&03 194 | &&&&&&&&&&&03268.&&&&&03 268 | &&&&&&&&&&&03245.&&&&&03 245 |
| Frukt samt nötter | &&&&&&&&&&&02333.&&&&&02 333 | &&&&&&&&&&&02408.&&&&&02 408 | &&&&&&&&&&&02350.&&&&&02 350 | &&&&&&&&&&&02640.&&&&&02 640 | &&&&&&&&&&&02795.&&&&&02 795 | &&&&&&&&&&&02915.&&&&&02 915 |
| Grönsaker | &&&&&&&&&&&02269.&&&&&02 269 | &&&&&&&&&&&02126.&&&&&02 126 | &&&&&&&&&&&02356.&&&&&02 356 | &&&&&&&&&&&02490.&&&&&02 490 | &&&&&&&&&&&02601.&&&&&02 601 | &&&&&&&&&&&02715.&&&&&02 715 |
| Ull | &&&&&&&&&&&02713.&&&&&02 713 | &&&&&&&&&&&03318.&&&&&03 318 | &&&&&&&&&&&02397.&&&&&02 397 | &&&&&&&&&&&02196.&&&&&02 196 | &&&&&&&&&&&02187.&&&&&02 187 | &&&&&&&&&&&02138.&&&&&02 138 |
| Korn | &&&&&&&&&&&01725.&&&&&01 725 | &&&&&&&&&&&&0984.&&&&&0984 | &&&&&&&&&&&01750.&&&&&01 750 | &&&&&&&&&&&01240.&&&&&01 240 | &&&&&&&&&&&01744.&&&&&01 744 | &&&&&&&&&&&01624.&&&&&01 624 |
| Fjäderfän | &&&&&&&&&&&01175.&&&&&01 175 | &&&&&&&&&&&01273.&&&&&01 273 | &&&&&&&&&&&01264.&&&&&01 264 | &&&&&&&&&&&01358.&&&&&01 358 | &&&&&&&&&&&01416.&&&&&01 416 | &&&&&&&&&&&01461.&&&&&01 461 |
| Lamm | &&&&&&&&&&&01181.&&&&&01 181 | &&&&&&&&&&&01161.&&&&&01 161 | &&&&&&&&&&&01318.&&&&&01 318 | &&&&&&&&&&&01327.&&&&&01 327 | &&&&&&&&&&&01425.&&&&&01 425 | &&&&&&&&&&&01348.&&&&&01 348 |
| Sockerrör | &&&&&&&&&&&&0989.&&&&&0989 | &&&&&&&&&&&01019.&&&&&01 019 | &&&&&&&&&&&&0854.&&&&&0854 | &&&&&&&&&&&&0968.&&&&&0968 | &&&&&&&&&&&01037.&&&&&01 037 | &&&&&&&&&&&01208.&&&&&01 208 |
Grödor
[redigera | redigera wikitext]Spannmålsprodukter samt oljeväxter produceras inom massiv skal inom Australien till konsumtion samt djurfoder. Vete existerar detta spannmål tillsammans med den största produktionen då detta gäller areal samt värde på grund av den australiensiska ekonomin. Sockerrör planteras inom tropiska delen från Australien, samt existerar även ett nödvändig gröda. Den osubventionerade industrin kämpar dock på grund av för att konkurrera tillsammans den större samt effektivare brasilianska sockerrörsindustrin.[6]
Nedan listas dem odlade växter tillsammans störst produktion (medelvärde ovan fem år), uppdelat per stat samt angett inom kiloton.
| Gröda | New South Wales | Victoria | Queensland | Western Australia | South Australia | Tasmania | Total |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Vete | &&&&&&&&&&&06714.&&&&&06 714 | &&&&&&&&&&&02173.&&&&&02 173 | &&&&&&&&&&&01301.&&&&&01 301 | &&&&&&&&&&&06959.&&&&&06 959 | &&&&&&&&&&&03382.&&&&&03 382 | &&&&&&&&&&&&&023.&&&&&023 | &&&&&&&&&&020552.&&&&&020 552 |
| Korn | &&&&&&&&&&&01070.&&&&&01 070 | &&&&&&&&&&&01173.&&&&&01 173 | &&&&&&&&&&&&0202.&&&&&0202 | &&&&&&&&&&&01511.&&&&&01 511 | &&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020 | &&&&&&&&&&&&&025.&&&&&025 | &&&&&&&&&&&05981.&&&&&05 981 |
| Durra | &&&&&&&&&&&&0739.&&&&&0739 | &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03 | &&&&&&&&&&&01140.&&&&&01 140 | &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03 | &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 | &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 | &&&&&&&&&&&01885.&&&&&01 885 |
| Bomull | &&&&&&&&&&&&0663.&&&&&0663 | &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 | &&&&&&&&&&&01140.&&&&&01 140 | &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03 | &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 | &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 | &&&&&&&&&&&01806.&&&&&01 806 |
| Raps | &&&&&&&&&&&&0637.&&&&&0637 | &&&&&&&&&&&&0312.&&&&&0312 | &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 | &&&&&&&&&&&&0530.&&&&&0530 | &&&&&&&&&&&&0225.&&&&&0225 | &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 | &&&&&&&&&&&01706.&&&&&01 706 |
| Havre | &&&&&&&&&&&&0360.&&&&&0360 | &&&&&&&&&&&&0420.&&&&&0420 | &&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07 | &&&&&&&&&&&&0588.&&&&&0588 | &&&&&&&&&&&&0137.&&&&&0137 | &&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08 | &&&&&&&&&&&01520.&&&&&01 520 |
| Lupiner | &&&&&&&&&&&&0140.&&&&&0140 | &&&&&&&&&&&&&030.&&&&&030 | &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 | &&&&&&&&&&&01050.&&&&&01 050 | &&&&&&&&&&&&0103.&&&&&0103 | &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 | &&&&&&&&&&&01323.&&&&&01 323 |
| Ärtor | &&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020 | &&&&&&&&&&&&0166.&&&&&0166 | &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 | &&&&&&&&&&&&&047.&&&&&047 | &&&&&&&&&&&&0190.&&&&&0190 | &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 | &&&&&&&&&&&&0424.&&&&&0424 |
| Majs | &&&&&&&&&&&&0190.&&&&&0190 | &&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08 | &&&&&&&&&&&&0171.&&&&&0171 | &&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06 | &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 | &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 | &&&&&&&&&&&&0375.&&&&&0375 |
| Kikärtor | &&&&&&&&&&&&&086.&&&&&086 | &&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020 | &&&&&&&&&&&&&056.&&&&&056 | &&&&&&&&&&&&&029.&&&&&029 | &&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05 | &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 | &&&&&&&&&&&&0196.&&&&&0196 |
| Linser | &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02 | &&&&&&&&&&&&&068.&&&&&068 | &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 | &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02 | &&&&&&&&&&&&&056.&&&&&056 | &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 | &&&&&&&&&&&&0128.&&&&&0128 |
| Bondbönor | &&&&&&&&&&&&&042.&&&&&042 | &&&&&&&&&&&&&068.&&&&&068 | &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 | &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 | &&&&&&&&&&&&&014.&&&&&014 | &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 | &&&&&&&&&&&&0125.&&&&&0125 |
| Solrosfrön | &&&&&&&&&&&&&046.&&&&&046 | &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 | &&&&&&&&&&&&&065.&&&&&065 | &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 | &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 | &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 | &&&&&&&&&&&&0112.&&&&&0112 |
Trädgårdsodling
[redigera | redigera wikitext]Australien producerar en brett utbud från ätbar del, nötter samt vegetabilier. dem största grödorna (> 300 ton 2001) omfattar apelsiner, äpplen, bananer, kastanjer, rotfrukt, morötter samt tomater.
Tropiska frukter liksom bananer, mango samt ananas kultiveras tillsammans med fördel inom delstaterna Queensland samt nordlig Territory.
Australien existerar en från dem erhålla länder likt producerar opium till medicin. Denna industri, centrerad inom Tasmanien, kontrolleras strikt.
Trädgårdsindustrin besitter traditionellt försett australierna tillsammans med all nyligen tillverkad fruktbarhet samt grönsaksbehov, tillsammans ett mindre exportindustri. dock minskade gränskontroller samt ökande importörer besitter vid senare tidsperiod hotat lokala industrier. Konsumentforskning besitter upprepade gånger demonstrerat för att australierna föredrar lokala varor. detta finns emellertid ingen produktiv märkning från ursprungsland samt konsumenterna antar ofta samtliga färska vegetabilier samt ätbar del måste artikel australisk.
År 2005 tillkännagav McDonalds inom Australiem för att all rotfrukt mot pommes frites ej längre skulle anlända ifrån Tasmaniens producenter, utan istället ifrån ett från Nya Zeelands leverantörer. Därefter introducerade förbundet till grönsaks- samt potatisodlare inom Australien ett politisk kampanj såsom protesterade mot protektionism.[7]
Vinkultur
[redigera | redigera wikitext]Australien besitter enstaka massiv vinindustri samt värdet från vinexporten överträffade 2,3 miljarder dollar 2002-2003. Vinregioner inkluderar Barossadalen inom South Australia, Sunraysia inom Victoria, Margaret River inom Western Australia samt Hunter Valley inom New South Wales. dem viktigaste vinsorterna likt planteras inom Australien (efter plats 2001-2002) existerar druvsort, Shiraz samt Cabernet Sauvignon. Trots för att den australiensiska vinindustrin haft ett massiv tillväxtperiod beneath 1990-talet besitter överplantering samt detta stora utbudet lett mot enstaka massiv minskning inom värdet från alkoholhaltig, vilket tvingade vissa vinproducenter, särskilt dem vilket äger avtal tillsammans stora vinproducerande företag, för att vandra inom konkurs.
Köttindustri
[redigera | redigera wikitext]Nötköttindustri
[redigera | redigera wikitext]Nötköttsindustrin existerar detta största jordbruksverksamheten inom Australien, samt landet existerar den näst största nötköttsexportören inom världen efter Brasilien. samtliga stater samt territorier inom Australien existerar verksamma inom boskapsuppfödning. Produktionen från nötkreatur existerar enstaka massiv industri liksom täcker en zon vid ovan 200 miljoner hektar. Den australiensiska nötköttsindustrin existerar beroende från exportmarknader, tillsammans med ovan 60% från den australiensiska nötköttsproduktionen liksom exporteras, främst mot USA, Korea samt Japan.[8] Branschen fick en uppsving efter upptäckten från Galna ko-sjukan inom Kanada, Japan samt USA, eftersom Australien plats fri ifrån sjukdomen.
Till skillnad ifrån avelssystem inom andra delar från världen kultiveras australiska nötkreatur vid betesmark likt grundkälla till foder. inom södra Australien (NSW, Victoria, Tasmanien, South Australia samt Western Australia) växer ofta nötkreatur vid mindre gårdar vilket ett sektion från en blandat jordbruks- alternativt betesarbete, dock vissa gårdar fokuserar sig vid för att endast att födas upp boskap. Kalvarna uppfödda inom söder existerar vanligtvis uppfödda vid betesmark samt säljs ofta inom unga år.[9] Artificiell insemination samt embryoöverföring används vanligare inom boskapsuppfödning inom Australien.[10]
Lammköttsindustri
[redigera | redigera wikitext]Lamm äger blivit ett allt viktigare vara, eftersom fårindustrin besitter flyttat sitt fokus ifrån ullproduktion mot köttproduktion. Levande export från nötkreatur samt får ifrån Australien mot Asien samt region existerar enstaka massiv sektion från australiensisk köttexport.
Fläskindustri
[redigera | redigera wikitext]Det finns på grund av närvarande cirka 2 000 grisproducenter inom Australien vilket producerar 5 miljoner svin årligen (produktivitetskommissionen). Trots för att den existerar relativt små vid världsscenet (0,4% världsproduktion), ger industrin ett avgörande positiv effekt vid lokala, regionala, statliga samt nationella ekonomier genom inkomstgenerering samt aktivitet. Fläskindustrin bidrar tillsammans med cirka 970 miljoner dollar mot Australiens BNP samt försörjningskedjan bidrar tillsammans med 2,6 miljarder mot BNP. Branschen genererar ovan $ 1,2b från hushållsinkomst, tillsammans direkt jobb från 6 500 heltidspositioner, samt leveranskedjan sysselsätter 29 000 personer. Den australiska fläskindustrin existerar representerad från Australian Pork Limited, en producentföretag vilket skapats genom lagstiftning.
Mejeri
[redigera | redigera wikitext]Mejeriprodukter existerar Australiens fjärde maximalt värdefulla export från jordbruksprodukter.
Inhemska mjölkmarknader fanns kraftigt justerade fram mot 1980-talet, särskilt på grund av mejeriprodukt såsom användes på grund av inhemsk nyligen tillverkad mjölkförsäljning. Detta skyddade mindre producenter inom dem nordliga staterna såsom producerade uteslutande till sina lokala marknader. Kerin-planen inledde avregleringsprocessen 1986, tillsammans med slutprisstöden avlägsnades tid 2000.[11]
Tillväxten inom den australiska mejeribranschen existerar beroende från för att expandera exportmarknaderna. Exporten förväntas gå vidare växa ovan tiden, särskilt inom Asien samt region.
När den australiensiska mejeribranschen växer blir foderlotsystem mer populära.[12][13]
Fiske
[redigera | redigera wikitext]Bruttovärdet från produktionen från Australiens fiske- samt vattenbruksprodukter plats 2,3 miljarder dollar 2002-03. Den australiensiska vattenbruksindustrins andel från detta värde besitter stigit fast samt representerar idag cirka 32 andel. Värdet från exporten från fiskeriprodukter 2002-03 fanns 1,84 miljarder dollar. Australiens främsta fiskeexport inkluderar hummer, räkor, tonfisk samt havsöron.
Ull
[redigera | redigera wikitext]Ull existerar ännu ett ganska nödvändig vara från australiensiskt jordbruk. tid 2001 utgjorde australiensisk ullproduktion 9% från världsproduktionen (Australian Bureau of Statistics Data). detta dominerar dock sektorn på grund av finkvalitetsull, likt producerar 50% från världens Merinoull. Även angående får växer inom Australien existerar 36% från flocken inom New South Wales .
Forskning samt tillväxt till industrin leds från Australian Wool nyhet Limited (AWI), en producentföretag. Australisk ull marknadsförs från företaget Woolmark.
Djurrättsorganisationer, däribland PETA, marknadsför till närvarande enstaka bojkott från australiensiska samt samtliga Merinoull, liksom en protest mot träningspraxis, en förfarande liksom används till för att förhindra för att djuren blåses tillsammans med blåsor. kalenderår 2004 föreslog AWI, vid bas från den globala uppmärksamheten, för att fasa ut praktiken inom slutet från kalenderår 2010. detta löfte drogs igen 2009.[14]
Bomull
[redigera | redigera wikitext]Australien producerar även stora mängder bomull. Majoriteten från den framställda bomullen existerar relaterat till gener modifierad på grund av för att existera resistent mot herbicidglyfosatet alternativt för att aktivt döda skadedjur genom produktionen från Bt- toxin (Bt-bomull). Bomull kultiveras vanligtvis genom bevattning.
Alger
[redigera | redigera wikitext]Kustlinjerna, särskilt Stora barriärrevet (SBR), hjälper kontinenten genom för att nyttja tång (alger) till för att absorbera näringsämnen.[15] vid bas från detta enorma antalet arter från australisk tång[16], används ej bara tångodling på grund av för att absorbera näringsämnen runt SBR samt andra australiska stränder, dock odling existerar även enstaka exportvara mot enstaka massiv sektion från världen.[17][18][19]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^Hutchison, Michelle (18 June 2015). ”finder.com.au 2015 Careers in Australia Report”. finder.com.au. http://www.finder.com.au/press-release-careers-in-australia. Läst 2 april 2018.
- ^New reference reveals facts about Australian farmingArkiverad 11 mars 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine. Retrieved 30 January 2011
- ^Preston, B.L. (February 2006). ”Climate Change Impacts on Australia and the Benefits of Early Action to Reduce Global Greenhouse Gas Emissions”. Climate Change Impacts on Australia and the Benefits of Early Action to Reduce Global Greenhouse Gas Emissions. CSIRO Marine and Atmospheric Research. Arkiverad ifrån originalet den 25 February 2009. https://web.archive.org/web/20090225160612/http://www.csiro.au/files/files/p6fy.pdf. Läst 25 januari 2009. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 25 månad 2009. https://web.archive.org/web/20090225160612/http://www.csiro.au/files/files/p6fy.pdf. Läst 30 augusti 2018.
- ^Shaw, John H., "Collins Australian Encyclopedia", William Collins Pty Ltd., Sydney, 1984, ISBN 0-00-217315-8
- ^”Gross value of farm and fisheries production”. Australian Commodities (ABARE economics) 13 (2): sid. 438 and 439. June 2006.
- ^Clive Hildebrand (2002). ”Independent Assessment of the Sugar Industry”. Independent Assessment of the Sugar Industry. 5. Arkiverad ifrån originalet den 2017-08-29. https://web.archive.org/web/20170829065227/http://www.apec.org.au/docs/06_TP_Sugar/04_report.pdf. Läst 30 augusti 2018. Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat ifrån the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 29 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170829065227/http://www.apec.org.au/docs/06_TP_Sugar/04_report.pdf. Läst 30 augusti 2018.
- ^Fair dinkum! Hinch calls 'pointy-head Tasmanian' campaign doomed 1 August 2005, ABC Tasmania, Louise Saunders. Accessed 9 August 2011
- ^Country Leader, 31 January 2011, Farm Facts: Beef fryst vatten bullish, Rural Press
- ^”Agriculture - Beef Industry - Australia”. Australian Natural Resources Atlas. Australian Government. Arkiverad ifrån originalet den 22 August 2011. https://web.archive.org/web/20110822032313/http://www.anra.gov.au/topics/agriculture/beef/index.html. Läst 15 augusti 2011. Arkiverad 22 augusti 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 22 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110822032313/http://www.anra.gov.au/topics/agriculture/beef/index.html. Läst 30 augusti 2018.
- ^Beattie, William A., Beef boskap Breeding & Management, Popular Books, 1990, ISBN 0-7301-0040-5
- ^Pip Courtney (25 June 2000). Dairy deregulation rolls on despite protestsArkiverad 28 juli 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine.. Landline. Australian Broadcasting Corporation.
- ^Deanna Lush (24 april 2003). ”SA develops a taste for feedlot systems”. stockjournal.com.au. Arkiverad ifrån originalet den 13 månad 2014. https://web.archive.org/web/20141213174721/http://www.stockjournal.com.au/news/agriculture/cattle/dairy/sa-develops-a-taste-for-feedlot-systems/31973.aspx. Läst 30 augusti 2018.
- ^Feeding Systems Used bygd Australian Dairy Farmers
- ^Peter Wilkinson (8 November 2004). ”In the News”. In the News. Australian Wool Growers Association. Arkiverad ifrån originalet den 24 September 2006. https://web.archive.org/web/20060924000727/http://www.australianwoolgrowers.com.au/news2004/news081104.html. Läst 9 januari 2007. Arkiverad 24 september 2006 hämtat ifrån the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 24 september 2006. https://web.archive.org/web/20060924000727/http://www.australianwoolgrowers.com.au/news2004/news081104.html. Läst 30 augusti 2018.
- ^”Nutrient Absorbers”. 2000. http://www.mesa.edu.au/friends/seashores/nutrient_absorbers.html. Läst 9 mars 2015.
- ^”Australian Seaweeds”. 2015. http://www.seaweed.ie/australia/. Läst 9 mars 2015.
- ^”Ideas bloom for seaweed cultivation on the South Coast”. 24 June 2014. http://www.illawarramercury.com.au/story/2373831/ideas-bloom-for-seaweed-cultivation-on-the-south-coast/?cs=298. Läst 9 mars 2015.
- ^”Seaweed as Human Food”. 2015. http://www.seaweed.ie/uses_general/humanfood.php. Läst 9 mars 2015.
- ^”Could seaweed farming be Australia's next aquaculture industry?”. 13 January 2015. http://www.abc.net.au/local/stories/2014/09/21/4091941.htm. Läst 9 mars 2015.