Hur länge stannar skatungar i boet

Skata (Pica pica) existerar ett bevingat djur inom släktetskator samt familjen kråkfåglar, liksom förekommer inom stora delar från Europa samt västra samt norra Asien. inom Europa existerar skatan vanlig, särskilt inom bebodda områden, samt tillsammans med sin karakteristiska svartvita fjäderdräkt samt påfallande långa stjärt existerar den svår för att förväxla tillsammans med andra arter. Skatan existerar ofta starkt knut mot mänsklig bebyggelse, enstaka sålunda kallad kulturföljare, samt uppträder både inom städer samt vid ruralt område. Den häckar även inom kustområden. Skatan existerar allätare samt ses ofta proviantera vid marken. Den äter både animalisk samt vegetabilisk att ge liv beneath bota året.

Den taxonomiska indelningen från släktet skator äger varit omdiskuterad. Efter genetiska studier äger numera flera från skatans olika populationer inom Nordafrika samt Asien urskiljts likt egna arter.

Utseende samt fältkännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Grundfärgerna hos nominatformen från skata existerar mörk samt ljus. Skatan samt övriga arter inom släktet skator skiljer sig ifrån andra kråkfåglar främst genom sin långa samt kilformade stjärt. Stjärten existerar ofta lika utdragen vilket den övriga delen från kroppen, inom varenda fall längre än dem korta samt breda vingarna. Näbben samt fötterna existerar svartgrå samt ganska grova. mage, kroppssidor samt skuldror existerar vita, samt handpennorna existerar övervägande vita. Den återstående fjäderdräkten existerar mörk tillsammans metallglans. Stjärtfjädrarna samt ytterfanen vid vingpennorna skimrar vid nära håll inom metalliskt grönt, blått alternativt purpur beroende vid ljusförhållandena. vid våren blir färgerna mattare samt mindre skimrande samt vid handpennornas ytterfan försvinner dem nästan helt. Fåglarna existerar vilket maximalt skimrande begränsad efter ruggningen, särskilt dem såsom existerar några tid gamla samt speciellt hanarna. enstaka ytterligare skillnad mellan hanar samt honor existerar för att hanarna inom medelvärde existerar något tyngre än honorna (medelvikt 233 g på grund av hanar mot 203 g på grund av honor). Skator existerar 40–51 cm långa, varav stjärten existerar 20–30 cm, samt äger en vingspann vid 48–53 cm.

Ungfåglar äger nästan identisk färgning likt adulta fåglar, dem skiljer sig bara inom mindre specifikation. Juvenila fåglar äger oftast enstaka mer brunsvart ton vid skalle samt bröst. Stjärten, liksom existerar mindre, existerar utan glans samt dem yttre skulderfjädrarna existerar oftast ej helvita, utan något grå. dem vita områdena vid innerfanen vid dem yttre handpennorna räcker ej lika långt ut vid fjäderspetsen liksom hos dem adulta skatorna. Armpennorna besitter azurblå glans endast inom detta mellersta området. dem yttersta armpennorna besitter nästan ständigt enstaka ljus fläck, ibland även den andra alternativt den tredjeplats därpå nästa fjädern.

Ettåriga skator påbörjar sin ruggning något tidigare än adulta. dem byter då kurera fjäderdräkten. inom Europa börjar ett- samt fleråriga fåglar för att rugga inom juni, flygga fåglar oftast inom juli, senast inom slutet från augusti. vid marken rör sig skatorna ofta tillsammans med jämfotahopp dock dem går även tillsammans knyckiga rörelser, ofta tillsammans rest stjärt vilket fullfölja för att den får en kaxigt utseende. Skatan rör sig annars många inom trädens grenverk samt inom flykten rör den sig flaxigt inom linjär väg eller spår, tillsammans med inslag från bågformiga svepande partier då den glidflyger. Den existerar vaksam dock modig, samt kunna mot modell högljutt varna på grund av katter, rävar alternativt ytterligare fara.^[3]

Läte

[redigera | redigera wikitext]

Skatans vanligaste läte existerar en hest som skrattar "schackande" alternativt "schäckande".^[4] detta består från mer alternativt mindre snabbt vid varandra nästa serier från enkel kraxande "schäck-schäck-schäck". Schäckandet existerar en varnings- samt alarmläte såsom syftar mot för att försvara reviret. Skator likt ej häckar använder bara lätet då fara hotar. Fågelns upprördhet existerar särskilt massiv ifall schäckandet existerar snabbt samt upphackat.

Skatpar framför ett nedsänkt halvkvävt pladdrande låt till för att stärka sitt partnerskap. Denna låt, likt ofta hörs beneath kalla vinterdagar, varierar många starkt både tillsammans tiden samt individuellt. Den förmå artikel såväl taktfylld såsom orytmisk. Ofta innehåller den svaga drilljud samt högt pipande. Mestadels består sången dock från en gurglande, buktalaraktigt pladdrande tillsammans pipljud. på grund av för att märka revir använder par en läte likt låter liksom "kia", "kjää" alternativt "kik". Ofta visar dem sig då inom mitten från reviret vid den högsta grenen inom en träd. Ungfåglar inom boet tigger tillsammans en högt gällt skrikande "tviit". Tre mot fyra veckor gamla ungfåglar ger sig mot uppleva på grund av dem vuxna fåglarna tillsammans en tvåstavigt läte. detta låter ungefär "jschiejäk", "tschjuk" alternativt "tschjuk-juk". Honans kontaktläte liknar ungfåglarnas vistelseortsläte.

Ofta ger skatan även ifrån sig en långt utdraget "tschark" "tschirk" "tschirrl" alternativt "tschara". Efter intonation (mjuk, hård, utdragen, kort) besitter detta läte olika betydelser. Dessutom är kapabel skatan även framföra nasala samt uttänjda ljud likt "gräh". Den äger även ett lågmält sjungande skuggsång likt kunna höras året angående dock främst vid våren samt sommaren.

Utbredning samt systematik

[redigera | redigera wikitext]

Fram tills nyligen inkorporerade arten skata även dem asiatiska arterna asirskata (P. asirensis), svartgumpad skata (P. bottanensis) samt orientskata (P. serica) samt den nordafrikanska maghrebskatan (P. mauritanica). Dessa urskiljs för tillfället såsom egna arter efter genetiska studier.^[5][6] Även amerikansk skata (Pica hudsonia) besitter tidigare behandlats likt enstaka underart mot skata.

Skatan inom begränsad fras omfattar vanligen sex underarter tillsammans med nästa utbredning:^[7]

För bota släktet skator (Pica) fylogenetiska släktskap: se fylogenetiskt släktskap inom artikeln ifall släktet skator.

Förekomst inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I land existerar den vanlig inom läka landet ända upp mot Lycksele lappmark samt mellersta Norrbotten, dock saknas inom norra delen från fjällkedjan samt inom Östersjöns mellan- samt ytterskärgårdar.^[9] inom land förekommer detta numeriskt värde underarter: P. p. fennorum liksom häckar inom norra land ned mot södra Jämtland samt P. p. pica, nominatformen, såsom häckar inom södra land. Skillnaden mellan dessa båda underarter existerar klinal samt detta finns ingen klar karakteristik liksom skiljer dem åt, vilket utför detta omöjligt för att skilja dem inom fält.

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Skator brukar starta dagen ungefär enstaka halvtimme före soluppgång, varierande efter årstid. beneath timmen före solnedgång närmar sig skator mer samt mer sin sovplats, såsom dem begränsad därefter intar. Skatan lever inom numeriskt värde olika samhällsformer. beneath häckningstiden lever paren utan sällskap inom sina revir, medan icke häckande skator sluter sig samman inom grupper. vid vintern bildar skator grupper vid ifrån en dussin upp mot några hundra fåglar. beneath vårvintern är kapabel man ibland titta stora antal skator samlade vid särskilda platser, var dem utför spelhandlingar vilket höga hopp tillsammans med utspärrade stjärtar samt kraxande. Dessa sammankomster, liksom ibland kallas skatriksdag, tros existera enstaka struktur från gemensamt parningsspel.

Biotop

[redigera | redigera wikitext]

Skatan existerar ofta starkt knut mot mänsklig bebyggelse, enstaka således kallad kulturfågel, samt uppträder både inom städer samt vid ruralt område. Den häckar även inom kustområden. Övernattning kunna vissa tider äga plats kollektivt, särskilt inom täta buskage ute inom våtmarker.

Skatan förekommer såväl inom slättland såsom inom bergstrakter. Den är kapabel påträffas ovan bota världen vid höjder upp mot 2500 m. Den bor framför allt inom väl strukturerade, delvis öppna landskap tillsammans med ängar, häckar, buskar samt enstaka träddungar. Den lever även nära skogsbryn, inom närheten från vattensamlingar samt inom sumpmark eller våtmark tillsammans vassruggar, videbuskage samt busksnår. Mer sällsynt existerar den inom smala skogsremsor, små skogstomter, vidsträckta skogar samt inom ängs- samt åkerlandskap utan växt. Den undviker även branta sluttningar, smala, djupt inskurna dalar samt klippiga samt snöiga regioner. Endast dem ovan nämnda undantagen lever inom bergskedjor, delvis även bortom snögränsen.

I Europa uppskattas idag mer än hälften från beståndet häcka inom samt vid gränsen mot orter. var breder skatorna ut sig inom städer. dem bor framför allt inom villaområden tillsammans med kortklippta gräsytor, samt parkanläggningar, alléer, kyrkogårdar samt stora husträdgårdar. Tidigare fanns den däremot även inom Europa enstaka karakteristisk bevingat djur inom jordbrukslandskapet tillsammans häckar samt åkerskogsdungar, alléer alternativt gamla fruktträdgårdar.

Föda

[redigera | redigera wikitext]

Skatan existerar allätare samt ses ofta proviantera vid marken. Den äter både animalisk samt vegetarisk att ge liv beneath kurera året. Födan består sommartid särskilt från insekter samt deras larver, daggmask, spindlar, sniglar samt snäckor. Dessutom äter skatan små ryggradsdjur upp mot ett fältsorks storlek, exempelvis groddjur, ödlor, små däggdjur, ungfåglar samt små fåglar. Skator existerar boplundrare vilket beneath häckningstiden vid vår samt försommar plundrar andra fåglars bon vid hönsägg samt ungar. Dessutom äter dem beneath läka året as. dem lever även från människans sopor samt vintertid kunna dem även förtära exempelvis hundspillning. Frukter, fröer samt svampar utgör särskilt vid hösten samt vid våren delar från födan. detta liksom ej är kapabel smältas kastas upp inom form eller gestalt från spybollar.

Hälften från europeiska skators att ge liv existerar animalisk. beneath häckningstiden täcker dem 95 andel från sitt näringsbehov tillsammans animalisk att ge liv. vid hösten samt vintern består födan inom Europa tilltagande från vegetariska beståndsdelar. inom Europa finns även kvarlevor från ryggradsdjur inom spybollarna, mot enstaka andel från fem mot tio andel.

Skatan söker mestadels sin att födas vid marken. då den jagar insekter samt spindlar inom nedsänkt växtlighet springer den ett bit, stannar upp, sträcker sig högt upp samt håller utkik. angående den äger upptäckt en byte springer alternativt hoppar den snabbt dit samt hugger tag inom detta tillsammans med näbben. angående den existerar inom högre växtlighet då den söker byten går den omkring utan pauser samt springer mot bytesdjuret. Den jagar smådjur vid liknande sätt. på grund av för att samla in insekter hoppar den högt vid höga gräsax alternativt ark. Ytterligare tekniker existerar för att peta omkring vid marken samt för att krafsa tillsammans med näbben samt kasta löv alternativt mark åt sidan. ett ytterligare teknik existerar för att vrida omkring små stenar (upp mot cirka 10 cm stora) alternativt grästuvor. Skatan plockar även små frukter från växter samt ibland äter den även fiskar.

För detta mesta sväljer skator insekter all, dock getingar krossar den ursprunglig grundligt tillsammans med näbben. Större vilt håller den oftast fast nära marken tillsammans fötterna. Dödandet sker genom hugg tillsammans med näbben, inom regel mot bytets bål, alternativt genom för att slunga bytet mot hårda objekt. Skatan plockar exakt småfåglar innan den äter dem.

Skator anlägger beneath kurera året näringsförråd, såsom oftast töms inom tio dagar. ifall detta finns plundrande kråkor inom närheten, deponerar dem förråden omväxlande vid olika ställen. Framför allt vid hösten samlar dem fröer alternativt as. vid enstaka utvald ställe träffar dem en litet hål inom marken tillsammans med näbben, lägger födan var samt täcker sedan hålet igen tillsammans mark samt växter. då födan blir knappare vid vintern är kapabel fulla födomagasin existera viktiga till överlevnaden, framför allt inom bergsområden.

Skators att födas inom stadsområden

[redigera | redigera wikitext]

I bebyggda områden genomsöker stadsskator kompost- samt avfallshögar samt äter köttrester, bakverk, pasta, mejeriprodukt, äggskal samt liknande. dem täcker därmed ungefär hälften från sitt näringsbehov. inom innerstäderna utgör andelen småfåglar inom födan endast fem mot åtta andel. vid regelbundna avstånd avsöker stadsskator vägkanter, bansträckor, stränder från vattensamlingar, gårdar på skolor samt vägrenar nära motorvägar. Stadsskator gömmer framför allt objekt ifrån människors omgivning (djurfoder, kompost samt sopor, hundexkrementer, växtlökar), mer sällan ekollon alternativt as. dem förmå även nyttja hålrum beneath takpannor till för att lagra att ge liv.

Häckning

[redigera | redigera wikitext]

Skatan blir könsmogen vid hösten beneath inledande levnadsåret. Den sluter sig då samman inom enstaka team tillsammans med andra icke häckande skator. beneath den därefter nästa våren häckar knappt hälften från hanarna samt väl hälften från honorna.

Parbildning samt boplatsval

[redigera | redigera wikitext]

Skatan lever inom livslång monogami, dock angående den en partnern dör ersätter den andra den oftast snabbt tillsammans med ett ettårig bevingat djur. angående upprepade häckningsförsök misslyckas skiljs inom regel paret åt. vid hösten tillbringar en framtida par allt mer period tillsammans, dock existerar utan sällskap då dem födosöker. ifall en ungt skatpar äger erövrat en revir sker ibland spelartade handlingar.

Från oktober mot januari, samt inom Centraleuropa fram mot månad, inspekterar skator tänkbara boplatser. Hanar tycks aktiveras från torrt atmosfärförhållanden samt temperaturer beneath −4 °C. Honan anvisar ofta tänkbara boplatser genom för att darra tillsammans vingarna. Båda fåglarna förmå visa sitt nyfikenhet på grund av ett boplats genom för att schäcka alternativt utstöta en speciellt boläte samt dallra tillsammans med stjärten.

Skator föredrar särskilt numeriskt värde sorters platser till sitt bo. Å en sidan bygger dem ofta reden inom dem översta grenarna inom höga träd vid 12–30 meters höjd, eftersom dem var existerar svåra för att nå samt fåglarna är kapabel erhålla god sammanfattning ovan omgivningen. då dem väljer bohöjden görs ett avvägning mellan säkerhetsbehovet samt den energi vilket bör användas mot för att uppföda ungarna. tillsammans med stigande höjd ökar säkerheten, dock även energianvändningen tilltar. Å andra sidan bygger skator även reden vid tre mot fyra meters höjd inom tätt törnigt buskage alternativt inom törniga häckar.

I trädlösa områden förmå boet även placeras vid byggnader, ofta vid gaveln beneath taknocken. Stadsskator använder inom sällsynta fall även ställen liksom stålgallerkonstruktioner, antenner alternativt järnvägsledningsmaster vilket häckningsplats.

Den vanligaste boplundraren existerar kråkan. angående en par blir till många besvärat från kråkor beneath bobygget anlägger detta en nytt rede vid en annat område.

Boet

[redigera | redigera wikitext]

Bobygget utförs från båda könen samt förmå pågå beneath utdragen period tillsammans start redan vid hösten alternativt beneath midvintern året före häckningen. inom Centraleuropa börjar detta dock inledningsvis inom månad alternativt mars. Ibland är kapabel boet artikel uppenbart efter bara numeriskt värde veckor ifall detta inleds beneath våren, dock den sammanlagda tiden på grund av bobygget uppgår inom snitt mot 40 dagar. Medan nya par börjar bobygget tillsammans med utdraget spel, påbörjar gamla par bygget efter ett förkortad spelritual. dem plockar specifika pinnar ifrån marken liksom provas ut väl innan dem flyger mot boet tillsammans dem. var läggs dem vid ställe tillsammans med ibland mycken möda eftersom pinnarna ibland kunna existera upp mot ett halv meter långa.

Redet existerar en klotformat, ganska stort bygge från grenar. Utsidan från boet existerar 35 mot 75 cm brett samt består från torra, ofta korslagda utåtstående grenar. Boskålen består från mark samt lera samt existerar fodrad tillsammans fina rötter liksom arbetas ihop mot en enhetligt flätverk. Boskålen äger ett diameter vid cirka 135 mm samt en djup vid ungefär 100 mm. dem flesta reden äger enstaka huvartad överbyggnad likt består från stora grenar tillsammans enstaka alternativt ofta numeriskt värde utgångar vid sidorna. ifall huven saknas, beror detta vid för att passande byggmaterial saknas alternativt för att paret existerar oerfaret. Överbyggnaden tjänar mot för att skydda backe mot kråkor alternativt rovfåglar. Bona blir ofta många stadiga samt är kapabel mot samt tillsammans med klara dem sämsta höststormar.

Ett par påbörjar ofta reden vid flera ställen, dock avslutar bobyggena mot förmån till den bestämda platsen på grund av häckningen. Detta beteende sker särskilt ifall paret blir stört beneath bobygget. därför länge en par håller ihop, bygger dem ofta flera reden, även ifall detta existerar vanligt för att dem förbättrar gamla bon mot häckningen.

Gamla skatbon, samt även kråkbon, används från hornugglor, tornfalkar samt lärkfalkar, likt själva ej bygger några bon. ifall skatbon förstörs, drabbar detta därmed även dessa arter.

Spel samt parning

[redigera | redigera wikitext]

Vissa par parar sig redan beneath bobygget. angående äggen läggs beneath andra hälften från april (vid enstaka normal häckning), förekommer betydligt fler parningar. Särskilt nära denna period tigger honan högt samt påfallande.

Vid spelet närmar sig hanen honan tillsammans med delvis utspärrad fjäderdräkt. i enlighet med Bährmann spärras då ryggfjädrarna ut, i enlighet med Glutz även dem vita fjädrarna vid undersidan. Ofta sker närmandet bakifrån alternativt kretsformigt tillsammans med högt hållet alternativt framåtsträckt viktig. Dessutom sjunger hanen ibland lågt.

Hanen sänker huvudet samt lyfter dem slutna vingarna snett ifrån ryggen, medan denne viftar tillsammans vingfjädrarna. Samtidigt träffar denne stjärten ryckvis uppåt samt neråt alternativt inom sidled samt ger ifrån sig en svagt "tscha(r)k". Dessutom häver han huvudet samt bålen uppåt. Även honan kunna utföra vissa från dessa rörelser samt paret kunna även synkront utföra ett vågartad parflygning.

Honan startar ibland parningen genom tiggning. Då ställer denna sig nedåtböjd alternativt högt upprest framför hanen, sträcker ut vingarna samt dallrar tillsammans dem. denna utstöter många höga tiggläten samt spärrar upp näbben. Ofta lägger hanen då an hjässfjädrarna. angående honan existerar parningsberedd böjer denna sig utsträckt mot marken samt tigger tillsammans dallrande vingar. Antalet parningar beneath häckningstiden existerar omstritt. Angivelserna skiljer sig mellan sammanlagt endast ungefär tre gånger vid säsongen samt flera gånger dagligen.

Äggläggning samt ruvning

[redigera | redigera wikitext]

Tidpunkten på grund av äggläggningens start varierar avsevärt. Den europeiska populationen lägger sin förstakull ifrån mars mot femte månaden i året. inom Centraleuropa ligger den genomsnittliga start på grund av förstakullar nära den 8 april, inom Skandinavien inom slutet från april alternativt start från femte månaden i året. ifall enstaka kull blir förstörd, kunna en par lägga ett ersättningskull. angående även denna misslyckas, kunna detta bli ännu enstaka ersättningskull. inom undantagsfall existerar även enstaka tredjeplats ersättningskull möjlig.

Honan ruvar vid liten kulle, efter för att några hönsägg lagts. Ibland börjar denna dock ruva redan efter för att detta inledande ägget lagts alternativt ursprunglig efter för att samtliga oval form lagts. beneath den tiden uppehåller sig honan ännu länge utanför redet. denna lägger ungefär en hönsägg ifall dagen. enstaka kull består inom snitt från 5–8 vanligtvis för fortplantning hos djur, sällsynt upp mot 10 nära många god födotillgång. ifall den lägger enstaka andra kull existerar den inom regel mindre än förstakullen. Äggen existerar ovala, ibland dock även kortovala, långovala alternativt spetsovala. dem existerar inom regel blågrönaktigt mot ljusbrunt målade tillsammans tät brungrå mot olivgrön fläckning. Färg samt illustration förmå variera många. Äggen existerar cirka 33 mot 34 millimeter långa samt cirka 23 mot 24 millimeter breda. en nylagt oval form balanserar åtta mot tolv gram.

Endast honan ruvar vid äggen, medan hanen försvarar reviret samt täcker större delen från honans försörjning. Utfodringen sker beneath redets överbyggnad, sällan inom detta fria. Fåglarnas beteende beneath häckningstiden varierar många ifrån individ mot individ. Vissa hanar bevakar boområdet grundligt samt anmäler varenda inkräktare genom omedelbart kraxande. andra hanar varnar ursprunglig då inkräktaren kommer på grund av nära redet. Sammantaget tycks fåglarna artikel påfallande lugna inom närheten från redet. Kråkor attackeras från princip, medan små fåglar samt duvor delvis tolereras inom reviret.

I Europa öppnas ungarna inom snitt 17 mot 18 dagar efter äggläggningens start samt beneath numeriskt värde mot fyra dagar. Ungefär hälften från varenda häckningar misslyckas, då redet plundras från kråkor, duvhökar, katter alternativt mårddjur. enstaka sektion reden blir även förstörda från människor.

Ungarnas utveckling

[redigera | redigera wikitext]

Ungarna existerar nära födelsen nakna samt beneath inledande fyra mot åtta dagarna personer som inte kan se. Fram mot den elfte alternativt tolfte dagen blir dem värmda. beneath denna tidsperiod utfodrar hanen dem tillsammans med svald att födas ur krävan, senare fullfölja bägge partner detta. Fågelungarnas vikt stiger beneath dem inledande knappa 20 dagarna ungefär linjärt mot omkring 180 gram.

Efter ungefär 22 mot 29 dagar lämnar ungarna på grund av inledande gången redet. inom södra land brukar ungarna hoppa ut ur boet inom start från juni. Före den inledande utflygningen klättrar ungfåglarna omväxlande in samt ut samt gymnastiserar utan hjälp vid redets överdel samt inom grenar runt omkring. dem utfodras dock kvar inom redet från föräldrarna samt tas grabb angående inom reviret. Ännu ej flygfärdiga ungar förblir inom skydd samt förmå själva klättra högt upp ifrån marken vid relativt glatta stammar av träd samt slå tillsammans med vingarna.

Vid uppfödandet från ungar utgör insekter enstaka betydande näringskälla, vid bas från deras höga proteininnehåll. beneath loppet från uppfödningsfasen ändrar sig dock näringsbehovet. beneath den inledande tredjedelen från den period då ungarna existerar inom boet utfodras dem tillsammans med mindre samt mer lättsmält ämne (flugor, larver, spindlar). beneath mitten samt den sista tredjedelen från tiden inom redet består födan inom lika andelar från stora samt små beståndsdelar (maskar, steklar, skalbaggar, bitar från ryggradsdjur).

När dem existerar ungefär 45 dagar gamla börjar ungfåglar själva söka att ge liv vid marken, dock förblir ännu beroende från föräldrarna inom sex mot åtta veckor efter utflygningen. Efter ett viss period börjar dem flyga ut inom dem närmsta omgivningarna utan sällskap, dock återvänder kvar mot sina föräldrars revir. således snart ungarna kunna flyga utmärkt förs dem mot enstaka gemensam sovplats. Ibland tar även den yngre generationen initiativet. såsom sektion från självständigheten ansluter sig ungfåglarna mot grupperna från icke häckande likasinnade. Skator vilket lever långt norrut flyger likt strykfåglar vid vintern därför långt söderut liksom existerar nödvändigt.

Skatan är kapabel bli upp mot 16 tid äldre, dock blir inom naturen vid bas från sina naturliga fiender inom medelvärde cirka numeriskt värde samt en halvt kalenderår äldre.

Revirbeteende

[redigera | redigera wikitext]

Skator existerar trogna sina vistelseorter. Häckningsparen övervakar sitt revir läka året, även då dem vid vintern delvis ansluter sig mot dem icke häckande gemenskaperna då dem sover. Revirets storlek kunna variera kraftigt. inom medelvärde ligger detta mellan fyra samt sex hektar. beneath tiden på grund av äggläggning samt vid senhösten blir inkräktare särskilt intensivt avvärjda. Redena försvaras läka året mot kråkor.

För för att märka reviret visar upp sig hanen alternativt honan, oftast båda tillsammans, inom enstaka väl märkbart trädtopp. Dessutom sitter fåglarna upprätt tillsammans med hängande stjärt samt burrar upp dem vita delarna från fjäderdräkten. identisk beteende visar dem nära revirstridigheter tillsammans grannpar, dock även mot vilt från andra arter. då denna försvarar reviret tigger samt kraxar honan demonstrativt. Hanar slåss kraftfullt mot såväl likasinnade vilket kråkor vid marken samt inom luften. Inom syn- alternativt hörhåll till sin partner driver hanen försvunnen främmande honor, vilket den annars kringsvärmar.

På senhösten försöker nya fågelpar erövra en revir åt sig. till för att ockupera en revir kunna ett ungfågel ersätta ett avliden häckfågel, säkra en eget revir mellan numeriskt värde befintliga revir alternativt erövra en revir genom strid. Dessutom kunna ett små lag ungfåglar förena sig samt tränga in inom en befintligt revir. Normalt lyckas hanen inom reviret fördriva inkräktarna. ifall han däremot misslyckas övertar den maximalt dominanta ungfågeln, likt oftast även existerar initiativtagare mot anfallet, reviret.

Sovgemenskaper samt gemenskaper från icke häckande fåglar

[redigera | redigera wikitext]

Skator likt ej häckar bildar vid kvällstid sovgemenskaper. vid hösten samt vintern ansluter sig även dem fåglar liksom äger bildat par samt besitter revir. Sovplatser existerar ofta svårtillgängliga platser samt används ovan flera kalenderår. Sovplatserna befinner sig exempelvis vid ängar inom träskområden alternativt vid små småöar.

På vintern samlar sig oftast 20 mot 50 skator vid sovplatserna. Ibland är kapabel gemenskaper vid några hundratal fåglar bildas var. vid sommaren befinner sig dock oftast bara en alternativt några dussin fåglar inom sovgemenskaperna. detta förmodas för att dessa huvudsakligen existerar ettåriga fåglar. ovan dagen stryker dem icke häckande fåglarna omkring inom små grupper samt söker efter att födas.

I sovgemenskaperna finns detta enstaka ej särskilt utpräglad hierarki. inom allmänhet dominerar häckfåglar ovan icke-häckare samt hanar ovan honor. Även varelse vilket existerar förtrogna tillsammans uppehållsplatsen existerar oftast dominanta. angående skator från ungefär identisk sociala rang konkurrerar angående att ge liv, leder detta inom inledande grabb mot för att dem hotar varandra. Då hålls kropparna oftast stelt upprätta samt näbbarna sträckta uppåt, ibland vågrätt. angående ingen från dem båda viker igen följer enstaka strid tillsammans med stjärtryckningar, sparkar, förföljningsflygning, påhoppning samt näbbhuggning, var detta även är kapabel inträffa skador. Striderna existerar dock mindre häftiga än nära revirstrider. för att kraftigt slå tillsammans med vingarna (utan flykt) existerar då en formulering till tillbakahållen aggression. Skatpar konkurrerar ej angående att ge liv samt delar den ibland.

Syftet tillsammans för att forma grupper existerar troligen för att vinna att födas framför allt mot kråkorna. Gemenskaper från icke häckande fåglar är kapabel försvara födokällor längre. Dessutom förmå större fåglar liksom stora måsar, korpar, ugglor samt ormvråkar alternativt även ekorrar fördrivas genom stjärtryckningar samt liknande ifrån sovgemenskaper, dock ej från enstaka fåglar.

Intelligens

[redigera | redigera wikitext]

Skatan äger inom likhet tillsammans med andra kråkfåglar samt papegojor enstaka veckad hjärnbark vilket ger dem betydligt högre intelligens än andra fågelarter. detta finns därmed flera observationer från avancerade problemlösningar hos denna art.

Förmågan mot objektpermanens, såsom utvecklas relativt snabbt, existerar utpräglad samt står inom samband tillsammans med utvecklingen från fodersamlandet. Förmågan för att hitta att födas vilket den egen äger gömt utvecklas hos unga skator samtidigt såsom deras förmåga mot objektpermanens utvecklas. Efter ungefär tio veckor kontrollerar eller är skicklig i dem denna arbetsuppgift fullständigt. Följaktligen förfogar skator ovan höga representationsresultat. Dessutom visar dem även en komplext socialt beteende samt känner igen sina likasinnade individuellt.^[11]

Framför speglar visar skator en nyfiket beteende; dem går från samt an framför spegeln samt kastar försiktiga blickar på baksidan spegeln. dem visar dessutom goda urskiljningsresultat, inom detta för att dem inom försöket inom detta övervägande antalet fall efter för att äga tittat inom spegeln endast rör sig mot den avspeglade asken då den äger en innehåll såsom existerar intressant till dem (ringen, fodret). Markerade skator visar självrefererande beteende framför speglar.^[12]

Status samt hot

[redigera | redigera wikitext]

Beståndsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

I Tyskland lever i enlighet med IUCN 180 000 mot 500 000 häckande par. Före kalenderår 1850 finns ingen populationsstatistik inom Tyskland dock mellan 1850 samt 1910 fastställdes ett tillbakagång, vilken ansågs bero vid den intensiva samt verksamma jakten. ifrån 1920 mot 1950 ökade populationen igen. Sedan 1950 äger detta observerats enstaka minskning från dem lantliga populationerna medan stadspopulationerna ökat, vilka bland annat anses bero vid intensifiering från jordbruket. Sedan 1989 äger beståndet inom Tyskland sammantaget varit konstant, även ifall ett vidare ihållande urbanisering besitter fastställts.

IUCN uppskattar dem europeiska häckningspopulationerna från skata mot mer än 7 500 000 häckande par.^[13] Sedan populationerna inom land i västeuropa samt Ryssland ägde ökat mellan 1970 samt 1990, avtog dem igen beneath år 1990 mot 2000. Trots detta blev den dåvarande tillbakagången uppvägd genom den tidigare ökningen, därför för att skatan räknas likt trygg (Secure) respektive livskraftig (LC).^[14]

Skatan besitter ökat inom land sedan 1970-talet samt 2007 uppskattades antalet skator mot mellan 300 000 samt 700 000 par.^[9] Idag anses den dock minska inom antal, dock beståndet anses ändå existera livskraftigt.^[15]

Jakt vid skator liksom skadedjur

[redigera | redigera wikitext]

Traditionellt jagas skatan inom Europa, då den sägs förorsaka skador vid nyttodjur alternativt populationer från småfåglar samt småvilt. ett sådan inverkan besitter dock hittills ej kunnat fastställas inom vetenskapliga studier.^{[16][17][18][19][20][21][22]}

I Europa dödas årligen cirka 1 mot 1½ miljon skator.^[23]

Skatan samt människan

[redigera | redigera wikitext]

Namn

[redigera | redigera wikitext]

I antiken använde Aristoteles samt Claudius Aelianus identisk beteckning till skatan samt nötskrikan: κίττα (κίσσα).^[24][25]Plinius den äldre kallade däremot den förra fågeln pica varia longa cauda (insignis), vid bas från dess långa stjärt, samt den senare pica varia (insignis), vid bas från dess brokiga fjäderdräkt.^[26] tid 1758 gav Carl von Linné skatan detta vetenskapliga namnetCorvus pica.

Ett äldre svenskt namn vid fågeln existerar skjora alternativt skjura.^[27] detta svenska namnet skata härstammar ifrån detta fornsvenska termen skata likt bland annat användes på grund av något såsom sticker ut, samt refererar mot skatans långa stjärt.^[28] detta äldre termen besitter blivit kvar inom enstaka sektion svenska dialekter samt inom finlandssvenskan; nämligen sjira, skira, skjura, skjöra vid jämtska), skír vid västerbottniska, stjoro alternativt stjouro vid österbottniska, samt skäre alternativt skäro vid gotländska.

Mytologi samt kult

[redigera | redigera wikitext]

I den nordisk-germanska mytologin fanns skatan såväl gudabudbärare likt dödsgudinnan Hels bevingat djur. Man associerade den tillsammans med tragedi, sorg, fara samt sjukdom.^[9] inom europeisk medeltid samt nära tiden till häxförföljelserna räknades den – liksom kråkor, korpar samt svarta katter – liksom häxdjur alternativt mot samt tillsammans med såsom enstaka häxa egen. Den ansågs tidvis även existera enstaka själsrövare inom förbindelse tillsammans djävul. Dessutom blev den associerad tillsammans med döden samt kallades "galgfågel" eftersom den ofta besökte avrättningsplatser. Sedan denna tidsperiod besitter den inom Europa rykte ifall sig för att existera "tjuvaktig" samt anses bortföra samt gömma skinande objekt, vilket dock ej existerar sant utan ett faktoid.^[29] Den felaktiga föreställningen för att skator gärna små frukter från växter in skinande objekt inom sina bon besitter bland annat resulterat inom för att Rossini 1817 lät bygga ett musikdrama La gazza ladra ("Den tjuvaktiga skatan"). Faktum existerar för att skatan plockar saker, till för att undersöka dem, samt – ifall sålunda existerar möjligt – bära iväg dem. Särskilt intressanta objekt gömmer den beneath lite löv alternativt växttäcke. Man antar för att handlingssättet för att samla samt hamstra att födas erhålls alternativt tränas genom detta beteende. en visst nyfikenhet på grund av blänkande objekt delar skatan tillsammans flera fågelarter dock ryktet angående för att den stjäl allt blänkande likt den förmå komma åt existerar osant. Ryktet härstammar troligen ifrån för att man ibland kunna iaktta den då den gömmer matförråd, detta faktum för att skator existerar boplundrare alternativt för att man helt enkelt blandat ihop skatan tillsammans korpen.

I den grekiska mytologin plats den guden Dionysos bevingat djur.

I allmänhet anses skatan inom västra europa samt vid Brittiska öarna likt onda omens bevingat djur. var ses detta liksom tragedi för att titta denna "otursfågel", särskilt då den uppträder isolerad. vid Brittiska öarna finns detta ännu bevis till djurdyrkan inom fråga ifall skatan. Den räknas även likt orakelfågel. därför framställer vid Irland ett skata likt knackar vid fönstret ett dödsvarning. för att döda denna bevingat djur medförde även inom östnordlig Skottland otur. inom delar från norra England räknas detta vilket en uselt omen, ifall enstaka skata korsar stigen framför ett ifrån vänster mot motsats till vänster, dock en gott omen, ifall den korsar den ifrån motsats till vänster mot vänster. inom nordöstlig Skottland anses detta inom vissa byar vilket en lyckotecken för att titta enstaka skata, inom andra byar likt en oturstecken. Tron för att skatan ägde makten för att förvandla sig mot enstaka människa bevarades inom Clunie samt Perthshire fram mot slutet från 1700-talet. mot detta gränsar även detta vitt utbredda gammal räknerimmet inom Storbritannien (framför allt inom England samt Skottland, mindre inom Wales samt Nordirland), likt förutspår framtiden. detta finns flera regionala versioner, från vilka dessa fyra existerar dem maximalt kända:

One is/for mirth/sorrow/anger/sorrow,

Two (is)/for grief/mirth/mirth/joy,

Three (is)/for a wedding/wedding/wedding/girl,

Four (is)/for a death/birth/birth/boy,

Five (is)/for heaven/heaven/rich/silver,

Six (is)/for hell/hell/poor/gold,

Seven (is)/for the devil’s ain sell/the de’il’s ain sel’/I can tell you no more/a secret never to be told.

Efter kristnandet uppstod inom England enstaka allegori, i enlighet med vilken skatan ses såsom förbannad, då den likt enda bevingat djur ej ägde framfört klagosånger samt sorgesånger nära Jesukorsfästelse. inom den skotska traditionen misstänkte man den inom utdragen period till för att bära ett droppe från Satans blod beneath tungan.

I land i västeuropa samt Tyskland trodde man även för att detta medförde tragedi för att döda ett skata. Man sade för att den varnade sina mänskliga grannar på grund av närvaro från rävar, vargar samt beväpnade människor. inom Poitou stacks mot dess ära små bestick från ljung- samt lagergrenar inom buskarna.

Konst samt litteratur

[redigera | redigera wikitext]

Den möjligen maximalt kända skatreferensen inom kulturen existerar Rossinis musikdrama La gazza ladra ("Den tjuvaktiga skatan") ifrån 1817. en från dem äldsta kända verken tillsammans skator existerar den kinesiske konstnären Cuī Bái (ki: 崔白) konstverk Hare samt numeriskt värde skator ifrån 1061, detta önskar yttra ifrån Song-Dynastin. ifrån 1500-talet förekommer skatan inom Pieter Bruegel den äldres konstverk Skatan vid galgen, såsom visar numeriskt värde skator vid ett avrättningsplats. Francisco dem Goya visar inom en porträtt ifrån 1784 hur sonen mot greven från Altamira leder ett tam skata inom en grupp. en annat känt verk tillsammans skatmotiv existerar Claude MonetsLa Pie ifrån 1869 likt föreställer enstaka skata liksom sitter vid enstaka grind inom en gnistrande snölandskap.

I landet besitter exempelvis konstnären Bruno Liljefors avbildat skator bland annat inom teckningen Räv samt skator. Den avbildade skatan från Wilhelm von Wright inom Bröderna von Wrights fågelbok liksom ursprunglig gavs ut 1828–1838 beneath namnet Sveriges Foglar samt senare vid 1920-talet beneath namnet Svenska fåglar, efter naturen samt vid berg ritade existerar ett från bokens mer välkända illustrationer.

På svenska frimärken äger skatan inom varenda fall förekommit nära tre tillfällen. 1991 existerar den tillsammans vid tre från fyra märken ifrån följd Skansen 100 år, à 2,40 kr, tecknade från Acke Oldenburg. 2001 gavs ännu en postmärke ut tillsammans skatmotiv denna gång en brevfrimärke tecknat från Dan Zetterström samt graverat från L Sjööblom. 2004 kom detta ut en julpostfrimärke tillsammans skatmotiv tecknat från Björn fjäll.

Aisopos berättar inom ett berättelse angående hur skatan visar duvan, vilket tror sig redan känna till allt, hur man bygger en rede. inom inledningen mot Wolfram von EschenbachsParzival (1200–1210), enstaka medelhögtysk skrivelse, uppträder genast inom start skatan ("agelstern varwe") liksom sinnebild till konflikten mellan detta goda samt detta onda. Senare blir inom Rübezahl-sagan genom Emma enstaka rova förvandlad mot enstaka skata, vilken liksom budbärare underrättar hennes omtyckt Ratibor. vid grundval från Aisopos berättelse angående räven samt skatan äger Christian Fürchtegott Gellert skrivit enstaka dikt, var den står vilket sinnebild till människorna, liksom helst hör sig själva prata samt menar sig känna till samt behärska allt förbättrad, dock egentligen ej äger någon aning. inom fabeln Skatan. Berguven.^[30] låter Johann Wilhelm Ludwig Gleim den besvära sig hos berguven angående lärkans samt näktergalens lathet, fastän den egen borde hålla munhåla. inom Heinrich SeidelsDer Hexenmeister^[31] tar häxmästaren Wendelin samt skatan Schackerack inom sitt våld. dem befriar sig tillsammans ömsesidig hjälp. Även Christian Morgenstern sysselsätter sig inom dikten Die Elster ("Skatan") tillsammans med skatan.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Lars Larsson, Birds of the World, 2001, CD-rom
• Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999) Fågelguiden, Europas samt medelhavsområdets fåglar inom fält. Stockholm: Albert Bonniers förlag
• Wahlberg,T. (1993) Kunskapen ifall fåglar: samtliga häckande arter inom Sverige , Stockholm: Rabén & Sjögren. ISBN 91-29-61772-3

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]

• Udo Bährmann: Die Elster (Pica pica). Neue Brehm-Bücherei grupp 393, Westarp Wissenschaften, Spektrum Akademischer Verlag, Magdeburg, 1995, ISBN 3-89432-208-X(tyska)
• T. R. Birkhead: The Magpies. The Ecology and Behaviour of Black-Billed and Yellow-Billed Magpies. T & AD Poyser, London, 2002, ISBN 0-85661-067-4(engelska)
• G. Deckert: Siedlungsdichte und Nahrungssuche bei Elster Pica p. pica und Nebelkrähe Corvus c. cornix (L.). Beitr. Vogelkd. lena 26: 305–334, 1980 (tyska)
• H. Ellenberg, F. Gast, J. Dietrich: Elster, Krähe und Habicht – ein Beziehungsgefüge aus Territorialität, Konkurrenz und Prädation. Verh. Ges. Ökol.12: 319–329, 1984 (tyska)
• Wolfgang Epple: Rabenvögel; Göttervögel-Galgenvögel, ein Plädoyer im Rabenvogel-Streit. G. Braun Buchverlag, 1997, ISBN 3-7650-8135-3(tyska)
• Urs N. Glutz von Blotzheim: Handbuch der Vögel Mitteleuropas 13/3, Passeriformes (3.Teil, Corvidae und Sturnidae). Aula Verlag, Wiesbaden, 1993, ISBN 3-89104-542-5(tyska)
• F. A. Kipp: Zeremonielle Frühlingsversammlungen bei Eichelhäher, Elster, Tannenhäher und Rabenkrähe. Vogelwelt 99:185–190, 1978 (tyska)
• Gerhard Kooiker, Claudia Verena Buckow: Die Elster. Ein Rabenvogel im Visier. Aula Verlag, Wiesbaden, 1999, ISBN 3-89104-633-2(tyska)
• Sang-im Lee et al: Phylogeny of magpies (genus Pica) inferred from mtDNA data. Mol. Phylogenet. Evol. Vol.29: 250–257, 2003 (engelska)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]