babyseed.pages.dev




Är guarana och ackee samma

Guarana

Guarana (Paullinia cupana) existerar enstaka klängväxt inom lönnfamiljen Sapindaceae likt äger sitt ursprung inom Amazonas samt existerar särskilt vanlig inom Brasilien.

Guarana existerar känd till för att existera uppfriskande då den innehåller koffein (även kallat guaranin).[1] Guarana använder fröer till för att föröka sig dock växer inom väldigt små utsträckning vilt samt planteras därför maximalt till salg mot olika varor, exempelvis energidrycker.

Namnet guarana kommer ifrån detta portugisiskaguarnaná (uttal: [ɡwaɾɐˈna]), såsom inom sin tur kommer från guaraníguara-ná, från plantans namn warana, 'frukt vilket liknar människoögon'.

Guaranaväxten besitter stora växtdel samt kluster från blommor, samt existerar maximalt känd till sin fruktbarhet liksom existerar massiv vilket ett kaffeböna. Guarana fungerar likt kosttillskott tillsammans ett energigivande resultat samt innehåller ungefär dubbelt således många koffein likt kaffebönor (cirka 2–4,5&#;% koffein inom guaranafrön jämfört tillsammans 1–2&#;% till kaffebönor).[2]

I likhet tillsammans andra växter likt producerar koffein fungerar den höga koncentrationen från koffein såsom ett defensiv toxin såsom motverkar för att patogener går ovan inom små frukter från växter samt dess frön.[3] Guaranafruktens färg varierar ifrån brunt mot rött samt innehåller svarta kärnor vilket existerar delvis täckta från en vitt fröskal.

Historia samt kultur

[redigera | redigera wikitext]

Ordet 'guarana' kommer ifrån detta portugisiska 'guaraná', liksom äger sitt ursprung inom Sateré-Maué språkets mening till växten, warana "guarana".[4] Guarana agerar ett nödvändig roll inom dem brasilianska tupi- samt guaraníkulturerna. i enlighet med ett legende likt går tillbaka mot Sateré-Maué-stammen, kommer guarana ifrån historien angående enstaka gud likt dödade en älskat små människor ifrån ett bygd. på grund av för att trösta byborna tog ett mer välvillig gud då detta dödade barnets vänstra synorgan samt planterade inom skogen, vilket gav upphov mot olika sorter från den vilda guaranan. Sedan tog denne barnets högra synorgan samt planterade detta inom byn, vilket gav upphov mot den odlade varianten från Guarana.[5]

I guaranistammen fullfölja man örtinfusion genom för att tvätta samt skal fröna till för att sedan mala dem mot en fint pulver. Detta pulver används även såsom deg mot guaranabröd.[6]

Användningsområden

[redigera | redigera wikitext]

Guaranaläskedrycker, såsom Guaraná Antarctica, existerar många populära inom Brasilien. Guarana används inom sötade kolsyrade läskedrycker samt energishots, likt ett ingrediens inom örtté alternativt inom kapslar. allmänt utvinner Sydamerika detta mesta från sitt koffein ifrån guarana.[7] Guarana finns inom enstaka rad varor vilket exempelvis tuggummin, halstabletter samt vissa sorter från snus.

Drycker

[redigera | redigera wikitext]

Brasilien, såsom existerar den tredjeplats största konsumenten från läskedrycker inom världen,[8] producerar flera läskmärken ifrån guaranaextraktet, vilka överträffar den brasilianska försäljningen från cola-drycker,[9] Drycker likt innehåller guarana kunna orsaka ryckningar ifall dem intas inom samband tillsammans med för att man dricker kaffe.[källa&#;behövs]

På den svenska marknaden fanns inom start från talet läskedrycken San São innehållande guarana. Drycken vilket såldes från The Coca-Cola Company besitter senare slutats för att tillverkas inom land, dock produceras den kvar inom Brasilien från Coca-Cola Company beneath namnet Kuat. inom landet finns inom butiker likt säljer importerade läskedrycker drycken Guaraná Antarctica liksom äger enstaka liknande, dock mer urvattnad smakförmåga, än San São ägde. Guarana finns dessutom inom en antal energidrycker.

Kognitiva effekter

[redigera | redigera wikitext]

Eftersom guarana existerar rikt vid koffein, existerar detta intressant utifrån dess denkbar effekter vid människans kognition. Hos råttor ökade guarana förmågan till minneslagring samt kroppslig uthållighet jämfört tillsammans med placebogrupper [10]

I ett pilotstudie gjord tillsammans människor [11] fastställdes beteendemässiga effekter nära fyra doser (37,5&#;mg, 75&#;mg, &#;mg samt &#;mg) guaranaextrakt. Minne, uppmärksamhet samt humör höjdes tillsammans dem numeriskt värde lägre doserna samt detta bekräftar tidigare konsekvens från kognitiv förbättring efter 75&#;mg guarana.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^”Guarana” (på engelska). Memorial Sloan Kettering Cancer Center. Läst 22 femte månaden i året &#;
  2. ^D. K. Bempong a; P. J. Houghton a; Kathryn Steadman a. The Xanthine Content of Guarana and Its Preparations. Pharmaceutical Biology. August ~content=a~db=all
  3. ^Ashihara H, Sano H, Crozier A (February ). "Caffeine and related purine alkaloids: biosynthesis, catabolism, function and genetic engineering". Phytochemistry 69 (4): – doi/hem PMID&#;
  4. ^Merriam Webster. Retrieved
  5. ^Hans T. Beck, "10 Caffeine, Alcohol, and Sweeteners," Cultural History of Plants, ed. Sir Ghillean Prance and Mark Nesbitt (New York: Routledge, )
  6. ^a b Bennett Alan Weinberg, and Bonnie K. Bealer, The World of Caffeine: The Science and Culture of the World's Most Popular Drug (New York: Routledge, ) –
  7. ^Bennett Alan Weinberg, and Bonnie K. Bealer, The World of Caffeine: The Science and Culture of the World's Most Popular Drug (New York: Routledge, )
  8. ^Bennett Alan Weinberg, and Bonnie K. Bealer, The World of Caffeine: The Science and Culture of the World's Most Popular Drug (New York: Routledge, ) –3.
  9. ^Matt Moffett and Nikhil Deogun, The vägg Street Journal. "Guarana's potent reputation makes consumers drink it up". Standard-Times. Retrieved
  10. ^Espinola EB, Dias RF, Mattei R, Carlini EA (February ). "Pharmacological activity of Guarana (Paullinia cupana Mart.) in laboratory animals". J Ethnopharmacol 55 (3): –9. doi/S(96) PMID&#;
  11. ^Haskell CF, Kennedy DO, Wesnes KA, Milne AL, Scholey AB (January ). "A double-blind, placebo-controlled, multi-dose evaluation of the acute behavioral effects of guaraná in humans". J. Psychopharmacol. (Oxford) 21 (1): 65– doi/ PMID&#;