Hur långt är jorden till venus

För andra betydelser, titta venus (olika betydelser).

Venus
Venus inom verkliga färger
Uppkallad efter	Venus
Omloppsbana
Epok: J2000
Aphelium	108 942 109 km 0,728 231 28 AU
Perihelium	107 476 259 km 0,718 432 70 AU
Halv storaxel	108 208 930 km 0,723 332 AU
Excentricitet	0,0068
Siderisk omloppstid	224,700 69 dygn 0,615 197 0 år
Synodisk omloppstid	583,92 dygn[1]
Medelomloppshastighet	35,02 km/s
Inklination	3,394 71° 3,86° mot solens ekvator
Longitud till uppstigande nod	76,670 69°
Periheliumargument	54,852 29°
Månar	Inga
Fysikaliska data
Avplattning	< 0,0002[2]
Medelradie	6 051,8 ± 1,0 km[2] 94,99% från jordens
Area	4,60 × 108 km² 90,2% från jordens
Volym	9,28 × 1011 km³ 85,7% från jordens[3]
Massa	4,8676 × 1024 kg 81,5% från jordens[3]
Medeldensitet	5,204 g/cm³
Ytgravitation (ekvatorn)	8,87 m/s2 0,904 g
Flykthastighet	10,46 km/s
Siderisk rotationsperiod	243,0185 dygn
Vinkelhastighet (ekvatorn)	1,81 m/s
Axellutning	177,3°[1]
Rektascension (nordpolen)	18 h 11 min 2 s 272,76°[4]
Deklination (nordpolen)	67,16°
Albedo	0,65[1]
Yttemperatur	Medel: 735 K[5][6]  (461,85 °C)
Skenbar magnitud	upp mot -4,6[1]
Vinkeldiameter	9,7" — 66,0"[1]
Atmosfär
Yttryck	9,3 MPa
Sammansättning	~96,5% koldioxid ~3,5% kväve 0,015% svaveldioxid 0,007% argon 0,002% vattenånga 0,0017% kolmonoxid 0,0012% helium 0,0007% neon spår karbonylsulfid spår väteklorid spår vätefluorid

Venus (symbol: ♀) existerar den andra planeten inom solsystemet ifrån solen räknat samt den existerar nästan lika massiv liksom jorden. Då venus rör sig runt sin personlig axel inom motsatt riktning mot rörelsen runt solen sålunda är kapabel man yttra för att den roterar baklänges, vilket endast venus samt Uranus utför. venus existerar den enda planeten inom kurera solsystemet vars dygn existerar längre än dess tid eftersom venus snurrar en varv runt solen vid 225 jorddygn dock behöver kurera 243 jorddygn till för att snurra en enda varv runt sin personlig axel.

Liksom dem övriga sedan antiken kända planeterna (från Merkurius ut mot Saturnus) namngavs venus från grekerna. Den fick namn efter deras kärleksgudinna Afrodite, samt liksom till övriga planeter blev tagna systemet ovan från romarna vars namn sedan ärvts. Deras kärleksgudinna hette venus. Planeten besitter varit känd långt före antiken samt haft olika namn inom olika kulturer. eftersom den främst ses inom samband tillsammans med solnedgång samt soluppgång kallas den till aftonstjärnan respektive morgonstjärnan vid flera olika tungomål. venus existerar även den himlakropp likt syns bäst vid himlavalvet, efter solen samt månen.

Planeten existerar molnbeklädd tillsammans enstaka atmosfär inom huvudsak bestående från koldioxid, dock även mindre delar kväve, svaveldioxid samt vattenånga ingår. Detta fullfölja planeten många varm samt många ogästvänlig på grund av liv, åtminstone inom dem former oss känner mot ifrån jorden. eftersom planeten existerar nästan lika massiv såsom jorden brukar den ibland även kallas på grund av jordens systerplanet.

Venus tillsammans tillsammans Merkurius existerar dem enda planeterna inom solsystemet vilket saknar månar.

Venuspassager

[redigera | redigera wikitext]

En venuspassage innebär för att venus inom sin väg eller spår passerar mitt emellan solen samt jorden. Planeten kunna då observeras likt enstaka mörk prick vid solskivan. Venuspassager existerar sällsynta samt inträffar inom en mönster såsom återkomma vart 243:e tid, tillsammans med numeriskt värde passager tillsammans med 8 års mellanrum separerade från tidsintervall vid 121,5 respektive 105,5 tid. dem senaste venuspassagerna ägde lokal 8 juni2004 samt 6 juni2012. Nästa venuspassage inträffar 2117.

Venuspassager besitter haft innebörd till astronomin, bland annat till tidiga beräkningar från avståndet mot solen.

Inre struktur

[redigera | redigera wikitext]

Venus inre existerar ganska likt jordens. Den yttre delen från venus består huvudsakligen från en fast skikt från höjd likt kallas skorpan samt liksom existerar ungefär 40 km tjockt. Skorpan existerar full från kamrar tillsammans med smält fjäll vilket kallas magma. Dessa magmakamrar matar vulkaner vid ytan. beneath skorpan finns manteln liksom existerar ungefär 3 000 km djup. Detta existerar en ytterst varmt enhet var halvsmält fjäll roterar såsom ett tjock klibbig vätska. Berget inom manteln transporterar värme mot ytan genom konvektion, detta förlopp var varm ämne stiger samt kall sjunker. Överdelen från konvektionsströmmarna, var den varma materien existerar närmast ytan, kallas hetpunkter. Hetpunkterna åstadkommer dem magmakamrar liksom matar vulkaner samt dem skjuter ibland upp läka skorpan samt får marken för att bukta ut. inom venus mitt finns kärnan, en intensivt varmt klot från smält metall, huvudsakligen nickel samt järn. Kärnans temperatur hålls uppe vid bas från trycket ifrån venus övre lager. ingen vet säkert angående kärnan existerar flytande alternativt fast alternativt bara delvis fast såsom jordens. dem flesta teorierna ifall venus inre kommer ifrån jämförelser tillsammans med jorden. Man tror för att venus samt jorden bildats vid liknande sätt samt inom identisk sektion från solsystemet, således den ämne liksom planeterna består från bör existera ungefär identisk.

Atmosfär

[redigera | redigera wikitext]

Venus äger ett atmosfär likt främst består från koldioxid samt lite kväve. Den äger en tryck nära ytan likt existerar ungefär 90 gånger större än trycket vid jorden (motsvarar ungefär trycket vid ett kilometers djup inom enstaka ocean vid jorden). Den stora CO₂-rika atmosfären tillsammans tillsammans med detta oerhört höga atmosfärstrycket resulterar inom enstaka kraftfull växthuseffekt liksom ökar yttemperaturen mot ungefär 400 °C mer än vad den skulle varit inom annat fall, vilket utför för att yttemperaturen kunna nå 500 °C. Detta utför venus yta varmare än Merkurius, trots för att venus ligger nästan dubbelt således långt ifrån solen.

Det existerar möjligt för att venus ett gång inom tiden ägde lika många flytande vätska likt jorden. på grund av fyra miljarder tid sedan utstrålade ej solen lika många värme dock inom takt tillsammans med för att värmen ökade avdunstade vattnets koldioxid mot atmosfären samt koldioxiden gjorde för att värmen vid planetens yta steg ytterligare tills oceanerna helt ägde avdunstat. då rymdsonden Magellan utforskade planeten fanns detta förhoppningar för att man skulle upptäcka spår från uttorkade floder alternativt andra indikator vid för att detta funnits vätska dock några liknande upptäcktes inte någonsin. ifall detta äger funnits vätska sålunda besitter sådana spår försvunnit eftersom venus ännu existerar vulkaniskt aktiv.^[7] inom takt tillsammans för att vattenånga avdunstade ifrån haven förstördes även långsamt ångan från solens ultravioletta strålning samt bildade väte samt syre. Strålningen joniserade vätet samt syret bands då istället mot mineraler inom marken vilket detta inledande syret även gjorde vid jorden. vid bas från för att venus besitter ett alltför långsam rotationshastighet runt sig, liksom modell existerar jordens ekvatoriala rotationshastighet 465,1 m/s medan venus bara existerar 1,81 m/s, produceras ej en område runt en magnet där magnetiska krafter verkar vilket förmå hålla kvar detta joniserade vätet inom atmosfären utan detta förs efterhand istället ut inom rymden från solvinden.^[8]

Yta

[redigera | redigera wikitext]

Venus yta domineras från stora slätter. detta finns även en flertal breda fördjupningar, mot modell Atalanta Planitia, Guinevere Planitia samt Lavinia Planitia. detta finns numeriskt värde stora högländer, Ishtar Terra inom den norra hemisfären (ungefär lika massiv vilket Australien) samt Aphrodite Terra längs tillsammans ekvatorn (ungefär lika massiv likt Sydamerika). vid Ishtar Terra finns ett nivå, Lakshmi Planum, vilken existerar omgiven från dem högsta bergen vid venus inklusive detta enorma Maxwell Montes. information ifrån Magellans bildradar visar för att större delen från venus yta existerar övertäckt från lavafloder. detta finns en flertal större vulkaner (liknande dem vid Hawaii alternativt Olympus Mons) såsom Sif Mons. Nyligen offentliggjorda fynd tyder vid för att venus kvar existerar vulkaniskt energisk, dock bara vid några ett fåtal platser. beneath dem senaste hundra miljoner år äger den varit energisk. detta finns inga småkratrar vid Venus: mindre meteoriter förintas inom venus täta atmosfär innan dem kunna slå ner. Kratrarna verkar uppträda inom grupper, vilket tyder vid för att stora meteoriter bryts sönder innan dem når ytan. dem äldsta terrängerna vid venus verkar existera ca 800 miljoner tid gamla. Vidsträckt vulkanism nära den tiden raderade detta mesta från den tidigare ytan.

Tidiga upptäckter

[redigera | redigera wikitext]

Då venus existerar detta starkast briljant föremålet vid sky efter solen samt månen besitter den haft massiv innebörd till flera människor.

Venus äger varit känd liksom både "Morgonstjärnan" samt liksom "Aftonstjärnan", namn likt antyder för att planeten ifrån start sågs såsom numeriskt värde olika objekt. Även aboriginerna, såsom inom övrigt ej existerar kända till sina astronomiska observationer, namngav venus, beneath namnet Barnujbir, samt detta finns gamla ceremonier knutna mot planeten.

Den inledande astronomiska anteckningen ifall venus kommer ifrån Babylonien, beneath monark Ammisaduqas mandatperiod (mellan 1646 f.Kr. samt 1626 f.Kr). Venustavlan ifrån Ammisaduqa, daterad 1581 f.Kr. visar för att babylonierna förstod för att Morgonstjärnan samt Aftonstjärnan fanns identisk objekt. vid tavlan kallas venus Nin-dar-an-na, vilket betyder "den ljusa drottningen vid himlen".^[9] Några hundra kalenderår senare ägde astrologerna även fått tydligt på grund av sig för att venus fullbordar fem synodiska omlopp angående 584 dygn vid åtta tropiska tid.

Grekerna såg venus likt numeriskt värde olika stjärnor, Phosphoros ("ljusbringaren") samt Hesperos , fram mot Pythagoras nära 600-talet f.Kr.^[10]

Mayakulturens kompetenta stjärntydare kände väl mot venus rörelser vid himlvalvet. Deras Dresden Codex avslöjar för att dem ej bara kände mot för att 5x584 = 8x365 dygn, utan även för att 65x584 = 104x365 dygn, vilket även passade in vid 146 från deras jordbrukskalenders 260 dygnsperioder.

Romarna såg venus vid morgonen såsom Lucifer, vilket betyder "Ljusbringaren" samt venus vid aftonen liksom Vesper. Nordmännen kallade den på grund av Friggjarstjærna, efter Frigg.

Den inledande dokumenterade Venuspassagen gjordes från Jeremiah Horrocks den 4 december 1639 (24 november i enlighet med den julianska kalender såsom fanns inom bruk) tillsammans tillsammans med hans kompis William Crabtree^[11]

Det finns även information för att ett Venuspassage skulle äga observerats redan 1032 från den persiske astronomen Avicenna. han bör då äga dragit slutsatsen från venus fanns närmare jorden än solen.^[12] vid 1100-talet bör den andalusiske astronomen Ibn Bajjah äga observerat "två planeter liksom svarta fläckar mot solen", liksom senare konstaterades artikel Merkurius- samt Venuspassager.

Studier tillsammans med teleskop

[redigera | redigera wikitext]

Galileo Galilei studerade venus tillsammans sina teleskop samt såg för att dess faser motsvarade månens. detta blev en från hans argument mot varför Kopernikus modell från solsystemet plats förbättrad än Ptolemaios. Varken Galilei alternativt Christiaan Huygens några årtionden senare kunde titta några strukturer. Den inledande liksom gjorde krav vid för att titta några strukturer vid venus plats enstaka italiensk amatörastronom, Francesco Fontana; vad denne såg fanns dock enbart optiska effekter ifrån hans teleskop. Även Giovanni Domenico Cassini ansåg sig titta strukturer samt mätte ifrån dem upp enstaka rotationstid vid 23 timmar samt 21 minuter. detta existerar dock tveksamt angående han såg några reella strukturer. detta identisk gäller till övervakning gjorda beneath dem nästa århundradena, då planetens molntäcke gömmer planetens yta. flera astronomer försökte mäta planetens rotationstid, tillsammans med varierande konsekvens, ofta inom storleksordningen 24 timmar.

Förutom för att titta strukturer vid planeten trodde sig Fontana samt Cassini även äga sett ett satellit. dem följdes inom mitten från 1700-talet från andra, dock efter 1764 skedde inga nya observationer från någon månen.

Genom för att analysera venus övergång framför solen 1761 kom den ryske vetenskapsmannen Michail Lomonosov fram mot för att planeten ägde ett atmosfär liksom fanns minimalt lika grundlig såsom jordens.^[13] Några årtionden senare kom Johann Hieronymus Schröter för att hitta flera belägg på grund av dess atmosfär.

Percival Lowell publicerade 1897 teckningar från kanaler vid venus noggrann liksom dem han sett vid Mars, dem fick dock en mer kyligt mottagande, beroende vid svårigheterna för att titta strukturer vid venus vid bas från dess atmosfär.

Studier tillsammans med nya optiska hjälpmedel

[redigera | redigera wikitext]

De inledande spektroskopiska studierna från högre standard blev gjorda från amerikanska astronomer 1932 samt visade bland annat för att atmosfären inom huvudsak innehöll koldioxid. Planeten studerades tillsammans radar till inledande gången 1961.

Misslyckade försök för att spektroskopiskt mäta rotationstiden genom för att titta dopplereffekten visade för att rotationstiden måste artikel utdragen. Genom för att fotografera inom den ultravioletta delen från spektrumet kunde F E Ross titta molntäcket. andra mätningar visade för att temperaturen inom dem övre molnlagren fanns nedsänkt (ungefär -35 °C) samt atmosfären fanns därför tjock för att lufttrycket vid planetens yta borde existera ungefär 90 gånger detta vid jorden.

Rymdsonder

[redigera | redigera wikitext]

Den inledande rymdsonden såsom försökte nå venus fanns Venera 1 såsom sändes iväg inom månad 1961 från Sovjetunionen. Astronomerna förlorade dock snart kontakten tillsammans med farkosten. Även den amerikanska sonden sjöman 1 misslyckades tillsammans med för att nå sitt uppgift.

Den inledande rymdsonden såsom verkligen nådde venus plats sjöman 2. Den passerade planeten 14 månad 1962 vid en avstånd från drygt 30 000 kilometer. dem mätresultat likt sonden sände igen visade för att yttemperaturen existerar omkring 430 °C. dem visade även för att planeten ej äger något mätbart område runt en magnet där magnetiska krafter verkar samt för att dess rotationstid existerar många utdragen, 243 jorddagar. Sonden upptäckte för att venus atmosfär existerar giftig samt består från koldioxid tillsammans med inslag från svavelsyra. vid ytan existerar lufttrycket 100 gånger större än vid jorden. Detta omkullkastade slutligen teorin angående för att venus skulle äga en klimat liknande den förhistoriska Jorden beneath sina moln eftersom man för tillfället kunde konstatera för att venus atmosfär ej kunde upprätthålla liv således likt detta existerar känt vid Jorden.^[14]

De nästa sovjetiska försöken för att sända rymdsonder mot venus, Venera 2 samt Zond 1, fanns misslyckade. ej heller Venera 3 lyckades sända tillbaka några uppgifter, dock bör i enlighet med ryska astronomer äga kraschlandat vid planeten, samt på det sättet blivit den inledande rymdsonden såsom landade vid planeten.

Venera 4 lyckades 1967 mot skillnad ifrån sina föregångare tillsammans för att att nå ett mål eller resultat dem flesta från dem syfte likt ägde satts upp. Den nådde venus samt sände ner enstaka kapsel vilket landade inom Eistla Regio, dock utan för att sända tillbaka några information efter för att den ägde landat. identisk tid passerade sjöman 5 venus vid omkring 4 000 kilometers avstånd.

Venera 5 samt Venera 6 plats misslyckade försök för att landa rymdkapslar vid venus, medan Venera 7 kalenderår 1970 lyckades landa inom Navka Planitia samt sända igen information inom 23 minuter. numeriskt värde kalenderår senare landade Venera 8 vid identisk område samt sände igen uppgifter beneath 50 minuter. Den mätte upp låga vindhastigheter. sjöman 10 passerade venus vid omkring 5 768 kilometers avstånd vid sin väg mot Merkurius.

Venera 9 samt Venera 10 fanns liksom sina föregångare försök för att landa kapslar vid venus. dem nådde venus inom oktober 1975. dem plats lyckade samt tog bilder inom upphöjd standard från planetytan. Bilderna visade ett stenig yta utan tydliga indikator vid erosion, vilket ägde kunnat tyda vid förekomst från vätska. Venera 9 mätte temperaturen mot 480 °C samt inom ett 60 minuter ägde sonden upphört för att fungera. Tre dagar senare landade Venera 10 samt dem numeriskt värde fotona ifrån dessa sonder existerar dem enda bilder likt finns ifrån venus yta.^[14]Venera 11 samt Venera 12 plats mer utvecklade rymdsonder från identisk typ. dem nådde venus 1978 samt sände tillbaka information, dock misslyckades dock för att sända igen TV-bilder ifrån ytan. USA sände identisk kalenderår iväg pionjär 12 samt pionjär 13, även kända liksom pionjär venus 1 samt pionjär venus 2. pionjär 12 gick inom omloppsbana runt planeten fram mot 1992. pionjär innehöll fyra landare liksom landade inom beta Regio, Ishtar Regio, Themis Regio samt norr angående Aino Planitia. Båda sonderna fanns lyckade samt sände tillbaka många information, bland annat ifall atmosfärens sammansättning.

Venera 13 samt Venera 14, likt nådde venus 1981, bestod bägge från enstaka satellit inom omloppsbana samt ett landare. dem gjorde dem inledande undersökningarna från markens innehåll. Vega 1 samt Vega 2 fanns sovjetiska rymdsonder liksom passerade venus vid väg mot Halleys meteorit samt passerade venus inom juni 1985. dem ägde tillsammans sig varsin landare liksom inom sin tur ägde tillsammans med sig varsin ballong liksom sände åter temperatur- samt vindhastighetsdata.

Den amerikanska rymdsonden Magellan gick inom omloppsbana runt venus mellan augusti 1990 samt oktober 1994. Den kartlade planeten inom större omfattning än någonsin tidigare. Totalt kartlade den 98 % från planetens yta. beneath 1990-talet passerade Galileo samt Cassini planeten vid väg mot Jupiter respektive saturnus.

Sonden venus något som utförs snabbt exempelvis expressleverans gick in inom omloppsbana kring venus den 11 april 2006. Den tillhör ESA, europeiska rymdstyrelsen, samt sköts upp ifrån Kazakstan den 9 november 2005.

Skönlitteratur

[redigera | redigera wikitext]

På venus ligger flera från stjärnflottans träningsanläggningar inom detta fiktiva Star Trek-universumet samt venus nämns inom Arthur C. Clarkes3001 - Den sista resan. detta existerar även på denna plats liksom upptakten mot Frederik Pohls skrivna verk angående Stjärnporten äger boende.

I dem numeriskt värde science fiction-romanernaVärlden samt Noll-A samt Spelarna samt Noll-A från A.E. van Vogt existerar venus koloniserad från detta utopiska människor Noll-A.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Patrick Moore (2003). Venus. Hong Kong: Cassell Illustrated. ISBN 1-84403-404-6 
• Seth Shostak (1998). Sharing the universum. Perspectives on Extraterrestrial Life.. Berkeley: Berkeley Hill Books. ISBN 0-9653774-3-1 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]