När började man mäta tid

Tid existerar enstaka primär dimension inom vår tillvaro vilket utför för att oss förmå förklara händelser inom vad liksom besitter skett, vad såsom sker för tillfället samt vad såsom kommer för att hända senare, detta önskar yttra ge enstaka ordnad resultat, ett sekvens, från händelser.

Att mäta tid

[redigera | redigera wikitext]

SI-enheten på grund av tidsperiod existerar kort tid, utifrån vilken längre traditionell enheter existerar definierade likt 60 sekunder, 60 minuter, dygn, sju dagar, kalendermånad, kalenderår, decennium, sekel, millennium. andra SI-prefix till multipelenheter existerar tänkbara samt decimaltid äger föreslagits tillsammans dygnet likt utgångspunkt. tidsperiod förmå bli mättad, liksom andra fysikaliska dimensioner. ett mätanordning på grund av tidsperiod kallas ur alternativt ur. ett väldigt exakt ur kallas kronometer. Den allra noggrannaste klockan existerar en sk. atomur. Tidsangivelser görs tillsammans fördel i enlighet med internationell standard ISO 8601 (som existerar väl koordinerad tillsammans svenska riktlinjer samt skrivregler).

Det används flera olika kontinuerliga tidsskalor: allomfattande tidsperiod, Internationell atomtid (TAI), vilket existerar basen till andra tidsskalor, Koordinerad allomfattande period (UTC), vilket existerar standard till vardaglig tidsperiod, jordtid (TT), etc. Mänskligheten äger uppfunnit kalendrar på grund av för att hålla reda vid dagarnas, veckornas, månadernas samt årens gång.

Tidens gång, tidens riktning

[redigera | redigera wikitext]

Många människor upplever tiden liksom något vilket oss rör oss fram igenom, alternativt sålunda upplever dem detta vilket för att oss står still dock för att tiden kommer vilket enstaka ström, ungefär liksom ett berg liksom ligger still inom enstaka älv tillsammans med forsande vätska. inom båda dessa fallen upplever flera detta liksom för att enstaka rörelse existerar inblandad; enstaka rörelse såsom skiljer sig åt ifrån vår rörelse inom rummet. mot skillnad ifrån rörelser inom detta vanliga 3d rummet därför sker denna rörelse automatiskt, vare sig oss önskar detta alternativt ej, samt mot skillnad ifrån rörelser inom rummet sålunda går tiden bara inom ett viss riktning – detta existerar ett klar skillnad mellan detta förflutna samt framtiden. Tiden tycks artikel asymmetrisk.

Men existerar detta verkligen så? Inom fysiken äger tiden snarare identisk ställning såsom dem rumsliga dimensionerna. ifall oss ej ser vid tiden ur någon bestämd betraktares synvinkel, således finns detta ingen tidpunkt såsom existerar mer speciell än någon ytterligare, detta går ej för att hitta någon punkt liksom existerar mer "nu" än andra. inom den klassiska fysiken (Newtons fysik samt även Einsteins relativitetsteorier) styr fysikens lagar entydigt vilka händelseförlopp såsom existerar tänkbara, samt detta går för att förklara världen likt en fyrdimensionellt plats fyllt från statiska geometriska strukturer vars former helt samt hållet bestäms från dessa lagar samt såsom ej förändras. Bilden mot motsats till vänster visar en modell var enstaka pendel vilket svänger fram samt tillbaka förmå ses likt ett vågformad struktur genom rumtiden (en från rummets tre dimensioner besitter tagits försvunnen till för att detta bör behärska visualiseras). detta finns egentligen inget inom denna foto liksom ger någon fakta angående inom vilken riktning tiden går. vid atomernas mikroskopiska nivå existerar detta ännu påtagligare. denna plats råder symmetri mellan detta förflutna samt framtiden, samt olika fysiska processer är kapabel lika gärna ske inom vilken tidsriktning såsom helst. detta existerar sålunda ganska svårt för att hitta någon sann objektiv kroppslig alternativt matematisk detaljer från vad tidens gång egentligen består inom. Craig Callender^[1] besitter argumenterat på grund av för att detta såsom skiljer ut tiden ifrån rumsdimensionerna existerar för att den beskriver riktningen inom vilken resultat kunna fortplantas. Matematiskt sett förmå man konstatera för att enstaka partiell differentialekvation liksom existerar hyperbolisk besitter ett unik svar längs tidsdimensionen angående man specificerar Cauchy information vid rumsdimensionerna nära ett godtycklig tidpunkt.

Det fanns inledningsvis vid 1800-talet såsom fysiken lyckade ett fåtal grepp vid tidens asymmetri. tillsammans utvecklingen från termodynamiken infördes begreppet oordning likt ger enstaka förklaring mot tidens irreversibilitet samt dess obönhörliga gång inom ett enda riktning. Entropin existerar en mått vid oordning: ju större ordning desto mindre oordning, ju större oordning desto större oordning. i enlighet med termodynamikens andra huvudsats ("entropilagen") tenderar entropin inom en slutet struktur för att öka samt kunna ej minska. Denna "vandring" ifrån ordning mot oordning är kapabel ses vilket en rent statistiskt fenomen samt existerar ej skönjbar vid atomernas nivå, dock vid makroskopisk nivå blir detta påtagligt: en kopp tillsammans med en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig vilket faller mot golvet samt går sönder kommer ej från sig självt för att sätta sig samman igen, samt vattnet förblir utspillt. Detta beror vid för att dem erhålla strukturerade status likt representerar en helt kopp tillsammans med vätska inom existerar sålunda ofantligt många färre än samtliga andra kombinationer från glas- samt vattenmolekyler, sålunda sannolikheten för att molekylerna från ett slump skulle ordna sig inom denna formation existerar nästan obefintlig. Notera dock gärna för att varenda andra specifika kombinationer äger enstaka lika massiv statistisk sannolikhet. Denna konstanta ökning från systemets oordning besitter ofta tagits vilket enstaka förklaring från tidens asymmetri mellan förflutet samt kommande, samt därmed riktningen vid "tidens pil", dock ett exakt utvärdering visar för att resonemanget existerar inkomplett. Låt oss titta vid en struktur inom en godtyckligt ögonblick då molekylerna befinner sig inom ett viss formation. detta kommer då för att finnas flera tänkbara kombinationer vilket existerar mer oordnade än liksom existerar mer strukturerade, samt därmed existerar detta sannolikt massiv för att systemet inom nästa ögonblick existerar mer oordnat, dock vid identisk vis existerar sannolikheten lika massiv för att systemet nära en tidigare ögonblick existerar mer oordnat än just för tillfället. till för att förstå tidens riktning måste man därför utgå ifrån för att universum uppstod ur en tillåtelse tillsammans med exceptionellt nedsänkt entropi^[2]. Frågan blir då istället för att förstå varför universum ifrån start äger enstaka nedsänkt entropi.^[3]

Tidens start samt slut

[redigera | redigera wikitext]

Den gängse synen vid Big Bang existerar, för att även tiden skapades då. dock vår medvetande från tiden existerar ganska trevande samt skakig. samt mer intressant blir detta tillsammans med ämnen som: Hur förmå tiden äga enstaka start samt hur plats detta inom därför fall före? Vissa kosmologer likt förfäktar kvantgravitationsteorin menar för att Big Bang – snarare än för att existera utgångspunkten på grund av tiden – bara fanns en övergående etapp inom en evigt universum. tillsammans detta synsätt besitter ej heller tiden någon start alternativt något slut.^[4]

Termodynamikens andra huvudsats, ifall för att entropin kurera tiden ökar, leder mot förutsägelsen för att universum kommer för att hamna inom en tillåtelse var varenda temperaturskillnader existerar jämkade samt inga processer längre kunna ske. Detta hypotetiska tillåtelse brukar kallas värmedöden. Man kunna ställa sig frågan ifall detta existerar meningsfullt för att prata ifall förändringar samt period såsom flyter inom en sådant tillåtelse, alternativt angående värmedöden även skulle innebära slutet vid tiden. Upptäckten för att universum expanderar fullfölja detta osäkert angående värmedöden verkligen kommer för att inträffa. en annat slut, likt föreslagits sedan detta upptäckts för att expansionens hastighet verkar öka, skulle istället behärska artikel en helt tomt universum, ibland benämnt Big chill.

Trots för att detta förmå finnas olika uppfattningar inom detta, sålunda är kapabel man nog yttra för att ur gängse kosmologisk synpunkt sålunda tycks tiden äga ett start dock möjligtvis ej en slut.

Tid inom fysiken

[redigera | redigera wikitext]

I fysik existerar tidsperiod, något förenklat, definierad vilket avståndet mellan händelser längs den fjärde axeln inom rumtiden. Speciella relativitetsteorin visade för att period ej kunna tolkas vid annat sätt än vilket sektion från rumtiden, ett kombination från utrymme samt tidsperiod. Avståndet mellan händelser beror då vid observatörernas relativa hastighet mot händelserna. Något allmänt objektivt tidsbegrepp finns alltså ej. Den allmänna relativitetsteorin ändrade ytterligare begreppet tidsperiod genom för att presentera idén ifall krökt rumtid orsakad från gravitationen. en påtagligt modell vid för att tiden existerar relativ existerar för att inom ett partikelaccelerator kunna man ge partiklar ökad livslängd ifall dem får färdas nära ljushastigheten.

Det finns idag fysiker samt filosofer vilket ifrågasätter angående tiden existerar ett fundamental egenskap alternativt angående den förmå härledas ur andra fysikaliska fenomen^[5]. en typiskt argument tar sin utgångspunkt ifrån för att tiden ej ingår inom Wheeler–DeWitts ekvation,^[6] liksom beskriver ett vågfunktion på grund av kurera universum, utan man är kapabel sedan härleda tiden ur den kvantmekaniska vågfunktionen.^[7] Detta förmå tolkas liksom för att tiden ej existerar fundamental. Julian Barbour äger mot samt tillsammans med argumenterat till för att tiden förmå härledas ur klassisk mekanik.^[8]

En betydande tidsenhet inom teoretisk fysik existerar Plancktiden – titta Planckenheter på grund av ytterligare resultat.

Tid inom statistiken

[redigera | redigera wikitext]

Inom matematisk statistik studera man tidserier, såsom existerar serier från observationer från identisk betydelse gjorda nära olika tidpunkter. dem skiljer sig då ifrån tvärsnittsdata, liksom kommer ifrån identisk tidpunkt alternativt tidsperiod. en sätt för att modellera enstaka tidserie existerar tillsammans med enstaka säsongsvariation (hur något ändras vid identisk sätt ovan säga en år), betecknad S, samt enstaka trend (vad liksom sker tid ifrån år), betecknad T. detta liksom ej förklaras från modellen räknas vilket en fel, E. Man kunna även lägga in cyklisk komponent såsom äger ett längre period än säsongsvariationen, C. Modellen förmå artikel additiv:^[9]

eller multiplikativ:

Säsongsvariationen är kapabel tas försvunnen genom en glidande medelvärde. identisk sak fullfölja man tillsammans den cykliska variationen, fast detta blir en medelvärde beräknat ovan enstaka längre period. Därefter är kapabel trenden uppskattas genom för att justera ett funktion, mot modell enstaka linjär, ett kvadratisk alternativt ett exponentialfunktion.^[10]

Tid samt filosofi

[redigera | redigera wikitext]

Viktiga problem att diskutera inom filosofin inkluderar:

• Är tidsperiod helt alternativt bara relativ?
• Är oföränderlig period konceptuellt omöjlig alternativt finns detta tänkbara tolkningar?
• Är tiden enstaka statisk dimension alternativt "går" tiden inom någon autentisk mening?
• Är föreställningar angående dåtid, nutid samt kommande helt samt hållet subjektiva, enbart beskrivningar utifrån våra sinnen?

Liknande ämnen kunna även ställas då detta gäller rummets dimensioner.

Zenons paradoxer utmanade inom bas samt botten detta gamla tidskonceptet samt bidrog genom detta mot utvecklingen från matematisk bedömning. Parmenides (till vilken Zenon fanns ett efterföljare) trodde för att tidsperiod, rörelse samt förändring plats illusioner. J.M.E. McTaggart besitter hävdat enstaka liknande ståndpunkt, titta nedan.

Kyrkofadern Augustinus menade för att Gud, liksom existerar den högsta verkligheten, existerar en enda tidlöst evigt idag. Tidsflödet existerar något vilket enbart kännetecknar människans erfarenheter. dem tre tiderna, nutid, kommande, samt förfluten period existerar endast subjektiva term såsom hos människan kopplas ihop tillsammans hennes själsliga funktioner: varseblivning, förväntan samt minne.

Kant diskuterade detta inom sin Kritik der reinen Vernuft (1781 samt 1787). var kommer denne mot slutsatsen för att tiden samt dess gång (och även rummet!) existerar subjektiva "a priori" term vilket ger oss tillfälle för att begripa omvärlden dock likt egentligen ej existerar utanför vår inre tankevärld, något liksom förmå härledas ur Kantsidealistiskadimension angående för att människor inte någonsin kommer äga resurser mot detta således kallade "tinget inom sig", även kallat noumenon.^[11]

En tvistefråga mellan Newton samt Leibniz gällde frågan angående helt tid: den tidigare trodde för att tidsperiod plats, liksom utrymme, ett container på grund av händelser, emedan den senare trodde för att tidsperiod plats, liksom utrymme, enstaka konceptuell apparatur såsom beskriver inbördes förhållanden mellan händelser.

Friedrich Nietzsche menade inom sin volym Så talade Zarathustra för att tiden existerar oändlig samt cyklisk, samt för att "alla ting" äger skett samt oupphörligen kommer för att utföra detta igen.

Einsteins fysikens teori länkade ihop tidsperiod samt boende inom enstaka rumtid vid en sätt vilket även fick filosofiska konsekvenser, genom för att utföra idén ifall blocktid mera pålitlig, samt därmed påverka idéer angående fri vilja samt kausalitet.

År 1908 publicerade J.M.E. McTaggart enstaka berömd skrivelse var han argumenterade för att tiden ej finns. inom artikeln utför McTaggart ursprunglig enstaka distinktion mellan A-egenskaper samt B-egenskaper. A-egenskaper existerar attribut såsom "att existera inom detta förflutna", "att artikel nu", "att existera framtida". B-egenskaper existerar attribut såsom "tidigare", "samtida" samt "senare". Skillnaden mellan dessa numeriskt värde existerar för att A-egenskaper förutsätter för att detta finns en "nu" medan B-egenskaperna bara existerar relationer mellan olika tidpunkter.

McTaggarts argument förmå sedan ställas upp såhär:

1. Om B-egenskaper finns, sålunda finns tiden
2. Om tiden finns därför finns förändring
3. Om förändring finns sålunda finns A-egenskaper
4. A-egenskaper finns inte______________________
5. Därför: B-egenskaper finns ej samt tiden finns inte

McTaggarts skäl på grund av (1) existerar för att eftersom B-egenskaper existerar relationer mellan tidpunkter, sålunda måste tiden finnas angående B-egenskaper finns. inom artikeln försvarar denne ej (2), antagligen till för att denne anser för att den existerar tydlig rätt. Motiveringen till (3) existerar för att förändring består inom för att en objekt får enstaka fräsch egenskap. Exempelvis ägde riksdagsvalet 2014 inledningsvis A-egenskapen framtida, sedan A-egenskapen "nutida" samt slutligen A-egenskapen "förfluten".

McTaggarts argument på grund av (4) existerar för att A-egenskaper existerar motsägelsefulla. A-egenskaper existerar inkompatibla tillsammans med varandra (inget kunna existera både framtida samt förflutet). dock i enlighet med McTaggart måste varenda tidpunkt äga samtliga A-egenskaper; eftersom detta existerar motsägelsefullt sålunda kunna A-egenskaper ej finnas.

En invändning mot detta existerar för att ett tidpunkt T ej besitter varenda A-egenskaper samtidigt. McTaggart menar dock för att detta svar misslyckas, eftersom dem tidpunkter liksom används till för att förklara T's motsägande A-egenskaper även måste äga dessa motsägande egenskaper.^[12]

Tid inom samhälle samt religion

[redigera | redigera wikitext]

Tiden äger även relevans ur en mänskligt samt socialt perspektiv. Sedan antik tider besitter cykliska förlopp inom naturen, vilket dygnets samt årstidernas växlingar, varit enstaka sektion från människans dagligt liv samt man började tidigt för att mäta samt vid olika sätt periodisera tiden. Dock besitter ej förekomsten från avancerade ur historiskt inneburit för att man brytt sig angående tidens gång inom detta vardagliga livet.^[13] då mekaniska ur introducerades inom Kina slutet vid 1500-talet sågs uren helt enkelt såsom intressanta leksaker.^[13] inom kontrast mot detta är kapabel oss ställa detta moderna samhället samt dess ögonkontakt vid tidsperiod. inom detta moderna samhället existerar synen vid tiden såsom begränsad rådande, inom kontrast mot exempelvis cykliska alternativt explicit religiösa synsätt gällande tid.^[14] detta fanns även ett process var ett passage ifrån dem forna synsätten vid tidsperiod gjorde sig gällande, då enstaka disciplin gällande för att existera "i tid" kom för att bli relaterat till samhället vedertagen.^[14] Klockan kom på denna plats helt för att förändra detta samhälleliga synsättet vid tid.^[14] inom moderniteten äger tiden kommit för att bli ekonomiserad, samt den samtida tidsregimen existerar sträng.^[15] Tiden börjar även ses likt enstaka tillgång alternativt enstaka artikel såsom bör exploateras maximalt inom moderniteten. Tiden blir varufierad.^[15][16] Genom för att tiden anses artikel knapp förmå den även anses "slösad". Vidare kunna tiden idag även köpas samt säljas vid en nytt vis.^[15] Man kunna exempelvis sälja sin begränsade period (och energi) genom för att lönearbeta, alternativt angående man besitter råd är kapabel man köpa sig period från någon annan.^[15]

Att förse samhället tillsammans med tidmätning fanns även enstaka först drivkraft till astronomin samt dess tillväxt.

De gamla grekerna föreställde sig tiden liksom cyklisk tillsammans med tidsåldrar liksom gick beneath samt skapades vid nytt. Den grekiske poeten samt recitatören Hesiodos redogör till fem åldrar (benämnda guld, silver, brons, hjältarnas samt järn). Liknande reflektioner ifall enstaka cyklisk tidsperiod finns även inom hinduismen samt buddhismen.

I den fornnordiska mytologin gjorde gudarna misstaget för att erbjuda in nornorna mot Yggdrasil. dem började genast för att spinna vid tidens tråd. Gudarna märkte för att dem började bli äldre. på grund av för att hindra åldrandet bjöds dem från Idun en äpple ifall dagen.

En ögonkontakt vid tiden såsom linjär finns inom judendom, kristendomen samt islam. på denna plats finns därmed även utförliga skapelseberättelser samt eskatologiska föreställningar. inom den nyare tro bahá'í existerar tiden, liksom inom islam samt kristendom, utan start samt slut, dock detta existerar bara inom den skapade, materiella världen liksom oss existerar fångade från dem dimensioner var rumtiden ingår. Gud – samt våra själar – existerar från andlig natur samt existerar utanför dessa begränsningar. denne existerar "gränslöst något som är lyft eller höjt över omgivningen över" (...) "kroppslig existens, uppstigande samt nedstigande, ovan vidare samt bakåt".^[17] Gud, likt existerar allsmäktig, finns således ej inom någon tidsperiod alternativt vid någon ställe, dock äger full sammanfattning samt övervakning ovan såväl historien (vad vilket hände, sker, bör hända inom tiden) likt ovan varje atom samt deras rörelser inom detta fysiska universum han skapat. "Han existerar samt besitter ständigt varit fördold inom Sitt eget upphöjda samt odelbara väsens urgamla evighet samt kommer till ständigt för att gå vidare för att förbliva gömd inom Sitt oåtkomliga höghet samt Sin härlighet".^[18]

Psykologi samt subjektiv tidsuppfattning

[redigera | redigera wikitext]

Den subjektiva uppfattningen från tiden kunna variera avsevärt hos enstaka individ beroende vid varierande psykologiska omständigheter samt mellan olika personer. konsekvens från psykoaktiva substanser samt olika sjukdomstillstånd förmå även dramatiskt förändra ett persons förmåga för att uppfatta samt värdera tiden.

Undersökningar visar för att en barns upplevelse från en mer teoretisk tidsbegrepp utvecklas successiv. inledningsvis inom skolåldern tycks förmågan för att förstå samt språkligt hantera tiden samt tidsbegrepp äga utvecklats ordentligt.

Biologi

[redigera | redigera wikitext]

Cykliska förlopp liksom dygnets samt årstidernas växlingar påverkar levande organismer inom upphöjd grad. flera djurarter (inklusive människan) äger ett "biologisk klocka" liksom styr vakenhet samt sömn, samt likt påverkas från växlingar mellan ljus samt mörker. Den ger upphov mot enstaka dygnsrytmisk rytm vid ungefär 24 timmar samt reglerar olika fysiologiska processer. Förändringar inom dygnets växlingar beneath olika årstider påverkar även flera vilt samt växtarter genom för att styra sådana saker liksom blomning, vintervila samt könsmognad.

År 2017 tilldelades forskarna entré, Rosbash samt Youngnobelpriset inom fysiologi alternativt läkemedel "för deras upptäckter från molekylära mekanismer liksom styr dygnsrytmisk rytm".^[19]

Litteratur, teaterpjäs, konst

[redigera | redigera wikitext]

I romanen ”På spaning efter den period såsom flytt”, från Marcel Proust, äger tiden enstaka speciell innebörd på grund av livskänslan. Ibland kunna man ett fåtal ett upplevelse inom nutiden, såsom väcker liv inom minnen ifrån detta förgångna, sålunda för att detta förgångna träder fram tillsammans fräsch intensitet. då minnet vid sålunda vis besitter slagit ett bro mellan förflutna samt nutida erfarenheter, därför för att man anar likheten, då förnimmer man även enstaka rikare livskänsla samt starkare färg hos dessa erfarenheter, än vad man förut kunde titta.

Bodil Jönssons läsning "Tio idéer ifall tid" handlar angående tiden, angående hur man använder den samt varför den inte någonsin räcker mot.

I boken "Tiden", nr 72 inom Alhambras pocketencyklopedi, skriven från Hervé Barreau (sv. övers. Pär Svensson), ges vid 125 sidor enstaka foto från tidsbegreppet ur såväl humanistiskt liksom naturvetenskapligt perspektiv.

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Adam, Barbara. 1994. Time and Social Theory. 1. publ. in pbk. Cambridge: Polity Press.
• Lefebvre, Henri. 2004. Rhythmanalysis: Space, Time, and Everyday Life. London ; New York: Continuum.
• Rovelli, Carlo, Erica Segre, samt Simon Carnell. 2018b. The beställning of Time. First American edition. New York: Riverhead Books.
• Postone, Moishe. 1993. Time, labor, and social domination. Cambridge [England] ; New York, fräsch , USA: Cambridge University Press.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Andersson, Göran; Ulf Jörner, Anders Ågren (1994). Regressions- samt tidsserieanalys. Lund: Studentlitteratur. ISBN 9789144198729 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]