babyseed.pages.dev




Vilka kändisar bor i aspudden

Aspudden

Aspudden existerar ett stadsdel inom Söderort inom Stockholms samhälle. Den gränsar mot Gröndal, Liljeholmen, Midsommarkransen samt Hägersten.

Området började exploateras vid 1910-talet då Byggnads AB Manhem köpt upp mark likt avstyckats ifrån Hägerstens gård.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Namnet Aspudden existerar känt sedan 1772. detta fanns ursprungligen en torp liksom löd beneath Hägerstens gård, likt avstyckats ifrån Årsta gård 1760. Senare delades egendomen inom Stora samt Lilla Aspudden.[1] beneath 1800-talet fanns vid Lilla Aspudden blomster- samt fruktodlingar. vid Stora Aspudden odlades tobak.[2]

År 1865 flyttade Alfred NobelNitroglycerin Aktiebolagets fabrik mot Vinterviken efter för att den tidigare anläggningen nära Söder Mälarstrand sprängts. var tillverkades dynamit ända fram mot 1920-talet, då företaget flyttade mot Gyttorp. inom ljus finns bara några enstaka byggnad kvar, bl.a. den gamla svavelsyrafabriken ifrån 1890-talet.[1]

Åkeriägaren Per Lundkvist köpte marken 1884 samt sålde inom sin tur mot Olsson samt Rosenlund vilket köpte marken 1894 samt 1898 fick status för att nyttja marken till för att bygga hem. Bolaget valde för att stycka från den samt sälja mot olika byggbolag.[2]

Manhem samt Aspudden

[redigera | redigera wikitext]

1901 köpte detta halvt ideella bolaget Byggnads AB Manhem samt bolagets direktör Torsten Alm egendomen Aspudden ifall 42 hektar, samt fyra kalenderår senare detta intilliggande området Jacobsdal ifall 10 hektar. en inledande förslag mot stadsplan blev tagna fram 1906 från arkitektPer Olof Hallman. i enlighet med denna skulle området bebyggas tillsammans fristående byggnad inom oregelbundna kvarter. Då byggnadsbolaget fick fräsch ledning 1907 ändrades byggplanerna samt stadsplanen ersattes tillsammans med rätvinkliga gator samt kvarter.[1]

Efter den misslyckade satsningen vid för att bygga bostad åt enskilda valde Manhem för att bygga arbetarbostäder. [2] Centrala Aspudden existerar bebyggt tillsammans med bostadshus inom innerstadsstil tillsammans slutna kvarter. Dessa bostad uppfördes inom jugendstil vid 1910-talet. dem flesta lägenheter plats små; detta plats enstaka stadsdel på grund av person som arbetar. Lägenheterna plats större än dem inom huvudstaden dock inom enrummare kunde 8-10 personer anlända för att bo inom. inom regel plats dem nya invånarna inflyttade ifrån Södermalm. Affärslokaler uppfördes inom husens bottenvåningar samt ett rad verksamheter etablerades. på grund av detta ännu tämligen isolerade Aspudden kom dessa butiker för att ofta bli detta enda alternativet till arbetarna såsom bodde var. Huvudgatan fick namnet Jarlagatan - idag heter den Hägerstensvägen.[2] Byggandet tog dock ej sann hastighet förrän 1911 då Södra Förstadsbanan[3] drogs fram genom området. Bolaget ägde bildats 1909 från AB Manhem samt andra ägare av mark söder ifall staden. transport gick ifrån Liljeholmen via Kilaberg längs tillsammans med Hägerstensvägen. Kilaberg plats tidigare mer klart en eget region tillsammans personlig spårvägshållplats dock existerar idag integrerat tillsammans Aspudden. Kilaberg existerar området nära Shells bensinstation.

1910 påbörjades tomtförsäljningen inom Aspudden. Byggnadsbolaget lämnade byggnadslån samt råd till för att underlätta på grund av privata tomtköpare samt byggspekulanter.[1] Områdets samtliga fördelar annonserades ut inom den lilla skriften ”Något till Eder”, var detta framgår för att ett bostad angående 2 utrymme samt matlagning kostade ifrån 330 kr per tid. Hyresgäster lockades även tillsammans med idrotts- samt lekplatser, biograf, butiker, folkskola, koloniträdgårdar samt telefonstation. dem flesta från AB Manhems hyreshus ritades från arkitekt Albin Brag, sålunda även Fontändamm enstaka staty vid Manhemsgatan. Husen uppfördes liksom sluten kvartersbebyggelse samt fick utsirade gavlar, burspråk samt kraftigt vinklade takfall inom enstaka lätt jugendstil, vilket bidrog mot för att ge stadsdelen dess enhetliga karaktär.[4] Manhem ägde samt förvaltade omkring 700 lägenheter inom Aspudden var enstaka majoritet (65 procent) fanns ettor. Lägenheterna fanns ljusa samt luftiga. inom Aspudden bodde 1978 personer tid 1913 samt antalet ökade mot 4662 tid 1918. Bolaget Manhem köptes från Esselte tid 1920.[5]

"betydande arkitektoniska samt miljömässiga kvaliteter. detta utgör en gott modell vid ett enhetlig samt samlad bebyggelse ifrån seklets start samt existerar inom sitt stöt detta enda bevarande inom huvudstaden. likt sådant äger detta en stort kulturhistoriskt värde"[6]

Stockholms stadsbyggnadskontor slog 1997 fast för att centrala Aspudden existerar enstaka värdefull bebyggelsemiljö vilket äger avgörande miljömässiga kvaliteter samt stort kulturhistoriskt värde samt för att området existerar unikt inom huvudstaden tillsammans med enhetlig flerfamiljbebyggelse ifrån 1910-talet. Stadsbyggnadskontorets åsikt fanns för att ytterligare förtätning bör ske tillsammans med massiv varsamhet på grund av för att behålla den ursprungliga stadsplanen tillsammans stora, öppna gårdar.[7]

Aspudden fanns ett sektion från Liljeholmens municipalsamhälle såsom plats ett sektion från Brännkyrka landskommun. Innan inkorporeringen inom Stockholms tätort krävdes ingen stadsplan då Aspudden nedsänkt inom Brännkyrka socken samt alltså nedsänkt inom enstaka landskommun samt ej inom ett ort. Etableringen från industrier inom Brännkyrka berodde just vid för att bestämmelserna till byggnader fanns mindre exakt än inom Stockholms tätort. detta inledande förslaget mot enstaka stadsplan till Aspudden följde 1912.[8] tid 1913 inkorporerades Brännkyrka landskommun inom Stockholms tätort. 1918 antogs ett stadsplan vilket gällde fram mot 1934 dock liksom innebär för att knappt några nya hem byggdes.[8] Stadsdelen fick enstaka formell ställning eller tillstånd 1926 tillsammans med namnet Vinterviken. Sitt nuvarande namn fick Aspudden 1934.[1]

Aspuddens idrottsplats anlades 1913 samt blev bostad på grund av IF Linnéa. ett ytterligare klubb vilket bildades fanns Aspuddens IK. IFK Aspudden heter sedan 2012 heter IFK Aspudden-Tellus.[9] Idrotten blev ett nödvändig sektion från detta sociala existensen inom Aspudden liksom folkrörelserna inom form eller gestalt från den socialdemokratiska ungdomsföreningen energisk samt ett Folkets hus-förening. Dessa typer från rörelser minskade ifrån 1940-talet samt framåt.[10]

I Aspudden finns enstaka kyrka, träkyrkan S:t Sigfrids kyrka, vilket restes 1904. Kyrkan ägde då tidigare stått inom hörnet Frejgatan/Tulegatan inom Stockholm.[11] då Aspudden byggdes fanns en behov från en allmänt badhus. Mellan 1919 samt 2009 existerade Aspuddens badhus (Aspuddsbadet) såsom ifrån 27 mars 1925 förvaltades från Aspuddens badhusförening.[12] Aspuddsbadet uppfördes liksom renlighetsbad då dem flesta bostäderna saknade bad samt dusch. detta privatdrivna Aspuddens sjukhem fanns fram mot 1960-talet då byggnaden revs. detta fanns känt liksom Hemgården.[13]

Hyresgästföreningen inom Aspudden fanns många energisk beneath 1920- samt 1930-talen[14] beneath 1930-talet skedde flera konflikter mellan hyresvärdar, offentliga samt privata, samt hyresgäster inom Aspudden liksom motsatte sig hyreshöjningar. 1930 stoppades hyreshöjningar samt 1931 tvingades dem privata hyresvärdarna för att sänka hyrorna.[15] Aspudden fick efter påtryckningar ifrån Aspuddens hyresgästförening mot kommunens beslutande organ en läkemedelsbutik 1931. beneath decennier tillsammans med uppstart 1935 diskuterades enstaka samlingslokal tillsammans 200 platser dock den kom inte någonsin för att realiseras. Den fanns bland annat föreslagen för att ligga ner nära Fågeltorget.[16] vid 1930-talet riktades bedömning mot myndigheternas skötsel från Aspuddens gator samt spårvägstrafik. Kritiken ledde fram mot förbättringar från utemiljöerna inom Aspudden samt Manhem genomförde moderniseringar inom sitt bostadsbestånd: värme samt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig drogs in samt nya spisar samt diskbänkar installerades.[17]

Gatunamn

[redigera | redigera wikitext]

Gatorna inom Aspudden besitter namn inom kategorin «svensk forntid samt medeltid», t. ex. Erik Segersälls väg såsom existerar uppkallad efter Erik Segersäll. en annat modell existerar Botvidsgatan liksom fått sitt namn efter Sankt Botvid.[18] Denna namngivning utgick ifrån Manhemsgatan uppkallad efter Bostadsbolaget Manhem.[11] Gatunamnet användes inom folkmun samt fastställdes officiellt 1924. en annat namn tillsammans med anknytning mot bostadsbolaget existerar Torsten almträd väg. Blommensbergsvägen besitter fått sitt namn efter krogen Blommens en stor naturlig upphöjning av jordens yta likt drevs från Johan Eric samt Gustav Blom.[11]

Nya byggnader från HSB samt allmännyttan

[redigera | redigera wikitext]

Manhem sålde 1920 samtliga sina egendomar inom Aspudden mot Esselte vilket kom för att existera ägare fram mot 1944 då fastigheterna såldes mot Stockholms stad.[10] Aktiemajoriteten inom Byggnads AB Manhem förvärvades från staden 1944 på grund av 5,2 miljoner samt staden blev ägare mot jugendbebyggelsen.[1] Detta förde även tillsammans sig för att Stockholmshem samt AB Familjebostäder började bygga bostadshus inom området inom struktur från punkthus, barnrikehus samt smalhus längs tillsammans med Hövdingagatan, Torsten almträd väg, Schlytervägen, Styrbjörnsvägen samt Sigfridsvägen. mot dem verksamma arkitekterna inom Aspudden hörde Ernst Grönwall samt Georg Varhelyi.[10] Västra Aspudden, norr ifall Hägerstensvägen, byggdes vid 1940-talet, samt då uppfördes flera hyreshus från allmännyttan. Några ritades från HSB beneath arkitekt Curt Strehlenert såsom nära den tiden fanns arbetsledare till HSB:s arkitektkontor. Aspuddens lärcentrum öppnade 1948 samt plats Aspuddens inledande egna utbildning. Den ritades från Tore Axén.[19]

I enstaka från HSB:s egendomar nära Fågeltorget (hörnan Hägerstensvägen/Blommensbergsvägen) nedsänkt kvartersbiografenTärnan, liksom öppnade den 24 september 1952 samt stängde den 14 juni 1970. Delar från biografens entré finns ännu kvar samt existerar idag Nettos godsmottagning.[19] detta fanns även ett biograf vid Hägerstensvägen 100, "Aspen", ifrån 1 september 1952 mot femte månaden i året 1961. Biografen "Jarla" nedsänkt vid Härbärgesvägen, namnet Jarla plats inom bruk ifrån 1934 mot 1960-talet, biografen ägde 90 platser. inom start från 1970-talet fanns sex livsmedelsaffärer, nio frisörer samt tre kaféer. detta fanns även specialbutiker vilket järnhandel, färghandel, skomakare, glasmästare samt tatuerare.[20] inom Aspudden fanns 1970 ett pressbyrå samt glasskiosk vid Hägerstensvägen samt post samt mödravårdscentral. Biblioteket nedsänkt vid andra sidan Hägerstensvägen jämfört tillsammans med dagens läge samt nedsänkt skiljevägg inom skiljevägg tillsammans restaurangen Aspen.[21]

Spårvägen lades ner 1964 samt identisk tid invigdes tunnelbanestationen Aspudden vid röda sträcka inom Stockholms tunnelbana mellan stationerna Liljeholmen samt Örnsberg. Stationen ligger inom bergtunnel 15–20 meter beneath marken nära Schlytersvägen–Erik Segersälls väg. Stationen invigdes 5 april 1964. Avståndet ifrån stationen Slussen existerar 4,7 kilometer. Utbyggnden från tunnelbanan innebar för att gamla koloniträdgårdar inom Aspudden försvann då Örnsbergs tunnelbanestation byggdes.[22]

Förslumning samt rivningshot

[redigera | redigera wikitext]

Från 1940-talet samt vidare började Aspudden förändras samt förslummas. Aspudden ägde likt flest invånare 13 500 tid 1950. 1975 ägde antalet sjunka mot 7500, enstaka minskning tillsammans med 49 procent.[23] flera barnfamiljer lämnade området inom enstaka period från reallöneökningar tillsammans med möjligheter för att flytta mot större samt modernare lägenheter inom andra delar från huvudstaden. dem små äldre lägenheterna inom Aspudden fanns på grund av allt färre en alternativ. beneath 1960-talet blev Aspudden allt mer förslummat samt befolkningen minskade samt åldrades.[24] inom ett analys ovan bostäderna inom centrala Aspudden ägde 65 andel från dem såsom bodde var 1948 flyttat 1965. Inflyttningen kom ifrån innerstaden, inom inledande grabb Södermalm.[25] Perioden 1960-1970 minskade befolkningen inom Aspudden tillsammans med ett dryg fjärdedel. enstaka utredning gjord 1973 visade för att bara 4 andel från dem boende inom Aspudden plats barnfamiljer. Man samt ogift alternativt skilda plats överrepresenterade.[24]

Till Aspudden kom flera personer tillsammans med sociala bekymmer för att tilldelas lägenheter. 20 andel fanns inom socialens förteckning jämfört tillsammans 3 andel till huvudstaden inom sin helhet.[20] inom start från 1970-talet fanns fanns tredjeplats invånare beroende från socialbidrag samt plats fjärde fanns registrerad hos nykterhetsnämnden.[2] detta fanns en känt ölcafé samt systembolag inom centrala Aspudden, Aspudden blev känt på grund av sina flera "fyllegubbar" samt vid ölcaféet satt flera original samt karaktärer. Aspudden ägde även bekymmer tillsammans droger samt kriminalitet.[26] inom Aspudden fanns detta jämfört tillsammans med Stockholms tätort inom sin totalitet dubbelt sålunda vanligt tillsammans ingripanden från nykterhetsnämnden, socialhjälp (11 andel mot 4,6 procent) samt personer tillsammans förtidspension, sjukbidrag alternativt invaliditetsersättning samt dem såsom tog emot bidragsförskott (14 andel mot 7,8 procent). inom vaktdistrikt 11 plats M var Aspudden samt en glest bebyggt plats väster angående Aspudden ingick rapporterades 204 fall från fylleri 1969.[25] dem sociala myndigheterna skapade ett speciell Aspuddengrupp 1969 på grund av för att hantera problemen inom Aspudden.[27] Aspudden nära denna tidsperiod dokumenterades från Rainer Hartleb inom dokumentären "Jag bor vid Hägerstensvägen samt vid identisk blad ligger en System" ifrån 1970.[28][29] 1970 konstateras tre bekymmer inom Aspudden: fastigheterna inom dem äldre centrala delarna förfaller samt flera från dem boende äger sociala bekymmer, Hägerstensvägens höga trafikintensitet tillsammans med buller samt avgaser bidrar mot förslumningen samt Vinterviken äger kvar AB Nitro-Nobels lager samt laboratorium samt är kapabel ej utvecklas mot en rekreationsområde.[30]

Sanering samt gentrifiering

[redigera | redigera wikitext]

Aspudden stod inför rivningshot beneath 1960-talet då stadsdelen blivit nedsliten samt enstaka sektion politiker samt företrädare till allmännyttan förordade sanering genom rivning. Boende bildade då gruppen Rädda Aspudden till för att protestera mot rivningsplanerna.[31] ett beräkning inom ett narrativ visade för att detta skulle artikel mer prisvärd för att renovera samt modernisera befintlig bostad istället på grund av för att riva dem. därför istället kom dem gamla husen för att renoveras samt mindre lägenheter slogs ihop samt blev större.[10] Saneringen från Aspudden beslutades 1974 samt genomfördes 1975–1982. Husen likt plats inom många uselt skick revs. Saneringen från Aspudden visade sig inom flera sociala förändringar, bland annat steg medelinkomsten samt vid 1980-talet fanns den inom linje tillsammans med övriga Stockholm.[26] beneath saneringsåren tillkom nya bebyggelse inom kvarteren Vadaren, Palmfararen samt Korpen 1978-1983.[23] Aspudden fick även helt färsk bebyggelse inom bland annat området Örnbacken. Nya bostadshus byggdes även inom centrala Aspudden nära Erik Segersälls väg.

I Aspudden bodde 7 500 personer 1995.[32] Aspudden gentrifierades vid 2000-talet då flera kulturarbetare samt höginkomsttagare bosatte sig där.[33] Boverket skriver för att "[f]örklaringen förmå sökas dels inom detta attraktiva läget nära innerstaden, dels inom stadsdelarnas [Aspudden samt Midsommarkransens] karaktär från förstad snarare än förort. Utvecklingen reflekterar den vilket samtidigt skett inom innerstaden."[34] Aspudden existerar en från dem områden vilket äger längst bort kötid inom Stockholms bostadskö.

I protest mot beslutet för att lägga ner Aspuddens badhus bildades aktionsgruppen Rädda Aspuddsbadet likt ockuperade byggnaden 2009. Polisen stormade byggnaden vid morgonen den 25 november.[35] Badet revs samt vid platsen finns inom solens tid enstaka förskola.[12]

Mellan 1990 samt 2014 äger andelen bostadsrätter mer än fördubblats tillsammans med ett ökning ifrån 21 % mot 50,7 %. tid 1990 utgjorde hyresrätter 80 % från samtliga lägenheter inom Aspudden jämfört tillsammans med drygt 49 % 2014. Bland verksamheterna inom dagens Aspudden hör bokhus, bokaffär, brödbutik, en hantverkare som arbetar med guld och smycken, numeriskt värde matbutiker, restauranger samt caféer. vid Blommenbergsvägen ligger Ove skog tatueringsstudio Doc Forest.[36]

Demografi

[redigera | redigera wikitext]

År 2017 ägde stadsdelen cirka 9 000 invånare, varav cirka 21,9 andel tillsammans utländsk bakgrund.[37]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [abcdef] Blomberg & Wehlin-Fürst
  2. ^ [abcde] Silvander et al
  3. ^Flygfoto Stockholm, s. 28
  4. ^Bostadsrättsföreningen Lövsmygen
  5. ^Forsberg et al 1971 s. 41f
  6. ^Stockholms stadsmuseums tjänsteutlåtande ifall Aspudden 1970 ur Forsberg et al 1971 s. 56
  7. ^Områdesprogram Liljeholmen, Gröndal, Aspudden, Midsommarkransen, Västberga, Stadsbyggnadskontoret, 1997
  8. ^ [ab] Forsberg et al 1971, s. 31
  9. ^”Om IFK Aspudden-Tellus”. Arkiverad ifrån originalet den 30 femte månaden i året 2015. https://web.archive.org/web/20150530003107/http://www.ifkaspudden.se/group/2761/page/338439495. Läst 29 femte månaden i året 2015. 
  10. ^ [abcd] Ahlborn/Arnell 2001
  11. ^ [abc] Aspudden, Stockholmshem, 1998
  12. ^ [ab] Hus inom Hägersten II
  13. ^https://carinonnestam.wordpress.com/2014/07/04/ett-sjukhem-i-aspudden-i-hagersten/
  14. ^Forsberg et al 1971, s. 64
  15. ^Forsberg et al 1971, s. 42
  16. ^Forsberg et al 1971, s. 38ff
  17. ^Forsberg et al 1971, s. 43
  18. ^Stockholms gatunamn, Nils-Gustaf Stahre samt Börje Westlund, 2005
  19. ^ [ab] Ahlborn/Arnell 2002
  20. ^ [ab] Sannel 1975
  21. ^Forsberg et al 1971, s. 15
  22. ^Aspudden samt Midsommarkransen, Kulturmiljöutredning 2012-03-15
  23. ^ [ab] Jernberg et al 1985
  24. ^ [ab] Aspudden - ett utställning angående bostadsförnyelse 20 femte månaden i året - 29 augusti 1976
  25. ^ [ab] Forsberg et al 1971, s. 12
  26. ^ [ab] vatten 2014
  27. ^Socialnytt, nr 10, 1971
  28. ^http://www.svd.se/stockholms-byggnadshistoria-far-mig-att-skratta/om/kultur
  29. ^http://www.battrestadsdel.se/hagersten-liljeholmen/aspudden/fran-sprit-till-surdeg-aspudden-45-ar-senare/
  30. ^Forsberg et al 1971, s. 6
  31. ^Brännkyrka 1913–2013 – socknen såsom blev 51 stadsdelar
  32. ^Områdesprogram Liljeholmen, Gröndal, Aspudden, Midsommarkransen, Västberga, Stadsbyggnadskontoret, 1997,s. 4
  33. ^Sjö, Fabian (2014). ”Småstaden inom ett storstad - Aspuddens värden inom enstaka gentrifieringsprocess”. Arkiverad ifrån originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119082401/http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:808692/FULLTEXT01.pdf. Läst 11 november 2015. 
  34. ^”Boendesegregation - orsaker samt mekanismer”. Juni 2010. sid. 17. Arkiverad ifrån originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119114535/http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2010/bilaga-1.pdf. Läst 18 november 2015. 
  35. ^”Polisen stormade Aspuddsbadet”. https://www.dn.se/sthlm/polisen-stormade-aspuddsbadet/. , Dagens Nyheter, 25 november 2009.
  36. ^http://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/sveriges-forsta-yrkesutovande-tatuerare-lagger-av
  37. ^”Områdesfakta”. statistik.stockholm.se. http://statistik.stockholm.se/omradesfakta/index.html. Läst 2 femte månaden i året 2018. 

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  • Aspudden - förstad på grund av person som arbetar inom Gröndal samt Aspudden - en mönstersamhälle utanför stadens hank samt stör, Johan Silvander, Gun Källström, Christian Richette, 1993
  • Stenstäderna - en återbesök inom Midsommarkransen, Gröndal samt Aspudden, Kenneth Ahlborn samt Håkan Arnell, 2011
  • Ingela Blomberg samt Eva Wehlin-Fürst: Aspudden, Bostadsföretaget Stockholmshem (1998)
  • Stenstäderna vid landet - enstaka vykortsvandring genom Midsommarkransen, Aspudden, Gröndal (och enstaka väng genom Liljeholmen), Kenneth Ahlborn samt Håkan Arnell, skyskrapa förlag, 2002
  • Aspuddens badhus, Jan-Erik Ståhl samt Lotta Pahl inom Hus inom Hägersten II, Hägerstens hembygdsförening, 1997
  • De boende angående upprustningen: enstaka sociologisk undersökning inom centrala Aspudden, Lillemor landel, Johan Hellstrand, huvudstaden, 1974
  • Saneringsområde Aspudden, Bertil Sannel, Ymer, 1975
  • Flygfoto Stockholm, [Serie: TNF bok ; 5], flygfotograf: Nils-Åke Siversson, text: Roland Svensson samt Björn Sylvén, Trafik-nostalgiska förlaget, Saltsjöbaden 2002 ISBN 91-971915-1-5
  • Småstaden inom storstaden - Aspuddens värden inom enstaka gentrifieringsprocess, Fabian vatten, avdelningen till etnologi, religionshistoria samt genusvetenskap, Stockholms högskola, 2014
  • Aspudden - ifrån slum mot idyll?, HSB-nytt Nr. 2, 1972
  • Aspudden: Stadsförvaltningens inverkan vid ett stadsdels tillväxt, IAN-rapport nr. 26, Preliminärrapport, C1:arbete, Benny Forsberg, Lennart Lockne & Håkan Wrede, Stockholms högskola, Pedagogiska avdelningen, 1971
  • Aspuddens förnyelse, Jan Jernberg, Nicolai Johannsen, Utredningsrapport, Utrednings- samt statistikkontoret, huvudstaden tätort, 1985

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]

  • De boende angående upprustningen: enstaka sociologisk lärande inom centrala Aspudden, Lillemor landel samt Johan Hellstrand, Stockholms generalplanearbete, huvudstaden, 1974
  • Förslumning från ett stadsdel. ett granskning från utvecklingen från centrala Aspudden, Sylvia Törnbom samt Agneta Wickberg, Kulturgeografiska avdelningen, Stockholms högskola, huvudstaden, 1975

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]