Hennes romerska motsvarighet är victoria

Ur innehållet: Gudar | Lexikon
Den romerska mytologin existerar inom flera avseenden knut mot den grekiska då romarna importerade flera från gudarna ifrån grannlandet inom öst samt införlivade dessa inom sina religiösa föreställningar. detta skedde likaledes tillsammans gudar ifrån andra kulturer, ej minimalt ifrån den etruskiska. Därutöver fanns vilket vilket kunna kallas inhemska gudar samt gudinnor, vilka dock efter den romerska invasionen från Grekland vid 100-talet f.Kr. inom allt högre grad ersattes från grekiska förebilder.

dem införlivade gudarna, vilka gavs nya namn, bör betraktas likt förebilder samt ej nödvändigtvis likt direkta motsvarigheter då romarna ägde ett ytterligare tradition samt bakgrund. en modell existerar krigsguden Mars liksom plats huvud inom romersk gudsdyrkan medan förebilden Ares ägde ett mer undanskymd roll inom den grekiska. för att romarna plats en mer krigiskt folkslag än grekerna lär äga spelat in. från liknande skäl skulle Apollo, motsvarigheten mot den mäktige Apollon, bland många annat förknippad tillsammans konstarterna ett fåtal ett mer tillbakadragen roll inom romarnas panteon. Likväl skedde ingen tillväxt från dem importerande gudarna inom den mån för att nya legender kring dem uppstod utan inom stället skedde omtolkningar samt deras religiösa funktioner omdanades.

Böner, gåvor samt offer fanns ett nödvändig sektion inom den religiösa utövningen. Deras funktion plats för att blidka gudarna samt ett god relation tillsammans med enstaka gud ansågs viktig. Även romerska statsöverhuvuden kunde vördas liksom gudar alternativt halvgudar. mot modell ansågs kejsar Augustus artikel enstaka avkomma ifrån Apollo.

Myterna angående Roms grundande

Det finns numeriskt värde olika, fast tillsammans med beröringspunkter, mytiska berättelser ifall hur Rom grundades.

Romulus

Enligt den legende liksom ursprunglig uppstod grundades staden Rom från Romulus. han fanns ett från numeriskt värde tvillingbröder, vilka plats söner mot krigsguden Mars samt vestalen Rhea Silvia.

Berättelsen inleds tillsammans med för att kungen Numitor inom enstaka mot Rom näraliggande tätort avlägsnas från brodern Amulius. Denne bragte sedan Numitors söner angående existensen samt såg mot för att dottern Rhea blev prästinna (en prästinna tillsammans kyskhetslöfte). han ägde därmed försäkrat sig ifall för att inga arvingar skulle dyka upp tillsammans med krav vid kungatronen. Krigsguden Mars fanns dock förtjust inom dottern samt våldtog hon. Rhea skulle bli havande samt att födas tvillingar, vilka Amulius satte ut inom enstaka korg för att flyta försvunnen vid Tibern.

dem flöt inom nation samt upptäcktes från enstaka varginna såsom ammade dem innan dem omhändertogs från enstaka herde. vid den ställe tvillingarna flöt inom nation vid skulle dem senare grunda den ort såsom fick namnet Rom. Romulus kom för att mörda Remus samt bli Roms inledande kung.

detta existerar oklart angående Romulus plats enstaka äkta härskare inom detta tidiga kungariket. i enlighet med antikens forskare plats denne detta samt han blev efter sin död något som är lyft eller höjt över omgivningen mot gudom samt dyrkades då vilket Quirinus (Minerva skulle senare överta rollen ifrån Quirinus vilket Roms beskyddare).

Aeneas

Den andra myten inleds då Troja står inom lågor efter kriget tillsammans Grekland. Trojanen Aeneas, son mot Afrodite samt Anchises, beger sig därifrån vilket blir upprinnelsen mot ett mängd irrfärder. Aeneas, liksom Vergilius diktar angående inom sitt epos Aeneiden, anträder slutligen Italien var han blir monark ovan latinarna. denne mister existensen inom en fältslag, dock kom för att räknas likt anfäder mot Romulus.

Gudar samt gudinnor inom romersk mytologi

De romerska gudarna fanns delvis influerade från den grekiska kulturens panteon samt dem grekiska förebilderna finns ibland nämnda inom presentationerna. detta förekommer dock ofta avvikelser inom bakgrund, roller samt en egenskap eller ett kännetecken mellan dem grekiska samt romerska motsvarigheterna.

Ceres
Åkerbrukets gudinna ...
Ceres →

Diana
Berör områden liksom månen samt jaktverksamhet ...
Diana →

Faunus
Skogarnas samt dem öppna fältens gud ...
Faunus →

Janus
Personifierade start samt slutet ...
Janus →

Juno
Högsta gudinnan inom romersk panteon ...
Juno →

Jupiter
Överguden inom romersk sagor ...
Jupiter →

Mars
Romarnas krigsgud ...
Mars →

Mercurius
Handelns samt köpmännens gud ...
Mercurius →

Saturnus
Skördegud samt far mot Jupiter ...
Saturnus →

Venus
Vårens samt kärlekens gudinna ...
Venus →

Vesta
Hemmets samt härdens gudinna ...
Vesta →

Fler gudar samt gudinnor inom den romerska mytologin:

Quirinus - huvud gud beneath den tidiga romartiden.

Ytterliga gudar samt gudinnor finns omnämnda nedan beneath "Lexikon".

Hjältar inom den romerska mytologin

Andra figurer såsom nära sidan från gudarna existerar viktiga inom den romerska mytologin.

Aeneas
Romarnas urfäder ...
Aeneas →

Arvet ifrån dem romerska gudarna mot vår tid

Dagens Europa äger ärvt många ifrån den romerska civilisationen. Även ifall gudarnas ursprungliga effekt vid mänskligt liv existerar oss fjärran stöter oss ofta vid deras namn inom vardagslivet samt vid andra områden.

dem romerska gudarna äger fått ge namn åt några från årets månader såsom januari (Janus) samt juni (Juno) samt både Maia samt Majus till femte månaden i året samt förstås Mars till mars. Även veckodagarnas namn besitter en romerskt ursprung samt existerar baserade vid gudar samt himlakroppar. Dessa existerar ifrån inledande dagen (som nära denna period plats söndagen), mot sista tillsammans med svenska samt romerska namn:

• söndag – Solis dies efter guden Sol
• måndag – Lunae dies efter guden Luna
• tisdag – Martis dies efter guden Mars
• onsdag – Mercurii dies efter guden Mercurius
• torsdag – Iovis dies efter guden Jupiter
• fredag – Veneris dies efter guden Venus
• lördag – Saturni dies efter guden Saturnus.

Likaså existerar planeterna uppkallade efter romerska gudar. Den största planeten besitter fått sitt namn efter den mäktigaste guden, Jupiter (dess månar äger fått namn ifrån hans älskarinnor respektive avkommor). Vidare äger planeten Mars fått sitt namn efter krigsguden genom dess röda färgs hänsyftning vid konflikt. Likaså finns enstaka orsak gällande färg inom namngivandet från den azurblå planeten Neptunus, vilket existerar taget efter havsguden.