babyseed.pages.dev






Är kameler invasiva i australien

Dromedar

Dromedar (Camelus dromedarius) alternativt enpucklig kamel existerar enstaka art såsom hör mot familjen kameldjur (Camelidae) samt släktet kameler tillsammans tillsammans baktrisk kamel. Dromedaren äger ett större utbredning inom Afrika samt Asien liksom last- samt riddjur. Den besitter även introducerats inom Australien. Vilda former från arten äger däremot dött ut. Namnet kommer från detta grekiska termen δρομάς (dromás) likt betyder löpande.

Utseende

[redigera | redigera wikitext]

De numeriskt värde arter kameler likt finns äger sitt ursprung inom Asien. Dromedaren existerar enkel för att skilja ifrån den baktriska kamelen eftersom den bara besitter enstaka puckel.[2] Vuxna dromedarers kroppslängd varierar mellan 2,3 samt 3,4 meter, mankhöjden mellan 1,8 samt 2,0 meter[3] samt vikten mellan 400 samt 600 kilogram[3]. nära puckelns höjdpunkt existerar dromedaren allmänt 20 cm högre än nära axlarna. Hannar existerar vanligen 10 andel högre samt tyngre än honor.[3] Svansen besitter ett längd från cirka 50 centimeter, vilket förmå sägas artikel jämförelsevis betalkort. Pälsen existerar oftast sandfärgad dock förekommer även inom andra färger, ifrån vitaktig mot extremt chokladfärgad. Djurets hjässa, nacke, hals samt rygg existerar täckta från långa pälshår.

Dromedaren äger ett utdragen hals samt en långsträckt skalle. Överläppen existerar kluven samt dem springformiga näshålorna går för att sluta.[3] Dromedaren äger uttalat långa ögonfransar. Djuret besitter större broskansamlingar vid bröstbenet, armbågslederna, handlovarna samt knäna. Fötterna äger, likt hos varenda kameldjur, numeriskt värde tår. Djurets mage existerar vilket hos andra arter från kameldjur delad inom flera kamrar.

Utbredning

[redigera | redigera wikitext]

Arten lever inom kurera Nordafrika, dit den infördes från perserna vid 500-talet f.Kr. beneath erövringen från Egypten. Utbredningsområdet sträcker sig ifrån ungefär enstaka grad söder angående ekvatorn ovan Arabiska halvön samt Sydvästasien mot västra Indien. inom norr sträcker sig utbredningen mot Turkestan. var samt inom Anatolien finns både dromedaren samt kamelen.

Mindre populationer besitter introducerats vid Balkan, inom Sydvästafrika samt vid Kanarieöarna. Mellan 1840 samt 1907 flyttades flera dromedarer mot Australien liksom bruksdjur. en flertal individer blev frisläppta alternativt rymde ifrån sina ägare. Deras avkomlingar lever idag inom Australiens centrala regioner. Populationen består numera från cirka 1 miljon vilt samt existerar den största samt enda populationen från vilt levande dromedarer.[4] Arten orsakar massiv skadegörelse beneath sitt letandet efter dricksvatten samt förorenar ursprungsbefolkningens vattenreservoarer.[5] enstaka population introducerades inom sydvästra USA beneath 1850-talet, dock fanns ej kvar längre än mot 1930-talet.[3]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Dromedaren existerar främst energisk vid dagen. Vilda individer lever oftast inom grupper liksom bildas från ett hanne, flera honor samt deras ungar. Unga hannar bildar ibland ungkarlsgrupper tillsammans med lös sammanhållning samt upplöses ofta efter vykort period. Då samt då förekommer strider mellan hannarna ifall ett förbättrad område inom hierarkin. beneath striden biter individerna varandra samt utdelar sparkar.

Ofta räcker detta då den kraftigare hannen fullfölja hotfulla rörelser tillsammans halsen. Den kunna även inta ett position sålunda för att den ser större ut än vanligt. Hannarna utstöter dessutom lågfrekventa läten beneath striden, skrapar tänderna mot varandra samt avsöndrar många saliv. nära axlarna finns doftkörtlar likt aktiveras då dem gnuggas mot föremål.[3]

Liksom andra kameldjur äter dromedaren uteslutande växter. Angående vegetabiliska ämnen existerar den opportun samt livnär sig mot samt tillsammans med från växter tillsammans taggar alternativt tillsammans med upphöjd salthalt. Födan tuggas ursprunglig innan den hamnar inom förmagen. Dromedaren tuggar angående före den egentliga marsmältningen, liksom påminner ifall matsmältningen hos idisslande (Ruminantia) dock släktskapet existerar avlägset. detta antas för att likheterna uppkommit genom konvergent evolution. enstaka klar skillnad mot idisslarna existerar för att dromedarens förmage äger körtlar. Dromedaren kunna klara sig utan vätska inom 1-2 veckor samt förmå förtära uppåt etthundra liter då den existerar uttorkad. Arten är kapabel nära god passage vid att födas spara fett inom sin puckel samt vid sålunda sätt lagra energi mot perioder tillsammans sämre födotillgång.

Parningen existerar ofta kopplad mot regnperioden. Dräktigheten varar inom 360 mot 440 dagar varefter ofta ett enda unge föds, sällan tvillingar. Nyfödda dromedarer existerar väl utvecklade samt förmå vanligen vandra efter inledande dygnet. Honan sköter ungen inom en mot numeriskt värde kalenderår, digivning sker beneath en mot en samt en halvt tid. numeriskt värde tid efter födelsen kunna honan para sig vid nytt.

Könsmognaden infaller till honor efter tre kalenderår samt på grund av hannar efter fyra mot sex tid. Livslängden till ett dromedar existerar ungefär 25 år, dock enstaka individer kunna bli upp mot 50 år gamla.

Dromedaren samt människan

[redigera | redigera wikitext]

Vilda dromedarer

[redigera | redigera wikitext]

Det existerar ej känt fanns den vilda dromedaren levde samt då den dog ut. vid bas från detta ringa antalet fynd samt chansen för att överkorsa dromedar tillsammans med kamel antar några zoologer för att detta inte någonsin funnits vilda dromedarer. Å andra sidan finns indikator såsom styrker för att vilda dromedarer existerat. vid Arabiska halvön besitter 3000 kalenderår gamla grottkonst hittats vilket troligen visar jakten vid vilda individer. en ben från enstaka underkäke likt upptäcktes inom Saudiarabien existerar i enlighet med dateringen 7000 tid gammalt, vilket skulle behärska ligga ner före artens domesticering. beneath pleistocen levde inom Nordafrika flera liknande kameldjur liksom dog ut till cirka 5000 kalenderår sedan. dem flesta fossilen räknas mot den utdöda arten Camelus thomasi.

Domesticerade dromedarer

[redigera | redigera wikitext]

Tidpunkten till artens domesticering existerar ej helt utredd. detta antas för att domesticeringen vid den arabiska halvön skedde på grund av 3 000 mot 4 000 kalenderår sedan. Troligen skedde detta till för att ett fåtal förbättrad ingång mot dromedarens mejeriprodukt. inom Somalia hålls dromedarer än idag huvudsakligen likt mjölkproducent.[6] Senare började djurets animalisk föda, ull samt skinn anlända mot användning. Även dromedarens torkade spillning brukas vilket bränsle inom regioner tillsammans med bristande vid andra råvaror. Fram mot cirka 1500 tid f.Kr. nyttjades bara åsnan likt riddjur inom områden var kameldjuren hör hemma. på grund av kameldjuren saknades inom start enstaka god sadel. Sadeln utvecklades mellan 1300 samt 100 f.Kr. från olika nomadiska arabiska människor. Den spridda vikten liksom inom medelvärde ligger nära 250 kg jämnt vid djurets rygg. Sadeln besitter efter 2000 tid ännu närapå sin ursprungliga utformning.[7]

Det finns numeriskt värde varianter från sadlar. Den inledande sitter vid enstaka ställning från virke vilket placeras vid puckeln samt den andra, enklare varianten, placeras vid puckelns framkant. Hos den sistnämnda hänger ryttarens ben ej ner utan dem vilar vid dromedarens (eller kamelens) hals.

I Nordafrika blev dromedaren jämförelsevis sent en bruksdjur. Arten plats på denna plats mindre förekommande före vår tideräknings start. vid bas från den fortskridande ökenspridningen äger dromedaren blivit allt vanligare inom distrikt medan nötkreaturen reducerar inom innebörd.

Idag skiljs mellan olika raser liksom brukas på grund av olika ändamål, mot modell last-, bergs- samt tävlingsdjur. speciell innebörd äger dromedaren haft till beduinerna inom Sahara samt inom dem arabiska öknarna. tillsammans med hjälp från detta tålmodiga djuret upprättades viktiga handelsvägar genom svåra ökenområden (till modell Rökelsevägen ifrån Saudiarabien mot Medelhavet) liksom ökade förmögenheten hos samtliga deltagande handelspartners.

Dromedaren brukas sedan ungefär 2900 tid inom militären liksom riddjur.[8]

Dromedaren existerar "landskapsdjuret" till provinsen Baluchistan inom Pakistan.[9]

Dromedarer används även inom Dromedarkapplöpning samt på grund av beridna militära enheter.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia, 27 mars 2011.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Wilson & Reeder (red.) Mammal Species of the World, 2005, Camelus dromedarius
  2. ^Nationalencyklopedin. ”Dromedar”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/dromedar. Läst 26 augusti 2010. 
  3. ^ [abcdef] Köhler-Rollefson (12 april 1991). ”Camelus dromedarus” (på engelska). Mammalian Species #375. American gemenskap of Mammalogists. http://www.science.smith.edu/departments/Biology/VHAYSSEN/msi/pdf/i0076-3519-375-01-0001.pdf. Läst 22 femte månaden i året 2017. 
  4. ^Feral CamelArkiverad 22 juni 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine., nordlig Territory Government (engelska), läst 25 november 2009.
  5. ^Scharfschützen erlegen DromedareArkiverad 16 månad 2009 hämtat ifrån the Wayback Machine., ORF News (tyska), läst 13 månad 2009.
  6. ^Bernstein, W. (2009) s. 56
  7. ^Bernstein, W. (2009) s. 56-57
  8. ^Das vorislamische ArabienArkiverad 15 oktober 2009 hämtat ifrån the Wayback Machine., www.politische-bildung-brandenburg.de, s. 58 (tyska)
  9. ^”Symbols of Balochistan”. Arkiverad ifrån originalet den 19 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111019030448/http://forum.urduworld.com/f109/symbols-balochistan-311335/. Läst 7 november 2010. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

  • Ronald M. Nowak (1999): Walker’s mammals of the world. 6 utgåva. Johns Hopkins University Press, Baltimore, ISBN 0-8018-5789-9. sid. 1078-1081
  • E. Mukasa-Mugerwa (1982): The Camel (Camelus Dromedarus): A Bibliographical Review. International Livestock Centre for Africa, Addis Abeba. Online
  • William Bernstein (2009): A Splendid Exchange – How Trade shaped the World, Atlantic Books, London, ISBN 978-1-84354-803-4

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]