Hur mycket är en bal av torvmossa

Torv består från växtdelar inom mossar samt kärr, likt vid bas från bristande vid syre endast delvis förmultnat. torv räknas inom dem flesta kontext såsom fossilt ^[1].

Allmän beskrivning

[redigera | redigera wikitext]

Torv existerar en fossilt ämne såsom används vilket bränsle alternativt odlingssubstrat. inom mer vidsträckt fras existerar torv enstaka jordart – torvmossejordart – vilket huvudsakligen består från växtrester likt vid bas från hämmat alternativt hindrat lufttillträde mer alternativt mindre undergått nedbrytande process ^[2]. inom dem flesta fall avses emellertid endast vissa stöt från torvmossejordarter, nämligen liknande vilket består från växtdelar likt avlagrats vid växtplatsen, samt var bevarats. Den egentliga torvens huvudmassa besitter alltså ej samlats ihop genom frakt tillsammans med vätska. Den existerar alltså enstaka sedentär (stillastående) bildning, samt ej en sediment (som annars existerar fallet tillsammans med flera andra vegetabiliska jordarter, mot modell gyttja samt vissa dyarter).

I torven finns mer alternativt mindre rikligt bevarade, igenkännliga, kvarlevor (frön, pollen, växtdel samt liknande) från såväl avlagringsplatsens vilket inom viss mån även omgivningens växtlighet. Därför äger torvlagringarna bland annat givit oss grundstommen mot kunskapen angående vegetationens utvecklingshistoria (se vidare pollenanalys).

Användning

[redigera | redigera wikitext]

Bränsle

[redigera | redigera wikitext]

Det finns olika torvarter beroende vid vilket växtslag liksom dominerade vid platsen då torvmaterialet bildades. Den ofullständiga nedbrytningen fullfölja för att enstaka massiv sektion från energiinnehållet inom detta biologiska materialet finns kvar, varför torv kunna användas vilket bränsle. Värmevärdet existerar 20–22 MJ/kg, jämförbart tillsammans med brunkol. Flera attribut nedsätter dock dess värde. ny torv besitter många upphöjd vattenhalt samt måste därför torkas före förbränningen. Dessutom ger torv väldigt många rester efter förbränning, såsom äger nedsänkt smältpunkt samt innehåller kemiska beståndsdelar liksom nära förbränning existerar korrosiva samt skadliga till miljön. Förbränningen sker långsamt, askan innehåller många liksom existerar oförbränt samt glöder länge senare. (Det förmå mot samt tillsammans brinna beneath marken samt ta flamma igen efter vintern, förutsatt för att detta finns syretillförsel.) Öppen torveld existerar illaluktande vid bas från dem något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör beståndsdelarna. liksom bränsle används torv inom större utsträckning endast inom vissa regioner, främst Skandinavien, dem brittiska öarna samt Baltikum, var resurser existerar särskilt riklig.

Land	Energiförbrukning av torv [toe/år]	Andel torv vid bränsleförbrukning
Finland	ca. 2000	7 %
Irland	ca. 800	5 %
Sverige	ca. 350	0,7 %
Estland	ca. 100	1,7 %
Litauen	ca. 65	ca. 0,3 %
Lettland	ca. 20	ca. 0,5 % (starkt avtagande)

1 ktoe = 10³toe = 11,6 GWh = cirka 3500–4000 t torv.^[3]

Anmärkning: Användningen från torv inom ovannämnda länder skiljer sig många ifrån varandra. inom land i norden, Irland samt landet bränns merparten inom större kraft- samt värmeverk, inom dem baltiska staterna inom små anläggningar.

Utsläpp från koldioxid ifrån torvförbränning rapporteras mot FN likt fossila samt då torv eldas inom stora kraftvärmeverk på grund av energiproduktion inom EU måste dem inneha utsläppsrätter. Koldioxid ifrån torvförbränning existerar enstaka växthusgas liksom påverkar klimatet.^[4]

Odling

[redigera | redigera wikitext]

Torv används även såsom planteringsjord samt jordförbättringsmedel. detta sänker pH-värdet, vilket existerar god på grund av kalkskyende växter, samt detta binder en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig utan för att sänka något under vatten rötterna.

Torv används även såsom strö till varelse (oftast kor samt hästar) var den fuktuppsugande förmågan på grund av djurens urin kommer väl mot resehandling. torv existerar inom detta hänseende överlägset halm. vilket strö används kvaliteten riven torv. Både fibertorv samt torvströ används dessutom inom akvaristiken, bland annat liksom filtermaterial.

Balneoterapi

[redigera | redigera wikitext]

Torv äger använts inom spa^[5] samt balneoterapi sedan 1800-talet, var bad används till för att behandla åkommor. detta existerar enstaka sektion från folkmedicinen inom flera europeiska kulturer.^[6]

Vetenskapliga studier ifall effektiviteten från balneoterapi påvisar visar ej någon inverkan inom behandlingen från reumatisk artrit.^[7] Evidensläget existerar otillräckligt på grund av angående en slags bad skulle artikel förbättrad än en annat,^[7] alternativt till för att bad skulle existera mer effektivt än motion, avslappningsterapi, alternativt lerinpackningar.^[7]

De flesta studier ifall balneoterapi äger metodologiska brister, vilket förhindrar dess påverkan ifrån för att artikel pålitliga.^[7][8] ett ordnad överblick ifrån 2009 från all publicerad klinisk evidens drog slutsatsen för att befintlig undersökning existerar otillräcklig till för att dra slutsatser angående om effektivt balneoterapi är.^[9]

Byggande

[redigera | redigera wikitext]

I äldre byggnad äger traditionellt torv (klumptorv ifrån mossens övre sektion tillsammans nedsänkt humifieringsgrad), alternativt helst oförmultnad tuvull, använts till fyllning inom väggar, bjälklag samt isolering från ackumulatorer. torv besitter lågt pH, samt på grund av för att neutralisera detta besitter ofta tillsatts ca 5 % kalciumhydroxid (släckt kalk), vilket ansetts äga avskräckande konsekvens vid råttor, möss samt vägglöss. inom bjälklag äger torv större ångtransportförmåga på grund av ventilation än modernare ämne såsom mineralull samt dylikt, samt förbättrad dämpning från stegljud. torv vinner även inom jämförelse tillsammans med kutterspån. Nackdel på grund av torv existerar för att den mot skillnad mot mineralull etc existerar brännbar samt för att den tillsammans tiden packar sig. inom väggar bör man därför angående möjligt efter några tid uppifrån fyllning vid tillsammans med mer torv.

Ibland äger man förbättrat värmeisolation samt fukttransport inom betonggrunder genom för att beneath gjutningen sticka ner skivor från sammanpressad torv inom betongen innan denna ännu besitter stelnat. Dimensioneringen från liknande väggar måste självklart göras tillsammans med hänsyn mot för att torvskivans bärande förmåga existerar därför gott vilket försumbar jämfört tillsammans betongens.

I således kallad torpargrund äger torv använts mot mullbänkar inom avsikt för att hålla torrt beneath stugan.

Vid byggande från vägar, järnvägar samt byggnad existerar torv enstaka svår olägenhet eftersom den sjunker ihop många även beneath små tryck. Torvmark existerar flera gånger även skyddsvärd (naturvärdesklassad), samt är kapabel lokalt dräneras från närbelägna tunnlar samt skärningar tillsammans sänkt vattennivå liksom resultat, vilket är kapabel ge skada vid torvmarkens miljö.

I kristider besitter försök gjorts för att nyttja torv såsom spånadsämne, dock dem äger ej varit särskilt framgångsrika.

Torv förekommer främst inom Europa, Nordamerika samt norra Asien, inom synnerhet inom Ryssland, Irland, Skottland, norra Tyskland, Skandinavien samt land i baltikum.

Torvbildning

[redigera | redigera wikitext]

Torv bildas då växtmaterial vid bas från surhet samt bristande vid syre hindras ifrån för att brytas ned helt samt hållet. detta består huvudsakligen från våtmarksvegetation: främst myrväxter vilket mossor, halvgräs samt buskar. Allteftersom den ackumuleras är kapabel torven ta upp dricksvatten, samt våtare förhållanden skapas långsamt samt våtmarken breder ut sig. inledningsvis uppstår näringsrika kärr tillsammans med kärrtorv. beneath lämpliga förhållanden avskiljs ytvattnet genom avlagringar ifrån detta stillastående grundvattnet. Kärrvattnet får en lågt pH-värde (3,4–3,7), knappt några näringsämnen samt endast lite syre frigörs således för att aerob samt anaerob nedbrytande process från växtstoff begränsas. Fattigkärrets flora existerar anpassad till dessa förhållanden, samt dess avlagringar bildar fattigkärret.

Vid torvbildningen genomgår växtdelarna vissa kemiska processer – vanligen gemensamt betecknade såsom humifiering – vilket innebär för att växtsubstansen avger enstaka sektion från sitt syre samt väte, därför för att kolhalten ökas. ifall dessa processer fortgår beneath längre geologiska tidsrymder, förändras torven inom ännu mer kolhaltiga bildningar: brunkol samt stenkol.

Man äger inom vissa kollager identifierat flera från dem jordarter liksom bygger upp dem nutida torvmossarna. dock inom dessa, liksom bildats beneath den geologiskt många korta tidsrymden efter den senaste istiden, agerar dessa långsamt verkande processer enstaka många underordnad roll. Uppkomsten från sumpgas inom vissa torvlager visar dock för att förvandlingen alltjämt fortgår. torv bildas tillsammans enstaka hastighet från cirka enstaka millimeter per år.^[10]

De svenska torvmossarnas jordarter besitter nästan helt samt hållet präglats från dem förhållanden vilket rått vid platsen var dem avlagrats.

Råtorven innehåller ungefär 90 % dricksvatten, medan den inom torkat status innehåller cirka 60 % kol samt då förmå användas såsom bränsle.

Orsaker mot olika attribut hos torv

[redigera | redigera wikitext]

Deras humifieringsgrad, även kallad huminositet, beror alltså inom upphöjd grad vid hur långt växtdelarna brutits ned beneath själva avlagrandet, detta önskar yttra innan växtdelarna sammanpackats mot autentisk torv. angående lufttillträdet existerar rikligt nära förtorvningen därför uppkommer höghumifierade torvtyper. ifall lufttillträdet besitter förhindras, mot modell genom för att dem torvbildande växtdelarna varit vattenbetäckta, finner man vanligen obetydligt nedbrutna växtdelar. upphöjd huminositet är kapabel dock uppkomma även inom fuktigt bildade torvtyper, genom för att dysubstans utfälls beneath torvbildningen.

Avlagringsplatsens beskaffenhet bestämmer även torvens övriga egenskaper: dess botaniska sammansättning, dess halt från olika mineralämnen samt kväve samt således vidare. dem naturliga torvtyperna är kapabel indelas efter vilken typ från växtlighet dem bildats ur, deras modersamhälle. Allteftersom detta varit enstaka kärr- alternativt högmossvegetation, en komplex från sjöväxter alternativt en skogsbestånd, kunna man urskilja kärrtorv, mosstorv, sjötorv samt skogstorv.

Den egenskap hos avlagringsplatsen såsom utöver markfuktigheten framför allt präglar respektive torvtyp existerar resurser vid olika mineraliska näringsämnen. angående den existerar upphöjd uppstår mer alternativt mindre askrika, ofta kalkrika samt dessutom ganska ofta kväverika torvtyper, mot modell vissa kärrtorvstyper. ifall näringstillgången existerar nedsänkt, bildas exempelvis den vid mineralämnen vanligen fattiga vitmosstorven. Vitmosstorv bildas framför allt inom högmossar samt enstaka från dess mera konstanta attribut existerar dess låga askhalt. Dess beskaffenhet samt användbarhet växlar tillsammans den starkt varierande humifieringsgraden.

Vid nedsänkt huminositet ger vitmossornas inom torven bevarade anatomiska struktur torven enstaka avgörande vattenuppsugningsförmåga samt låghumifierad vitmosstorv ger detta bästa torvströet. inom själva verket existerar detta endast inom undantagsfall liksom torvströ samt torvmull tillverkas från andra torvtyper. angående vitmossresterna existerar mer nedbrutna samt huminositeten alltså högre, således blir vattenuppsugningsförmågan mindre. Då blir torven tätare, samt dess värmevärde ökas. Vitmosstorven innehåller ofta knippen från oförmultnade tuvullsfibrer.

Förekomst

[redigera | redigera wikitext]

Den totala förekomsten från torvmark vid jorden uppskattas mot 5 miljoner km², motsvarande ungefär 3,5 % från jordytan. inom norra Asien samt vid nordamerikanska kontinenten finns större delen från dessa torvresurser samlade tillsammans likartade torvtyper likt inom land. Vasiuganmyren inom västra Sibirien håller vid 54.000 km² en från världens största sammanhängande zon tillsammans med torv. inom Europa existerar torvmarksarealen ungefär 5,5 % från landarealen, vilket motsvarar cirka 560.000 km².

I subtropiska samt tropiska områden finns andra typer från torvmark, såsom uppkommit nära långvariga översvämningar från flacka kustområden alternativt dämts upp från för att nya stränder bildats. Dessa torvtyper existerar mindre lämpliga vilket såväl bränsle vilket odlingsjord.

Sverige ligger (1995) liksom siffra sex från jordens länder^{[förtydliga]}, då detta gäller dem 15 % från sin areal vilket upptas från torvmark tillsammans mer än 50 cm tjockt lager. detta motsvarar enstaka yta ifall 63.000 km².^[11]

Torvbrytning

[redigera | redigera wikitext]

Internationellt

[redigera | redigera wikitext]

Torvtäkt utformas efter ändamål samt grad från mekanisering, dock går inom många mot vid liknande vis inom land i norden, Irland samt Ryssland vilket inom land.

I Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I Europa besitter man brutit torv inom tusentals kalenderår. inom land besitter man funnit fynd från torvspadar ifrån järnåldern, samt detta existerar sannolikt för att man även inom land täktat torv lika länge.^[12]

Ursprungligen plats hösten skördetid på grund av torv vid torvmossarna inom landet. nära därför kallad sticktorvtäkt skar man tillsammans ett många vass spade ut block angående cirka 20×30×10 cm. Detta gjordes ned mot cirka 40 cm beneath den nivå var torven började bli mättad tillsammans en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Genom för att skära ner mot vattennivån fick man automatiskt en dike till för att avleda vattnet samt uttorkning dikeskanten inför nästa års resultat från torv.

De skurna blocken fick sedan ligga ner samt uttorkning ovan vintern. vid försommaren ställde man upp dem vid högkant på grund av för att sedan dem torkat bärga dem inom lador vid mossen alternativt vid gården. Torven maldes sedan mot torvströ, samt användes på grund av för att samla upp urin samt gödsel inom ladugårdarna. Sent vid vintern användes den äldre brunna gödseln vilket näring vid åkrarna.

Numera bryter man inom land torv vid flera torvmossar tillsammans med hjälp från traktorer. Man börjar avbryta torven inom femte månaden i året alternativt juni, då detta existerar god torkväder. Sedan fortsätter man bota sommaren tills detta börjar bli dagg, samt torven därför ej torkar. Vanligtvis existerar detta säsongsarbetare såsom existerar maskinförare, mot modell sommarjobbande ungdomar. Ofta tillämpas tolvtimmarsskift, dygnet runt. i enlighet med team (1985:620) behövs numera koncession, status från länsstyrelsen på grund av energitorvtäkt.

Det finns flera olika metoder på grund av för att avbryta torv. Produktionen från frästorv samt stycketorv existerar vanligast. Frästorv produceras genom för att enstaka fräs lösgör en tunt skikt från torvytan. Den åtgärda torven vänds sedan tillsammans med enstaka harvliknande vändare, sålunda för att den torkar snabbare. Därefter samlas den upp direkt vid lokal till försändelse mot enstaka torvfabrik, alternativt sålunda förs den tillsammans hjälp från en mobilt transportband mot ett utdragen stack utmed en alternativt flera järnvägsspår vid mossen alternativt ett väg. inom stacken är kapabel torven lagras beneath året, samt allt efter behov transporteras mot fabriken. Stycketorv produceras genom för att man tar upp torven ifrån cirka enstaka meters djup tillsammans med enstaka maskin. Den ältas inom maskinen, samt pressas ut genom munstycken inom långa korvar. Dessa läggs vid marken till uttorkning, samt vänds efter några dagar. då den existerar tillräckligt torr tas den in. Stycketorven lagras sedan inom stack. Därifrån är kapabel den köras tillsammans med lastbil mot förbränning på grund av energiutvinning.

Torv såsom klimatarkiv

[redigera | redigera wikitext]

Vitmosstorv förmå användas likt en samling på grund av för att rekonstruera klimatförändringar, samt framförallt hur förändringar inom nederbörd samt temperatur besitter avspeglats inom torvens sammansättning. ett teknik liksom tidigare använts existerar variationer inom torvens humifieringsgrad, var ett nedsänkt nedbrytande process anses avspegla en fuktigare klimat, samt enstaka upphöjd nedbrytningsgrad en torrare klimat. Markerade övergångar ifrån höghumifierad mot låghumifierad torv, därför kallade rekurrensytor, beskrevs ifrån mossar inom Mellansverige från bland andra Erik Granlund vid 1920-talet. Idag finns en flertal andra metoder till för att analysera hur torven påverkats från klimatförändringar, exempelvis analyser från sålunda kallade testata amöbor vilket visar hur fuktighetsgraden varierat. inom Nordvästeuropa besitter övergångar mot fuktigare (och eventuellt kallare) klimat, sålunda kallade "wet shifts", observerats inom en flertal mossar, bland annat till ca 3600 samt 2700 kalenderår sedan.

Torv samt miljöproblem

[redigera | redigera wikitext]

Klassificering

[redigera | redigera wikitext]

Trots för att nybildningen från torv sker betydligt snabbare än fossila drivmedel sålunda likt kol, olja samt naturgas därför räknas detta inom flera kontext vilket en sådant samt äger stora mängder kol inlagrat. inom en tidsperspektiv vid upp mot några hundra tid visar studier för att växthusgasutsläppen ifrån torv motsvarar dem ifrån fossila drivmedel. Förbränning från torv ger alltså en nettoutsläpp från koldioxid, mot skillnad ifrån (andra) biobränslen.^[13]

Klassificeringen från torv skiljer sig åt mellan detta svenska elcertifikatssystemet, EU:s handelssystem till koldioxidutsläpp samt detta internationella klimatförhandlingarna inom FN. i enlighet med både land samt FN:s klimatpanel klassas torv vilket fossilt bränsle. Dock ingår torv inom elcertifikatssystemet, var annars bara förnyelsebara energikällor räknas in.^[10] i enlighet med Energimyndigheten faller torv in beneath klassen ‘övriga bränslen’ tillsammans tillsammans fossilt sopor dock existerar noggrann likt biobränslen befriad ifrån energi- samt koldioxidskatt. Dock existerar användningen från torv belagd tillsammans med svavelskatt.^[11][14] Inom handelssystemet till utsläppsrätter klassas torv såsom fossilt bränsle samt innebär alltså ett ytterligare utgift till användare.^[15]

Utsläpp från växthusgaser

[redigera | redigera wikitext]

Då våtmarker dikas sänks vattennivåerna samt våtmarkerna torrläggs. Detta leder mot ett syresättning från dem tidigare syrefattiga torvmarkerna vilket inom sin tur innebär för att enstaka aerob nedbrytande process från detta organiska ämne förmå starta. då dem kväverika torvmarkerna blir tillgängliga till aeroba nedbrytare börjar nedbrytningen från materialet vilket frigör växthusgaser såsom koldioxid samt kvävedioxid mot atmosfären ^[16]. Orörda våtmarker genererar emissioner från metan då gasen bildas beneath anaerob nedbrytande process. Utsläppen från växthusgaser existerar större ifrån den dikade torvmarken jämfört tillsammans utsläppen ifrån orörda våtmarken trots dem metanutsläpp vilket förekommer ifrån dem sistnämnda. dem årliga totala emissionerna från koldioxid ifrån exploaterade torvmarker uppgår mot mer än 2 miljarder ton, vilket motsvarar nästan 6% från världens koldioxidutsläpp.^[17] från mänskliga aktiviteter står jord- samt skogsbruk på grund av den största användningen från torvmark.^[18]

Påverkan vid sjöar samt vattendrag

[redigera | redigera wikitext]

Vid brytning från torv grävs diken inom torvmossen på grund av för att torrlägga torven samt utföra brytningen möjlig. Detta leder mot för att grundvattenytan sänks, ytvatten rinner snabbare från samt halten humusämnen ökar inom dem något som ligger nära eller är i närheten vattendragen. detta organiska materialet likt frigörs inom vattendragen bryts ned från mikroorganismer. Denna nedbrytande process konsumerar syre vilket är kapabel leda mot kritiska syrehalter inom något som ligger nära eller är i närheten vattendrag ifall halterna från humusämnen blir till höga. Syrebristen hotar dem syreberoende organismerna såsom lever inom dem förorenade vattendragen. Syrebristen kunna även leda till inom enstaka frigöring från näringsämnen bundna inom bottensediment vilket inom kombination från höga halter från humusämnen leder mot övergödning.^[19]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån skandinavisk familjebok, 1904–1926.