Barns möjligheter för att klaga samt utkräva sina rättigheter i enlighet med barnkonventionen
Barns möjligheter för att klaga samt utkräva sina rättigheter i enlighet med barnkonventionen
Innehåll
Beslut nära regeringssammanträde den 28 april 2022.Sammanfattning
En speciell utredare bör ta ställning mot angående land bör ratificera detta tredjeplats tilläggsprotokollet mot FN:s överenskommelse ifall barnets rättigheter (barnkonventionen) ifall ett individuell klagomålsmekanism, analysera konsekvenserna från enstaka eventuell godkännande samt, angående enstaka godkännande föreslås, lämna eventuella författningsförslag vilket behövs till för att land bör uppfylla sina åtaganden i enlighet med protokollet samt liksom möjliggör enstaka godkännande. Utredaren bör även titta ovan vissa andra problem att diskutera tillsammans med anknytning mot barns möjligheter för att klaga samt utkräva sina rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Uppdraget bör redovisas senast den 28 augusti 2023. Barnkonventionen samt dem fakultativa protokollen
Barnkonventionen antogs från FN:s generalförsamling den 20 november 1989. landet ägde enstaka framträdande roll nära arbetet tillsammans för att ta fram konventionen samt fanns en från dem inledande länderna för att ratificera den. Konventionen trädde inom kraft den 2 september 1990. skrivelse 4 inom konventionen förpliktar stater för att vidta varenda lämpliga lagstiftningsåtgärder samt administrativa samt andra åtgärder liksom behövs på grund av för att genomföra dem rättigheter vilket erkänns inom konventionen. FN:s kommitté på grund av barnets rättigheter (Barnrättskommittén) lämnar regelbundet rekommendationer mot land angående genomförandet från barnkonventionen vilka baseras vid dem återkommande rapporter likt landet existerar skyldigt för att lämna mot Barnrättskommittén. Barnrättskommittén utarbetar även, på grund av enstaka rad föremål eller textstycken inom barnkonventionen, allmänna kommentarer vilket, trots för att dem ej existerar juridiskt bindande, förmå tjäna likt stöd samt ge viss vägledning till tolkningen samt användningen från barnkonventionen. Barnrättskommittén existerar dock ej enstaka renodlat rättslig instans. Dess ledamöter utses från barnkonventionens statsparter samt äger olika utbildnings- samt yrkesmässig bakgrund. på grund av för att förstärka samt fördjupa åtagandena inom barnkonventionen finns detta numera tre fakultativa rapport mot den. dem numeriskt värde inledande protokollen, angående indragning från ungar inom väpnade konflikter samt ifall salg från små människor, barnprostitution samt barnpornografi, antogs från FN:s generalförsamling den 25 femte månaden i året 2000. land ratificerade dessa rapport den 20 månad 2003 respektive den 7 månad 2006. detta tredjeplats protokollet likt gäller klagomålsförfarande (A/RES/66/138) antogs från FN:s generalförsamling den 19 månad 2011 samt trädde inom kraft den 14 april 2014. Protokollet äger ej ratificerats från Sverige.Barnkonventionen äger inkorporerats inom svensk riktig genom lagen (2018:1197) ifall Förenta nationernas överenskommelse ifall barnets rättigheter. Barnkonventionen gäller såsom svensk team sedan den 1 januari 2020. Inkorporeringen innebär en förtydligande till rättstillämpningen från för att dem rättigheter såsom följer från barnkonventionen bör beaktas nära avvägningar samt bedömningar likt görs inom uppgift samt ärenden liksom rör unge. Inkorporeringen innebär vidare för att barnets roll såsom rättssubjekt tillsammans egna specifika rättigheter tydliggörs samt kunna därmed förväntas medverka mot för att barnet inom högre grad hamnar inom fokus inom dem situationer vilket gäller barnet. Uppdraget för att ta ställning mot ifall land bör ratificera detta tredjeplats tilläggsprotokollet mot barnkonventionen
Vad innebär detta tredjeplats tilläggsprotokollet?Klagomålsförfarandet i enlighet med detta tredjeplats fakultativa protokollet innebär för att enskilda ungar, grupper från små människor alternativt representanter till unge är kapabel lämna in enstaka framställan mot Barnrättskommittén angående dem anser för att deras rättigheter i enlighet med barnkonventionen alternativt dem övriga fakultativa protokollen äger blivit kränkta. på grund av för att Barnrättskommittén bör behärska behandla enstaka framställan angående ett rättighetskränkning finns vissa villkor uppställda inom skrivelse 7 inom protokollet. en krav existerar för att samtliga inhemska rättsmedel existerar helt tömda, alternativt existerar bristfälliga alternativt för att handläggningstiderna existerar orimligt långa. beneath tiden vilket ärende behandlas äger Barnrättskommittén korrekt för att begära interimistiska åtgärder (artikel 6). angående Barnrättskommittén tar upp framställan kommer kommittén för att ge sin ögonkontakt vid ärende samt kommittén är kapabel lämna rekommendationer mot staten ifall den anser för att detta förekommit ett kränkning från konventionen. Barnrättskommitténs utlåtanden samt rekommendationerna däri existerar ej rättsligt bindande till staten. Staten bör dock betänka rekommendationerna samt därefter återkomma mot kommittén tillsammans en på papper eller digitalt svar vid vilka åtgärder såsom vidtagits tillsammans med anledning från rekommendationerna (artiklarna 10 samt 11). självklart barnkonventionens breda omfattning är kapabel en stort antal ärenden komma för att hamna beneath Barnrättskommitténs studie. Barnrättskommittén är kapabel även ta emot ett framställan ifrån enstaka stat angående för att ett ytterligare stat ej fullföljer sina ansvar i enlighet med konventionen alternativt detta inledande alternativt detta andra fakultativa protokollet mot barnkonventionen. Barnrättskommittén kunna även vid eget initiativ genomföra undersökningar då kommittén får resultat ifall för att detta inom ett stat förekommer allvarliga alternativt systematiska kränkningar från dem rättigheter små människor besitter i enlighet med konventionen samt dem fakultativa protokollen. Kommittén kunna då föra ett dialog tillsammans staten samt lämna kommentarer samt rekommendationer likt staten bör svara vid inom enstaka viss period. detta tredjeplats protokollet saknar retroaktiv påverkan, vilket innebär för att klagomålet måste avse ett kränkning likt äger skett efter detta för att protokollet trädde inom kraft. vid identisk sätt gäller för att förolämpningen måste äga ägt boende efter detta för att staten inom fråga ratificerade protokollet. Fram mot för att detta tredjeplats protokollet antogs samt trädde inom kraft fanns barnkonventionen den enda från dem centrala människorättskonventionerna liksom saknade enstaka mekanism tillsammans med en individuellt klagomålsförfarande. inom mars 2022 ägde 48 stater ratificerat protokollet.Vad innebär en individuellt klagomålsförfarande? varenda konventionsstat äger ansvaret för att titta mot för att dem mänskliga rättigheterna respekteras. Den individuella klagorätten existerar en från flera instrument inom kontrollsystemet till mänskliga rättigheter. enstaka sådan klagorätt förmå underlätta till den enskilde för att hävda sin korrekt. ett sådan klagorätt kunna även, nära sidan från rapporteringssystemet ifall för att följa konventionsåtaganden, bidra mot för att förbättra tolkningen samt användningen från konventionernas innehåll. Resultatet från enstaka bedömning existerar dock ej rättsligt bindande samt kunna ej jämställas tillsammans med ett dom alternativt en beslut från enstaka myndighet. Vidare är kapabel detta ta utdragen tidsperiod innan enstaka bedömning existerar avslutad eftersom handläggningstiderna existerar långa. Vilka klagomålsförfaranden i enlighet med FN-konventioner finns inom land inom dag?Det finns inom dygn individuella klagomålsförfaranden knutna mot åtta från FN:s konventioner angående dem mänskliga rättigheterna vilket utgör enstaka sektion från kontrollsystemet till skyddet från dem rättigheter såsom konventionerna anger. land besitter godkänt för att fem FN-konventioners övervakningskommittéer är kapabel testa enskilda klagomål mot landet. Enskilda kunna lämna in klagomål angående rättighetskränkningar mot FN:s kommitté till rättigheter på grund av personer tillsammans med funktionsnedsättning (CRPD), FN:s kommitté på grund av avskaffande från rasdiskriminering (CERD), FN:s kommitté till medborgerliga samt politiska rättigheter (CCPR), FN:s kommitté till avskaffande från diskriminering från kvinnor (CEDAW) samt FN:s kommitté mot tortyr (CAT). landet äger ej ratificerat tilläggsprotokollet mot den internationella konventionen angående ekonomiska, sociala samt kulturella rättigheter (ESK-konventionen) inom fråga ifall enskild klagorätt.I den senaste rapporteringen mot FN inom ramen till Universal Periodic Review (UPR) accepterade landet ett rekommendation ifall för att reflektera enstaka godkännande från detta tredjeplats tilläggsprotokollet. Även Barnrättskommittén uppmanade regeringen för att ratificera protokollet inom sina senaste rekommendationer mot land kalenderår 2015. detta existerar angeläget för att exakt fundera konsekvenserna från enstaka godkännande från tilläggsprotokollet. Utredaren bör därför
. redogöra till hur individuell klagorätt fungerat inom förhållande mot andra FN-kommittéer samt vilka eventuella bekymmer såsom manifesterat sig,. redogöra på grund av hur andra jämförbara länder vilket infört individuell klagorätt hanterat detta, inklusive erfarenheter ifrån just Barnrättskommittén,. redogöra till hur övriga nordiska länder äger hanterat frågan angående ett eventuell godkännande från protokollet,. redogöra på grund av vilka effekter ett godkännande är kapabel tänkas erhålla på grund av uppgift samt ärenden såsom tillhör kategorier vilket förmå antas anlända för att utgöra enstaka massiv sektion från ärendemängden, såsom exempelvis hälso-och sjukvårdsärenden samt migrationsärenden, samt kopplingen mot preskriptionstiden inom dessa ärenden, . ta ställning mot ifall landet bör ratificera protokollet, . angående enstaka godkännande föreslås, lämna eventuella författningsförslag vilket behövs på grund av för att landet bör uppfylla sina åtaganden i enlighet med protokollet samt likt möjliggör enstaka godkännande, . nära behov föreslå andra åtgärder liksom ger förutsättningar till en välfungerande förfarande nära ett godkännande från protokollet, mot modell kunskapshöjande insatser samt hur begäran angående interimistiska åtgärder bör hanteras. inom uppdraget ingår ej för att föreslå ifall någon utpekad aktör bör ett fåtal en särskilt uppgift för att inom enskilda fall fundera chansen för att driva klagomål inför kommittén.Uppdraget för att säkerställa barns möjligheter för att klaga samt utkräva sina rättigheter i enlighet med barnkonventionen inom svensk lagstiftning
Vilka möjligheter för att klaga samt utkräva sina rättigheter besitter små människor inom dag?En individ likt upplever för att hen ej får sina rättigheter i enlighet med barnkonventionen tillgodosedda är kapabel vandra mot väga vid olika sätt på grund av för att klaga beroende vid vilket förolämpningen avser samt hur den skett. vilket utgångspunkt bör resurser mot rättsmedel finnas inom alternativt inom anslutning mot detta förfarande var enstaka överträdelse äger skett. ifall detta handlar angående för att ett förvaltningsmyndighet alternativt ett domstol äger fattat en inom sak felaktigt beslut utifrån konventionsaspekter alternativt för att handläggningen äger brustit vid en sätt liksom strider mot barnkonventionen, kunna ett enskild flera gånger komma mot rätta tillsammans med liknande brister genom för att bestrida samt inom högre instans föra fram dem omständigheter likt i enlighet med den enskilde utgör enstaka överträdelse från konventionen. ifall ett överträdelse kunna läkas inom ett högre instans alternativt efter omprövning, bör en sådant rättsmedel artikel detta maximalt verksamma samt detta snabbaste sättet för att komma mot rätta tillsammans med ett konventionsöverträdelse. Exempelvis är kapabel den liksom besitter gått miste angående rätten för att komma mot tals inom förvaltningsrätten efter en överklagande ges enstaka sådan korrekt inom kammarrätten (jfr propositionen Skadestånd samt Europakonventionen, prop. 2017/18:7 s. 12).Beroende vid vilket rättighetskränkningen rör, besitter den enskilde inom vissa fall även chans för att vända sig mot olika myndigheter liksom Barn- samt elevombudet nära Statens skolinspektion, Diskrimineringsombudsmannen, Inspektionen på grund av vård samt vård samt Riksdagens ombudsmän. inom sammanhanget bör även nämnas barns samt elevers möjligheter för att mot ansvarig huvudman lämna klagomål inom problem att diskutera såsom rör brister inom förskolan samt skolan inom förhållande mot deras riktig mot kurs i enlighet med barnkonventionen. vid motsvarande sätt äger små människor samt unga möjligheter för att inom hälso- samt sjukvårdsområdet samt inom social barn- samt ungdomsvård, lämna klagomål mot berörd vårdgivare, mot Patientnämnden samt mot Inspektionen till vård samt vård (IVO). Barnombudsmannen äger mot övning för att företräda barns samt ungas rättigheter samt intressen mot bakgrund från Sveriges åtagande i enlighet med barnkonventionen inom enlighet tillsammans med lagen (1993:335) angående Barnombudsman. Myndigheten besitter ej tillfälle för att driva enskilda ärenden.För för att behärska inleda enstaka process inom domstol behövs för att den likt klagar existerar processbehörig, vilket innebär för att den enskilde existerar behörig för att till personlig räkning uppväcka mål nära domstol samt agera inom ramen på grund av processen. enstaka individ beneath 18 kalenderår saknar vilket huvudregel processbehörighet. Avsaknaden från processbehörighet medför för att unge saknar tillfälle såväl för att inleda enstaka process inom domstol vilket för att bestrida beslut ifrån myndigheter. inom dem fall barnet saknar processbehörighet företräds barnet från ett ställföreträdare. Vanligen existerar detta barnets vårdnadshavare. ifrån huvudregeln ifall barns avsaknad från processbehörighet finns undantag såsom innebär för att unge inom vissa fall besitter processbehörighet trots för att dem ej besitter fyllt 18 tid. mot för att börja tillsammans med existerar unge ifrån 15 års ålder straffmyndiga, vilket även innebär för att dem existerar kvalificerade för att agera inom ramen till enstaka brottmålsprocess. Vidare besitter ungar ifrån 15 års ålder riktig för att själva föra sin mål inom syfte samt ärenden i enlighet med socialtjänstlagen (2001:453), lagen tillsammans särskilda bestämmelser angående vård från unga (1990:52), förkortad LVU, samt lagen angående psykiatrisk tvångsvård (1991:1128), förkortad LPT. små människor såsom besitter fyllt 16 tid äger korrekt för att föra sin personlig mål inom uppgift samt ärenden i enlighet med skollagen (2010:800). inom praxis äger detta även godtagits för att en ungar beneath 15 kalenderår, genom sitt offentliga biträde, tillika ställföreträdare, överklagat en beslut angående omedelbart vård i enlighet med LVU trots för att ställföreträdarens personlig perception plats för att beslutet borde bestå (HFD 2014 ref 38).År 2016 genomförde Barnombudsmannen vid eget initiativ ett kartläggning från barns samt ungas möjligheter för att framföra klagomål samt erhålla sin sak prövad då deras rättigheter kränks. Kartläggningen innehåller förslag samt besitter lämnats mot regeringen (Barns samt ungas klagomöjligheter, Barnombudsmannens kartläggning från barns samt ungas tillfälle för att framföra klagomål samt erhålla sin sak prövad då deras rättigheter kränks, S2022/00672).Vad framgår från Barnrättskommitténs allmänna kommentarer samt rekommendationer? Barnrättskommittén anser för att detta måste finnas verksamma rättsmedel nära kränkningar från rättigheterna inom barnkonventionen. Kommittén besitter vidare konstaterat för att barns särskilda ställning samt beroendeställning utför detta många svårt på grund av dem för att erhålla resurs mot rättsmedel nära överträdelser från konventionen. Därför måste staten ägna speciell uppmärksamhet åt för att säkerställa för att detta finns förfaranden till ungar samt deras företrädare liksom både existerar barnanpassade samt verksamma. vilket framgår från den nationella strategin på grund av för att stärka barnets rättigheter inom Sverige?I den nationella strategin på grund av för att stärka barnets rättigheter inom land (prop. 2009/10:232) framhävas barnet vilket rättighetsbärare inom dem olika verksamheter liksom barnet möter. Barnets rättigheter bör tillgodoses, likt medborgare, patient, konsument alternativt student. detta ställer i enlighet med strategin krav vid för att myndigheter, regioner samt kommuner inom sina verksamhetsområden överför samt tillhandahåller anpassad data mot unge ifall deras rättigheter samt ifall hur rättigheterna är kapabel tillgodoses. detta gäller såväl inom enskilda ärenden liksom inom ämnen var unge vilket kollektiv existerar berörda. på grund av för att unge bör behärska erhålla sina rättigheter tillgodosedda i enlighet med barnkonventionen existerar detta viktigt för att dem kunna utkräva dem samt erhålla upprättelse. på grund av för att detta bör existera möjligt måste små människor behärska klaga vid upplevda rättighetskränkningar. Lagstiftningen måste även ge förutsättningar till ungar för att erhålla dessa möjligheter säkerställda inom den praktiska användningen. från detta tredjeplats tilläggsprotokollet mot barnkonventionen följer för att Barnrättskommittén ej är kapabel behandla enstaka framställan i enlighet med detta tredjeplats tilläggsprotokollet ifall ej varenda inhemska rättsmedel existerar helt tömda, alternativt existerar bristfälliga alternativt för att handläggningstiderna existerar orimligt långa.Utredaren bör därför
. kartlägga samt analysera angående detta finns bekymmer alternativt begränsningar vad gäller barns reella möjligheter för att klaga vid rättighetskränkningar i enlighet med barnkonventionen inom ramen på grund av en uppgift alternativt ärende var barnet existerar part, dels mot bakgrund från vårdnadshavarens ansvar till barnet, dels då detta gäller barnets möjligheter för att agera självständigt,. nära behov lämna förslag, inklusive författningsförslag samt andra åtgärder, likt säkerställer för att små människor själva, alternativt genom vårdnadshavare alternativt ytterligare företrädare, kunna framföra klagomål, påtala brister samt ett fåtal enstaka upplevd rättighetskränkning i enlighet med barnkonventionen prövad inom ramen på grund av en syfte alternativt ärende nära domstolar samt förvaltningsmyndigheter inom landet var barnet existerar part.I uppdraget ingår ej för att lämna förslag ifall för att införa nya skadeståndsbestämmelser.Uppdraget för att titta ovan möjligheterna för att staten bidrar mot för att etablera barnombud inom civilsamhällesorganisationer
Hur bedriver civilsamhällesorganisationer jobb tillsammans med enskilda små människor inom dag?Många organisationer inom detta civila samhället bedriver en sysselsättning såsom innefattar kontakter tillsammans unge. Några organisationer ger även socialt samt juridiskt stöd inom problem att diskutera likt rör barnets rättigheter. Flera statliga utredningar besitter vid senare tid identifierat en behov från för att inrätta någon form eller gestalt från oberoende barnombud till för att tillgodose enskilda barns rättigheter, bl.a. Utredningen ifall tvångsvård till små människor samt unga (S 2012:07), Barnrättighetsutredningen (S 2013:08) samt utredningen Framtidens socialtjänst (S 2017:03). Barnrättighetsutredningen föreslår för att regeringen bör utreda hur etablering från oberoende, lokala barnrättighetsbyråer förmå främjas ekonomiskt (SOU 2016:19). Utredningen Framtidens socialtjänst lyfter fram för att detta finns en behov från för att utreda angående en barnombud skulle behärska bidra mot för att små människor inom kontakten tillsammans socialtjänsten känner sig mer delaktiga, väl bemötta, trygga samt lyssnade vid (SOU 2020:47). inom landet finns inom civilsamhället därför kallade antidiskrimineringsbyråer likt erbjuder enskilda personer råd, stöd samt juridisk hjälp inom ämnen såsom rör diskriminering. Funktionen existerar reglerad genom förordningen (2002:989) ifall statligt stöd på grund av aktivitet liksom förebygger samt motverkar diskriminering. inom oktober 2020 fick numeriskt värde antidiskrimineringsbyråer inom uppgift från regeringen för att genomföra projektet ifall barnets bästa inom fokus (A2020/01437).Det civila samhället agerar enstaka nödvändig roll samt bidrar inom arbetet tillsammans med för att tillgodose barnets rättigheter. detta förmå finnas skäl för att inrätta särskilda funktioner inom civilsamhället på grund av för att tillhandahålla stöd mot ungar, sålunda kallade barnombud alternativt barnrättsbyråer. Utgångspunkten till en barnombud existerar för att funktionen bör komplettera detta stöd vilket andra aktörer ger små människor. Innebörden från funktionen bör ej existera för att rättsligt företräda unge inom enskilda ärenden.Utredaren bör därför
. analysera samt redovisa för- samt nackdelar tillsammans för att staten bidrar mot för att etablera funktioner inom civilsamhällesorganisationer tillsammans med övning för att ge stöd mot små människor inom kontakten tillsammans med domstolar samt förvaltningsmyndigheter,. nära behov lämna förslag, inklusive författningsförslag, vid hur dessa funktioner kunna fungera, finansieras samt administreras samt vilka kunskaps- samt kvalitetskrav likt bör ställas upp till funktionerna.För detta fall för att utredaren lämnar förslag inom den på denna plats delen bör detta särskilt övervägas hur funktionerna inom civilsamhällesorganisationerna bör förhålla sig mot samt verka gentemot andra aktörer, t.ex. den kommunala socialtjänsten, antidiskrimineringsbyråerna alternativt andra icke-statliga aktörer samt rättsliga biträden såsom förordnats på grund av barnet, t.ex. en målsägandebiträde. detta bör även övervägas vilken roll vårdnadshavaren bör äga inom sammanhanget. Konsekvensbeskrivningar
Utredaren bör redovisa förslagens samtliga konsekvenser. inom denna rapportering ingår för att beräkna samt förklara dem administrativa, organisatoriska samt ekonomiska konsekvenserna från dem förslag likt läggs fram. Utredaren bör särskilt beräkna samt förklara dem ekonomiska konsekvenserna på grund av uppgift samt ärenden liksom tillhör kategorier liksom är kapabel antas anlända för att utgöra ett massiv sektion från ärendemängden nära enstaka godkännande från tilläggsprotokollet, såsom exempelvis hälso- samt sjukvårdsärenden samt migrationsärenden, samt kopplingen mot preskriptionstider inom dessa ärenden. Utredaren bör inom en särskilt del redovisa konsekvenserna på grund av små människor samt på grund av Barnombudsmannen utifrån myndighetens information i enlighet med lagen (1993:335) ifall Barnombudsman. angående förslagen innebär kostnadsökningar till staten respektive regioner samt kommuner bör utredaren föreslå hur dessa bör finansieras. angående förslagen påverkar den kommunala självstyrelsen, bör dem konsekvenser samt dem särskilda avvägningar likt berättigat förslagen särskilt redovisas (se 14 kap. 3 § RF).Barnrättsperspektivet bör existera ett utgångspunkt inom arbetet liksom en ungdomsperspektiv, funktionshinderperspektiv samt en jämställdhetsperspektiv. Utredaren bör ta sektion från, redovisa samt beakta erfarenheter ifrån andra stater, särskilt dem nordiska. Eventuella EU-aspekter bör belysas samt analyseras. Kontakter samt rapportering från uppdraget
Utredaren bör äga kontakter tillsammans med samt plocka upp eller ta in åsikter, insikt samt erfarenheter ifrån berörda statliga myndigheter samt andra relevanta aktörer, inklusive barnrättsorganisationer samt Sveriges Kommuner samt Regioner (SKR). för att utredaren, därför långt detta existerar möjligt, på grund av dialog samt lyssnar in barns åsikter samt tar sektion från deras erfarenheter existerar särskilt angeläget, självklart uppdraget. detta existerar viktigt för att unge tillsammans olika förutsättningar samt erfarenheter kommer mot tals. Barns synpunkter samt erfarenheter bör beaktas inom arbetet. Uppdraget bör redovisas senast den 28 augusti 2023. (Socialdepartementet)