Andningsapaprat mer syre i cellerna
Andning
Andning (respiration[1]) existerar den process var vissa organismer – bland annat djur[1] – inhämtar syrgas (O2) samt avger koldioxid (CO2) mot omvärldens atmosfär alternativt dricksvatten. Andningen sker tillsammans med hjälp från en speciellt andningsorgan (lungorna[2] alternativt gälarna), alternativt via huden.[1] Processen består från flera faser, samt detta existerar oftast den yttre andningen (extern respiration) vilket man syftar vid tillsammans med termen andning.[1]
Historia samt etymologi
[redigera | redigera wikitext]Andningsfunktionen besitter sedan antik tidsperiod kopplats ihop tillsammans med olika livsprocesser samt även existensen såsom sådant (när andningen avslutas dör ett person), samt termen existerar hämtat ifrån orden ande samt anda. Andningsproblem nära kraftig hårt arbete kunna beskrivas såsom för att man tappar andan, samt då andningen lämnar kroppen avlider enstaka individ. Motsvarande begreppskoppling finns inom bland annat latinet samt inom olika romanska tungomål, var man från spiritus ('ande') bildat respiratio ('andning').[1]
Funktion samt faser
[redigera | redigera wikitext]Utan lungor skulle endast kroppens allra maximalt ytliga celler behärska försörjas tillsammans syrgas samt avge koldioxid. på grund av för att att nå ett mål eller resultat detta genomgår andningen nästa fyra faser:
En människa andas beneath en dygn mellan tio samt 20 kubikmeter atmosfär, beroende vid kroppsansträngning. detta existerar dock fullt chans för att leva tillsammans endast enstaka lunga.[3]
Ventilation
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Ventilation (fysiologi)
Andning existerar ett komplex procedur likt inkluderar flera olika vävnadstyper från strukturer inom bröstkorgen. då ett inandning startas kontraherar diafragman samt intercostalmuskulatur, vilket inom sin tur utvidgar lungorna samt lungsäcken (pleura). detta leder inom sin tur mot en undertryck (i förhållande mot atmosfärstryck) inom utrymmet mellan lungsäcken samt lungan samt inom lungornas alveoler.
Undertrycket skapar en sug från atmosfär in mot lungorna, vilket medför för att alveolerna fylls tillsammans atmosfär spontant. nära ett utandning slappnar diafragman samt andra muskler från, vilket vid bas från lungornas elastiska uppbyggnad fullfölja för att lungan dras ihop. Då trycket ökar inne inom alveolen kommer atmosfär flöda ut mot munhålan. Den positiva tryckskillnaden mellan alveol samt munhåla driver luftflödet nära utandning. Därför är kapabel man även yttra för att inandningen existerar ett energisk process, medan utandningen inom vila existerar passiv. nära forcerad utandning används mm. intercostales interni, m. rectus abdominis, m. obliquus externus abdominis, m. obliquus internus abdominis samt m. transversus abdominis.
Vid konstgjord andning tillsammans med mun-mot-mun-metoden alternativt respirator används istället övertrycksandning, då en övertryck applicerat vid luftvägarna trycker ner atmosfär inom lungorna liksom därmed utvidgas.
Dynamiken inom bröstkorgen ges från cartilagines costales. beneath åldringsprocessen förbenas denna broskstruktur, vilket existerar anledningen mot för att äldre människor mer får förlita sig mot bukandningen.
Alveolernas maximala yta hos ett människa motsvarar ungefär 90 m², vilket motsvarar enstaka halv tennisplan.[3]
Yttre andning
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Respiration
Gasutbytet sker inom alveolerna samt existerar även den enda spontana process såsom förlitar sig vid termodynamikens tre huvudsatser. Gasutbytet existerar möjligt till för att syrgas samt koldioxid utövar olika partiella tryck inom alveolen samt inom kapillären. Denna skillnad jämnas ut samt därför sker utbytet kontinuerligt. till syrgas gäller för att partialtrycket existerar högre än inom kapillären således för att syrgas diffunderar mot blodet likt syresätts. Koldioxid äger däremot enbart lite högre partiellt tryck inom kapillären jämfört tillsammans med lungan. Koldioxid diffunderar därför ut inom alveolen ifrån blodet. för att partialtrycket endast skiljer sig lite på grund av koldioxid, medan enstaka upphöjd skillnad behövs till syrgas äger för att utföra tillsammans med gasernas löslighet. eftersom koldioxid löser sig inom blodet många förbättrad än syrgas behövs detta olika partiella tryck. Detta i enlighet med Boyles team.
Gasutbytet regleras då syrgasens partiella tryck sjunker inom enstaka sektion från bronkioler, mot modell vid bas från slem, genom för att dem omgivande arteriolerna kontraherar samt reducerar blodflödet därför för att detta omdirigeras mot andra tillsammans högre syrgashalt. Då koldioxid ökar svarar istället bronkioler såsom existerar omgivna från glatt muskulatur genom för att vidgas därför för att överskottet är kapabel passera ut mot atmosfären.
Inre andning
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Cellandning
Den inre andningen – cellandningen – sker inuti kroppens olika celler. inom dessa livsprocesser produceras energi liksom existerar biologiskt användbar, genom för att organiska molekyler spjälkas samtidigt vilket syre tas upp samt koldioxid bildas – benämnt aerobförbränning. inom vidare bemärkelse är kapabel andning även ske beneath den molekylspjälkning liksom ej kräver syre – anaerob andning.[1]
Då blodet syresatts inom lungorna transporteras detta via hjärtat samt systemkretsloppet mot övriga kroppsdel. kroppsdel inom behov från syre existerar omgivna från kapillärer samt på denna plats sker detta motsatta vilket sker nära extern respiration. Principerna existerar dock desamma. Syrgas kommer tillsammans artärer samt äger en högt partiellt tryck mot celler tillsammans med lågt partiellt tryck till syrgas. Transporten från syrgas sker därför in inom cellen. Koldioxidtrycket däremot existerar högre inom cellen än inom blodet samt transporteras ut ur cellen.
Kontroll
[redigera | redigera wikitext]Andningsfrekvensen samt andningsdjupet styrs automatiskt från andningscentra, likt får resultat ifrån perifera samt centrala kemoreceptorer.[4][5] Dessa kemoreceptorer kontrollerar kontinuerligt partialtrycket från koldioxid samt syre inom arteriellt blod. Den inledande från dessa sensorer existerar dem centrala kemoreceptorerna vid ytan från den förlängda märgen inom hjärnstammen, liksom existerar särskilt känsliga till pH samt till koldioxidens partialtryck inom blodet samt cerebrospinalvätskan. Den andra gruppen från sensorer mäter partialtrycket från syre inom arteriellt blod. Tillsammans kallas dem senare på grund av perifera kemoreceptorer samt finns inom huvudartär samt halspulsådrorna.[6][7][8]
Den automatiska andningen förmå inom begränsad omfattning åsidosättas genom enkla omröstning alternativt till för att underlätta simning, anförande, låt alternativt andra röstträningspass.[9][10] detta existerar omöjligt för att undertrycka andningsbehovet således många för att man får syrebrist, dock träning förmå utveckla förmågan för att hålla andan. Medvetna andningsövningar äger demonstrerat sig främja avslappning samt stresslindring, dock besitter ej demonstrerat sig äga några andra hälsofördelar.[11][12]
Det finns även andra reflexer till automatisk övervakning från andningen. Nedsänkning, särskilt från ansiktet, inom kallt vätska utlöser enstaka reaktion liksom kallas dykreflexen.[13] Den inledande effekten från detta existerar för att luftvägarna stängs mot tillströmning från vätska. Ämnesomsättningen saktar ner. Detta åtföljs från stark vasokonstriktion från kärlen inom extremiteterna samt inre kroppsdel inom buken, vilket lämnar syret inom blodet samt lungorna inom start från dyket nästan uteslutande på grund av hjärtat samt hjärnan. Dykreflexen existerar enstaka vanlig reaktion hos vilt vilket regelbundet måste dyka, t.ex. pingviner, sälar samt valar.[14][15] detta existerar även mer effektivt hos många små spädbarn samt unge än hos vuxna.
Växters "andning"
[redigera | redigera wikitext]Hos växter sker ett, jämfört tillsammans med djuren, motsatt "andningsprocess". Fotosyntesen innebär för att växten använder upp koldioxid samt beneath den energiproduktionen genererar syrgas liksom enstaka avfallsprodukt.[1]