Karensdag sjuk frisk och sjuk igen

De flesta arbetstagare blir sjuka någon gång beneath anställningstiden och  Lagstiftningen ger ej bara arbetsgivaren en ansvar för sjuklön utan också en ansvar för arbetstagarens rehabilitering beneath vissa förutsättningar.

Det är viktigt för att skilja på begreppen sjuklöneperiod samt sjukperiod.

Om skillnaden mellan sjukperiod samt sjuklöneperiod

När arbetstagaren blir sjuk förmå ni likt arbetsgivare äga skyldighet för att utbetala sjuklön nära sjukdom liksom sätter ned arbetsförmågan. detta är viktigt för att skilja på begreppen sjuklöneperiod samt sjukperiod. Sjukperioden är den period såsom arbetstagaren är sjuk samt sjuklöneperiod är den period liksom ni äger ansvar för att ekonomiskt ersätta arbetstagaren tillsammans med sjuklön beneath vissa förutsättningar. beneath den sektion från sjukperioden där ni besitter detta ekonomiska ansvaret för sjuklön är detta ni liksom arbetsgivare vilket bedömer angående eventuell sjuklön bör utgå tillsammans med utgångspunkt inom angående arbetsförmågan är reducerad på så sätt för att sysselsättning ej kunna utföras.

Arbetsgivaren bedömer arbetsförmågan beneath sjuklöneperioden

Vid bedömande från ifall arbetsförmågan är reducerad beaktas angående arbetstagaren på bas från sjukdomen är helt alternativt delvis förhindrad för att utföra sitt vanliga sysselsättning. När ni bör bedöma angående arbetstagarens arbetsförmåga bör ni hålla dig mot vad såsom i enlighet med vanligt språkbruk anses artikel sjukdom samt ni bör normalt sett ej behöva äga ytterligare medicinsk förståelse för för att göra enstaka bedömning. Är ni osäker är detta bättre för att bedöma tillståndet liksom sjukdom än inte.

Du bör också avgöra utifrån sjukdomen (nedsättningen från arbetsförmågan) angående arbetstagaren kunna utföra andra arbetsuppgifter alternativt på andra tider än vad dem inom vanliga fall utför. angående så är fallet förmå ni tillhandahålla dessa istället för för att arbetstagaren är helt alternativt delvis frånvarande från arbetet beneath sjuklöneperioden. självklart måste denna möjlighet användas tillsammans förnuft. ifall enstaka arbetstagare exempelvis besitter en sjukdomstillstånd liksom innebär fara för infektion bör arbetstagaren ej anlända mot jobbet. Observera för att arbetstagaren ej är ansvarig för att att ange eller meddela något bedömning dock däremot på vilket sätt sjukdomen nedsätter arbetsförmågan så för att arbetstagarens måste avstå från sysselsättning samt äga rätt mot sjuklön beneath sjukperiodens första 14 dagar.

Observera för att arbetstagaren ej är ansvarig för att att ange eller meddela något bedömning dock däremot på vilket sätt sjukdomen nedsätter arbetsförmågan

Rätten för att få sjuklön från arbetsgivaren gäller bara när arbetsförmågan är reducerad p.g.a. sjukdom alternativt en därmed jämställt medicinskt tillstånd. reducerad arbetsförmåga från andra skäl ger ej rätt mot sjuklön. Arbetsgivaren är ej ansvarig för att utge sjuklön ifall arbetstagaren ådragit sig sjukdomen nära uppsåtligt förbrytelse såsom han besitter dömts för genom dom vilket besitter vunnit laga kraft alternativt medvetet alternativt från grov vårdslöshet lämnar oriktig alternativt vilseledande arbetsuppgift angående något förhållande såsom är från innebörd för rätten mot sjuklön. Arbetstagaren är kapabel äga rätt mot sjuklön för sektion från solens tid beneath sjuklöneperioden ifall nedsättningen ej är hel inom förhållande mot tjänstgöringsgraden, d.v.s. arbetstagaren arbetar delvis.

Sjuklöneperioden

Under dem första 14 kalenderdagarna inom varenda sjukperiod äger ni likt arbetsgivare en ansvar för att erlägga sjuklön minus karensavdrag. Därefter ifall arbetstagaren kvar är sjuk övergår ansvaret för att ersätta arbetstagaren ekonomiskt mot Försäkringskassan liksom avgör ifall sjukpenning bör utgå. detta är arbetsgivaren såsom anmäler mot Försäkringskassan för att arbetstagaren kvar är sjuk från solens tid 15.

En sjuklöneperiod inleds tillsammans med den första dygn arbetstagarens arbetsförmåga är reducerad på bas från sjukdom samt arbetstagaren avhåller sig från jobb. beneath dem därefter följande 13 kalenderdagarna löper sjuklöneperioden. Sjuklöneperioden angående 14 dagar omfattar även arbetsfria dagar dock sjuklön blir betald endast för dem dagar då arbetstagaren skulle äga arbetat i enlighet med gällande arbetstidsschema. ett sjuklöneperiod börjar när arbetstagaren helt alternativt delvis avhåller sig från sysselsättning åt dig på bas från sjukdom.

Om ett fräsch sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar från detta för att enstaka tidigare sjukperiod avslutats anses den nya sjukperioden höra mot den tidigare. Den nya samt gamla sjukperioden bör alltså tillsammans uppgå mot högst 14 kalenderdagar. Den nya sjukperioden tar nära där den gamla upphörde samt detta blir ej fråga ifall någon färsk period.

Om enstaka arbetstagare är tjänstledig från sitt jobb för t.ex. föräldraledig alternativt studieledig samt blir sjuk startar ingen sjuklöneperiod. detta beror på för att arbetstagaren ej avhåller sig från sysselsättning hos arbetsgivaren på bas från sjukdom. Den likt är tjänstledig sjukanmäler sig istället direkt mot Försäkringskassan.

Behöver ni hjälp? vilket medlem inom Företagarna ingår juridisk rådgivning samt ni är kapabel ringa hur ofta ni önskar utan extra kostnad. 

För för att ett färsk sjuklöneperiod bör anses påbörjad krävs för att arbetstagaren äger återfått sin arbetsförmåga helt samt äger arbetat minimalt ett dygn. ifall den anställde haft semester räknas detta däremot ej såsom angående han alternativt denna återgått helt inom jobb samt arbetat beneath minimalt enstaka solens tid. enstaka sjukperiod liksom börjar inom fem dagar från detta för att enstaka tidigare sjukperiod besitter avslutats bör betraktas liksom enstaka fortsättning på den tidigare sjukperioden. Detta äger innebörd för tillämpningen från karensavdraget samt reglerna ifall sjuklöneperiodens längd vilket bara bör omfatta sammanlagt högst 14 dagar. Detta innebär för att enstaka arbetstagare såsom haft en fullt karensavdrag inom den första sjukperioden får sjuklön från samt tillsammans med den första dagen inom den nya sjukperioden, angående den börjar inom fem dagar från den första sjukperioden. Då enstaka arbetstagare återinsjuknar på ett ledig dygn fortsätter ej sjuklöneperioden för att löpa förrän den första dagen likt arbetstagaren skulle äga arbetat ifall hen ej ägde blivit sjuk igen.

En arbetstagare äger rätt mot sjuklön från samt tillsammans den första dagen från anställningen. Rätten mot sjuklön gäller oavsett angående arbetstagaren anställts tillsvidare alternativt besitter ett tidsbegränsad anställning. ifall den avtalade anställningstiden är mindre än ett månad besitter arbetstagaren endast rätt mot sjuklön angående hen besitter tillträtt anställningen samt därefter varit anställd 14 kalenderdagar inom följd. Tidigare anställningar bör medräknas, angående tiden mellan anställningarna ej överstiger fjorton kalenderdagar. ifall arbetstagaren besitter varit frånvarande utan giltigt skäl någon ljus medräknas ej den alternativt dem dagarna. Däremot ledigheter i enlighet med en fastställt arbetstidsschema medräknas inom dem 14 kalenderdagarna.

För för att ni likt arbetsgivaren bör bli ansvarig för att utbetala sjuklön måste arbetstagaren anmäla sjukdomen mot dig så fort likt möjligt. ni är ej ansvarig för att utge sjuklön för den tidsperiod vilket gått innan ni fått ett anmälan ifall sjukdomen. Detta gäller förutsatt för att arbetstagaren ej varit förhindrad för att göra enstaka anmälan. ett arbetstagare såsom varit förhindrad för att göra ett sjukanmälan måste, för för att ej riskera för att förlora sin rätt mot sjuklön, göra enstaka anmälan omedelbart efter detta för att detta aktuella hindret upphört.

Du bör endast inom undantagsfall godkänna sms vilket sjukanmälan. Detta på bas från för att ni är kapabel behöva ställa frågor angående arbetsförmågan för för att avgöra angående sjuklön bör utgå samt ifall hur länge arbetstagaren tror för att hen kommer existera frånvarande från arbete.

Det är lämpligt för att ni upprättar rutiner för hur ett arbetstagare bör anmäla sin sjukdom, exempelvis genom för att ringa in mot sin ledare. ni bör endast inom undantagsfall godkänna sms likt sjukanmälan. Detta på bas från för att ni kunna behöva ställa frågor angående arbetsförmågan för för att avgöra angående sjuklön bör utgå samt angående hur länge arbetstagaren tror för att hen kommer existera frånvarande från jobb. ni bör använda ett s.k. försäkran ifall sjukdom liksom arbetstagaren måste beläggning inom för för att få sjuklön. angående ni bestämt för att enstaka skriftlig försäkran i enlighet med ovan bör användas angående för att arbetstagaren varit sjuk samt inom vilken omfattning likt arbetsförmåga varit reducerad på bas från sjukdomen är ni är ej ansvarig för att erlägga ut sjuklönen innan arbetstagaren besitter lämnat ett försäkran. Försäkran behöver ej innehålla närmare arbetsuppgift angående sjukdomen. modell på hur ett sådan försäkran förmå titta ut finner ni på här. 

Efter sjuklöneperioden

Om enstaka arbetstagare kvar är sjuk efter detta för att sjuklöneperioden äger löpt ut bör ni anmäla detta mot Försäkringskassan. Anmälan bör göras inom sju dagar efter utgången från sjuklöneperioden, d.v.s. från ljus 15 t.o.m. 21.

Du bör även efter sjuklöneperioden hålla förbindelse tillsammans den anställde. Detta för för att behärska organisera återgång inom tjänst samt även för för att behärska rekrytera vikarie för rätt period. ni förmå begära kopia på läkarintyget för för att få detta styrkt för att frånvaron är p.g.a. från sjukdom även efter sjuklöneperiodens slut.

Arbetsgivare äger också en rehabiliteringsansvar. detta innebär bl.a. för att angående sjukskrivningen bedöms pågå inom minimalt 60 dagar, bör arbetsgivaren inom 30 dagar upprätta ett strategi för återgång inom jobb för för att underlätta den sjukskrivnes återgång inom jobb. ni är kapabel läsa mer ifall detta samt hittar även köpcentrum på Försäkringskassans webbplats. 

Särskilt ifall beräkning från sjuklön samt karensavdrag

Sjuklönen är 80 andel från den lön samt andra anställningsförmåner liksom arbetstagaren gått miste ifall på bas från sjukfrånvaron dock från sjuklönen görs en karensavdrag på 20 andel från genomsnittlig sjuklön. Även ersättning för obekväm arbetstid (s.k. ob-ersättning alternativt OB-tillägg) samt andra rörliga lönedelar är underlag för sjuklöneberäkningen.  Tänk på för att den lön såsom skulle äga utgått ifall arbetstagaren skulle äga utfört sysselsättning är underlag för för att beräkna sjuklön. Observera för att kollektiv- samt hängavtal är kapabel innehålla andra regler utöver lagstiftningen ifall hur sjuklönen bör beräknas.

Karensavdraget bör artikel 20 andel från genomsnittlig veckoersättning för sjuklön. Genomsnittlig veckoersättningen inom form eller gestalt från sjuklön är den sjuklön den anställde beräknas få ett numrerad vecka i kalendern. detta gör för att ifall ett anställd såsom går bostad samt får avdrag för sektion från arbetsdag första dagen inom sjuklöneperioden får en ytterligare avdrag andra dagen.  

Veckoersättningen bör beräknas utifrån arbetstagarens genomsnittliga arbetstid per sju dagar, t.ex. tjänstgöringsgraden likt arbetsgivaren samt den anställde kommit överens ifall inom anställningsavtalet alternativt på annat sätt. angående ett deltidsanställd regelbundet arbetar mertid bör detta tas tillsammans med inom den genomsnittliga arbetsinkomsten. Antalet timmar bör beräknas per kalendervecka. 

Om detta saknas klar avtalad tjänstgöringsgrad blir detta mer komplicerat. Då måste ni inom stället utgå från aktuellt schemat ifall detta visar hur många den anställde normalt arbetar. 

Om ni ej besitter någon avtalad arbetstid alternativt arbetstiden varierar kraftigt alternativt den anställde besitter arvode får ni istället utgå från hur den anställde arbetat samt tjänat in lön beneath ett jämförelseperiod. Hur lång den jämförelseperioden bör existera finns inga detaljregler angående. dock den bör ge ett genomsnittlig rättvis foto från hur den anställde arbetat. Normalt räcker detta tillsammans med enstaka jämförelseperiod på enstaka mot tre månader dock den är kapabel existera längre. 

Om detta ej finns något avtalat samt detta ej heller framgår från omständigheterna inom övrigt hur den anställde arbetat och vad vilket är genomsnittlig veckoersättning får arbetsgivaren uppskatta den genomsnittliga veckoarbetstiden efter vilket likt är skäligt. Tänk på för att detta är god för att informera dem anställda angående hur karensavdraget kommer för att beräknas så för att detta blir förutsägbart för dem anställda.

Karensavdraget dras från den sjuklön liksom bör utbetalas. Detta gör för att ett anställd såsom går från arbetet samt får löneavdrag för några timmar dock sen kommer tillbaka mot jobbet dagen därpå ej kommer få någon sjuklön eftersom karensavdraget är större än 80 andel från förlorad arbetsinkomst. ifall den anställde återinsjuknar inom fem dagar samt sjuklöneperioden fortsätter kommer dock timmarna för att tas tillsammans med likt karensavdrag på den sjuklön likt kommer för att blir betald ut.

Observera för att ifall ni äger kollektivavtal alternativt praxis på arbetsplatsen för beräkning från sjuklön, karensavdrag m.m. bör dem reglerna användas för beräkning. Men annars förmå ni använda följande formler.

Om arbetstagaren fått karensavdrag nära tio tillfällen beneath dem senaste tolv månaderna bör karensavdrag ej göras för nya sjukperioder. För arbetstagare likt p.g.a. sjukdom alternativt funktionsnedsättning besitter långa (minst 28 dagar) alternativt många (minst 10) sjukskrivningsperioder finns särskilt högriskskydd vilket innebär för att dem ej får någon karensdag samt arbetsgivaren får ersättning från Försäkringskassan. ni är kapabel läsa mer ifall högriskskydd på Försäkringskassans webbplats. 

Det finns även andra typer från kostnadsskydd för arbetsgivares sjuklönekostnader samt angående dessa kunna ni också läsa på Försäkringskassans webbplats. 

Särskilt ifall läkarintyg

Arbetstagaren måste inge en läkarintyg från samt tillsammans med åttonde dagen inom enstaka sjukperiod mot dig likt arbetsgivare liksom styrker för att arbetsförmågan är reducerad för för att arbetstagaren fortsatt bör behärska existera borta från arbetet på bas från sjukdom samt sjuklön bör utgå i enlighet med sjuklönelagen. Intyget behöver ej innehålla närmare övning ifall vilken sjukdom arbetstagaren lider av. 

Försäkringskassan kunna, ifall för att detta finns särskilda skäl såsom talar för detta, självmant alternativt på framställning från dig ålägga arbetstagaren för att genom intyg från läkare alternativt tandläkare styrka nedsättningen från arbetsförmågan från samt tillsammans enstaka tidigare solens tid än sjunde kalenderdagen efter sjukanmälningsdagen inom ett pågående sjukperiod, alternativt från samt tillsammans med den första dagen från varenda kommande sjukperiod.

Du är kapabel likt arbetsgivare äga äger rätt för att begära läkarintyg från arbetstagare redan från den första sjukdagen inom ett sjuklöneperiod angående detta föreligger särskilda skäl. Observera för att kollektiv- samt hängavtal kunna äga andra regler beträffande detta. modell på när förutsättningarna för krav på för att begära tidigare läkarintyg kunna artikel när arbetstagaren besitter många korta sjukdomsfall beneath ett begränsad period utan för att äga haft förbindelse tillsammans läkare samt utan för att ni äger fått kännedom angående för att arbetstagaren lider från någon kronisk sjukdom alternativt liknande. Även beneath pågående sjukperiod förmå detta krävas. Såvitt gäller framtida sjukperioder förmå enstaka sådan begäran ifall läkarintyg innebära för att intyget bör avse nedsättning från arbetsförmågan från samt tillsammans med den första dagen från sjukperioden. en krav på för att viss arbetstagare bör inkomma tillsammans med intyg tidigare än ljus 8 får enbart avse såsom längst en år inom taget.

Om arbetstagare ej följer kravet ifall läkarintyg från tidigare ljus än åttonde äger arbetstagaren ingen rätt mot sjuklön ifall ej hen är kapabel visa godtagbara skäl för för att ej lämna in en intyg. en sådant skäl är kapabel existera för att arbetstagaren, trots för att denne alternativt denna äger försökt, ej äger lyckats få tidsperiod hos läkare inom rätt tidsperiod. en annat modell förmå artikel för att detta tillsammans hänsyn mot sjukdomsförloppets speciella karaktär äger funnits fysiska hinder mot för att transportera sig mot enstaka läkare. 

Om arbetstagaren kommer in tillsammans med en läkarintyg från ett senare tidpunkt än första dagen när sådant krav ställts bör ni såsom arbetsgivare erlägga sjuklön från den solens tid läkarintyget avser. Någon bedömning behöver ej framgå från intyget, endast för att arbetstagaren saknar arbetsförmåga.

För för att begäran angående förstadagsintyg bör äga någon rättslig verkan måste begäran göras på papper eller digitalt mot arbetstagaren. Reglerna ifall tidigare intyg än från dygn 8 innebär ej för att ni liksom arbetsgivare är ansvarig för att ersätta arbetstagaren för kostnader för läkarintyget i enlighet med lagstiftningen utan den kostnaden får arbetstagaren själv stå för. detta är dock vanligt inom en rehabiliteringsärende för att arbetsgivaren hänvisar mot enstaka särskild läkare alternativt företagshälsovård samt då brukar arbetsgivaren stå för den kostnaden. Observera dock för att kollektiv- alternativt hängavtal ofta ställer krav på för att arbetsgivaren bör ersätta kostnaden för en läkarintyg från första dagen.

Om sjukperioden pågått så länge för att den sjuke behöver läkarintyg för för att få sjukpenning förmå ni såsom arbetsgivare ännu begära för att få enstaka kopia på läkarintyget. angående ni anser för att arbetsförmågan ej är reducerad p.g.a. sjukdom behöver ni därför likt arbetsgivare äga enstaka dialog tillsammans den anställde angående detta för för att hitta enstaka lösning. Ifall ni anser för att den anställde ej är sjuk utan är olovligt frånvarande är detta ni liksom arbetsgivare såsom besitter bevisbördan för detta.