babyseed.pages.dev






Vad var eva ekeblad känd för

Eva Ekeblad

Levde: 1724-1786 (61 år)
Titel: Grevinna samt uppfinnare
Första kvinnan likt blev invald inom Vetenskapsakademien (1748)
Adel/ätt: Grevliga ätten dem la Gardie nr 3. Grevlig 1615
Far: Greve Magnus Julius dem la Gardie (1669-1741)
Mor: Grevinna Hedvig Catharina Lillie (1695-1745)

Biografi
Eva dem la Gardie (gift Ekeblad) föddes den 10 juli 1724 inom huvudstaden liksom dotter mot riksrådet, marskalken samt greven Magnus Julius dem la Gardie (55) samt grevinnan Hedvig Catharina Lillie (28). Eva fanns brorsonsdotter mot riksdrotsen Magnus Gabriel dem la Gardie.

Äktenskap
Den 26 januari 1741 gifte Eva (16) sig tillsammans med greven samt politikern Claes Ekeblad (32). Claes ägde Stola herrgård inom Kålland likt ligger femton kilometer utanför Lidköping samt Ekebladska huset inom huvudstaden nära dåvarande Norrmalmstorg (nu Gustav Adolfs torg vid den lokal var Gustav III lät bygga operan) samt Eva styrde ovan dem stora hushållen.

Barn
Eva samt Claes barnen:
1) Claes Julius (1742-1808)
2) Fredrika Ulrika (1745-1771)
3) Hedvig Catharina (1746-1812)
4) Eva Magdalena (1747-1824)
5) Beata Charlotta (1748-1771)
6) Agneta Sofia (1750-1824)
7) Ebba Maria (1752-1839)
8) Brita Lovisa (1754-1755 († 2 mån)

Sonen Claes Julius Ekeblad, liksom blev både generalmajor (1782) samt landshövding inom Uppsala län (1784) besitter skildrat sin mor således här: 'hon förde spiran inom sitt stora hushåll inom detta Ekebladska huset samt även vid gården Stola var denna styrde samt ställde tillsammans med sträng grabb samt höll räfst tillsammans fogdarna samt läste lagen på grund av dem'.

Brännvin från potatis
Hennes förbindelse tillsammans med akademien startade nära en från deras sammanträden (5 november 1748) då detta meddelades för att "grevinnan Ekeblad gjort många försök för att nyttja rotfrukt mot stärkelse samt puder". denna ägde även sänt tillsammans med prover samt ett skildring vid hur man skulle vandra tillväga. Provet kunde även blandas tillsammans med havre mot bakverk alternativt mot för att bränna brännvin från rotfrukt. Proverna samt beskrivningarna lämnades till utlåtande mot Jonas Alströmer samt vetenskapsmannen Jacob Faggot vilket uppskattade vilket denna åstadkommit samt hyllade detta nära akademiens konferens den 19 november identisk kalenderår. Idéerna trycktes även inom årets handlingar (1748).

Fördelarna tillsammans för att bränna brännvin vid rotfrukt fanns ju för att man avslappnad nyttja detta lilla förråd från havre samt korn liksom man ägde på grund av brännvinstillverkning, dessutom kunde man nyttja restprodukterna mot kreatursfoder. Potatispudret såsom denna framställde plats god mot för att pudra perukerna tillsammans med.

Riksrådet Nils Palmstierna föreslog för att akademien skulle börja ta in även kvinnliga ledamöter:
"om icke akademien kunde kalla mot ledamöter vittra fruntimmer, vilket ej skall existera obrukeligit inom utländska societeter, såsom Émilie ni Châtelet inom Bolongiska akademien. Föreslog fördenskull grevinnan fru Ekeblad, likt inom anledning från den synnerliga minne eller intresse denna haver på grund av försöks anställande, ej skulle underlåta för att ytterligare giva varjehanda nyttiga rön nära handen".

Vetenskapsakademien
1748 blev Eva den inledande kvinnan såsom blev invald vilket ledamot inom vetenskapsakademien. Redan den 3 månad identisk tid likt hennes avhandling angående rotfrukt, stärkelse samt puder presenterats valdes Eva utan votering in vilket ledamot från vetenskapsakademien samt fjorton dagar senare fick dem en tackbrev ifrån hon. Även angående denna idag plats ledamot inom akademien deltog denna personligen dock inte någonsin inom dess sammankomster. Några kalenderår senare tycks akademien äga betraktat hon likt ett slags hedersledamot till inom en rapport ifrån den 19 januari 1751 står detta 'fru riksrådinnan Ekeblad efter tillförne gjord överenskommelse icke räknades ibland dem ordinaira ledamöter'. denna sände ändå in nya forskningar, bland annat ifall ett rengöringsmedel mot bomullslärftsblekerier (december 1751) samt enstaka blekning från bomullsgarn (april 1752) samt även dessa bidrag trycktes inom handlingarna.

från hennes vetenskapliga försök besitter brännvinstillverkningen från rotfrukt blivit maximalt framhållet – dock plats den denna plats idén ej färsk. Redan 1741 ägde riksdagen fått enstaka presentation betänkande potatisens förträffliga attribut, likt uppgavs 'även behärska användas mot brännvinstillverkning'. Initiativet antas anlända ifrån Jacob Albrecht von Lantingshausens liksom då satt inom utskottet samt kände potatisbränningen ifrån kontinenten.

Evas man Claes satt då inom rådet samt eftersom denne visade stort nyfikenhet till potatisodling möjligen detta ej plats således konstigt för att detta fanns hans fru liksom gjorde en försök. Dock blev detta ej Evas artikel liksom fick innebörd på grund av framtiden utan mera den information liksom Kommerskollegium lät trycka inom 4 000 exemplar samt likt delades ut inom länen. inom samtida källor nämns Eva då samt då, denna fanns ju ett från rikets högst uppsatta damer.

tid 1771 dog både hennes man Claes (63) samt numeriskt värde från hennes döttrar, Fredrika (26) samt Beata (23).

Eva (61) gick den 15 femte månaden i året 1786 inom Lidköping.

Dela

Stöd historiesajten!

Inlagd 2007-04-22 | Uppdaterad 2020-12-18

Samtida händelser 1724 - 1786

1730 Glasögonbågarna uppfinns
1731 Ostindiska kompanietbildas
1734 Stympning avskaffas likt straff
1734 Bouppteckningar blir team inom Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellmanföds inom Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansenutspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik införs
1751 Fredrik Idör, Adolf Fredrikblir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargskokbok kommer ut
1757 Storskifteinförs inom Sverige
1757 Kaffeförbud införs inom landet
1757-1763 Pommerska krigetpågår
1760 Sverige äger 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten inom Sverige
1767 Sverige äger 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet ifrån 1757 hävs
1771 Adolf Fredrikdör
1771 Gustav IIIblir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemygrundas

Källor

Böcker:
• Svenska män samt kvinnor (Bonniers förlag)
• Svenskt biografiskt lexikon (SBL 10)
• Svenskt biografiskt lexikon (SBL 12)
• Vem existerar vem inom svensk bakgrund (Larsson)

Hemsida:
» riksarkivet.se
» geni.com
» adelsvapen.com
» riddarhuset.se

Mer historia

Stöd historiesajten! © Nina Ringbom 2004-10-18
Historiesajten uppdaterades 2024-10-13