Kan vara öppen i staden

Biologisk diversitet existerar ej detta identisk vilket fin natur. Tvärtom trivs växter samt varelse vid områden liksom människor möjligen ej lägger symbol mot.

Den varma hösten besitter skonat dem azurblå veronikorna, dock dem andra blomstren står kvar vilket bruna spröten. oss befinner oss inom området Kungseken inom nordvästra Helsingfors, inom ett små park såsom fått namn efter konstnären Helene Schjerfbeck.

Vi besitter stämt möte tillsammans med Jarmo Saarikivi, Helsingfors stads inflytelserik miljöexpert, på grund av för att prata ifall biodiversitet inom städer.

Bakom ett kortklippt fält samt blomrabatterna slingrar sig enstaka små liten flod såsom korsas från tre små broar. Tillsammans bildar dem ett begränsad promenadrunda, dock på denna plats finns mer för att upptäcka än vilket man nära inledande anblicken kunde tro.

Staden kryllar från liv

Städer besitter många asfalt samt betong samt detta förmå titta ut vilket ifall naturen försvunnit. dock inom själva verket besitter städer ofta upphöjd biologisk diversitet, tillsammans med fler arter samt större diversitet än orörda miljöer.

– detta beror vid för att detta finns enstaka sektion initial natur kvar inom staden samt för att detta därtill uppstår speciella livsmiljöer tillsammans med egna arter. Dessutom finns detta flera arter såsom gynnas från mänsklig handling, dem såsom ofta betraktas såsom skadedjur; råttor, duvor alternativt rävar, vilket numera finns rikligt inom städer eftersom detta finns föda var, säger Saarikivi.

Så hurdant existerar läget inom Helsingfors, Finlands största stad?

– detta existerar ett många mångsidig område tillsammans flera olika livsmiljöer samt många mänsklig handling, vilket berikar naturen. på denna plats finns typiska arter såsom sparvar, trastar samt andra små fåglar likt drar nytta från vinterutfodring, redogör Saarikivi.

Det finns ej flera platser inom land i norden var solen når för att värma upp marken. Finns detta öppen mark växer var snabbt upp växttäcke samt träd vilket skuggar den. dock inom städer finns livsmiljöer liksom vägrenar samt värdelös mark på grund av byggande, således kallat impediment, var intressanta samt speciella växtarter trivs inom värmen.

De växterna lockar inom sin tur mot sig insekter såsom specialiserat sig vid dem.

Jag existerar optimistisk eftersom oss idag besitter flera metoder på grund av för att återställa samt utveckla närnaturens tillstånd.

Jarmo Saarikivi

– Biologisk diversitet existerar ej enkelt. dock detta existerar viktigt för att förstå för att detta ej existerar enstaka mätare vid naturens standard. mot modell finns detta erhålla arter inom ett äldre skogsområde, dock dem måste skyddas eftersom detta tar period för att förbättra liknande arter samt detta finns ett fåtal gamla skogar. Samtidigt är kapabel oss hitta biologisk diversitet vid mot synes frånstötande platser. All världens soptippar samt lerpölar är kapabel existera biologiska hotspots, dock dem existerar ej nödvändigtvis trivsamma samt vackra miljöer, säger Saarikivi.

Höghus alternativt villor, tätt alternativt glest

Det debatteras ett hel sektion angående hur städer borde byggas – tätt alternativt lite glesare till för att naturen bör ett fåtal lokal. vad tänker ni ifall det?

– detta finns inget enkelt svar vid detta. Jag tycker för att närnaturen existerar många värdefull samt den behöver ej artikel från särskilt upphöjd standard ur en artperspektiv. Små gröna områden existerar viktiga på grund av lokala invånare. detta existerar värdefullt för att äga enstaka små träd alternativt en motionsspår nära hemmet. ifall oss förlorar den denna plats närnaturen förlorar oss många samt detta finns oräkneliga bevis till för att att vara nära något mot natur utför människor gott, svarar Saarikivi.

För stadsutvecklingen existerar detta enstaka nödvändig fråga angående byggandet sker tätt alternativt glest. detta finns inget tydligt svar vid vilket såsom existerar förbättrad till naturens diversitet. Genom för att bygga tätare reducerar oss nödvändigheten från transporter, dock ifall staden växer utåt förlora oss grönområden. detta denna plats måste politiker samt beslutsfattare vilket styr stadens tillväxt noga överväga.

Rädda närskogen från hälsoskäl

I Helsingfors äger detta varit många kamp angående närområden. en modell existerar Stansvik var äldre skogsområde i enlighet med stadsplaneringen skulle bebyggas. var ändrades planerna samt byggandet begränsades då man hittade en litet vattendrag inom skogen.

Andra omstridda områden existerar Malms flygfält samt Östersundom. Nästan ständigt då staden planerar något byggande uppstår diskussioner angående detta existerar nödvändigt, förnuftigt, hållbart samt angående detta förmå göras bättre.

– Jag existerar optimistisk eftersom oss inom solens tid äger flera metoder till för att återställa samt utveckla närnaturens status. Helene Schjerfbecks park existerar en utmärkt modell var man systematiskt planerat småvattenområden samt blomsterängar såsom resulterat inom enstaka lockande parkmiljö, såsom förutom för att den existerar fin även existerar nyttig på grund av växter, insekter, fladdermöss samt fåglar.

Höghusen nära parken står tätt samt gårdarna existerar relativt gröna tillsammans med planteringar, ängar samt lekplatser. Runt parken växer skog.

Helsingfors bör skydda 10 andel, liksom bota Finland

Enligt EU:s återställningsdirektiv bör 10 andel från Finlands landområden existera skyddade samt 30 andel existera grönområden vilket stöder dem. detta kravet kommer Helsingfors för att lyckas med.

– ifall 15 kalenderår kommer 10 andel från Helsingfors landområden för att existera skyddade, säger Saarikivi.

I Helsingfors existerar 42 andel från arealen natur, resten existerar bebyggt. tid bör Helsingfors grönnätverk artikel enhetligt samt ekologiskt fungerande.

Naturens diversitet borde artikel enstaka styrande princip inom allt beslutsfattande liksom gäller markanvändning. dock eftersom oss ej besitter lyckats begränsa naturens utarmning tillsammans frivilliga medel behövs tvångsåtgärder samt lagar.

Jarmo Saarikivi hänvisar mot FN:s pågående möte ifall jordens biodiversitet, COP 16, inom Colombia. var diskuterar man till för att anlända överens angående hur världens länder bör hindra ett utarmning från naturen samt detta pågående sjätte utdöendet.

Finland besitter ingen biodiversitetsstrategi – ännu

Alla länder bör äga nationella genomförandeplaner vid lokal inför COP 16, alternativt äga rapporterat in syfte. land i norden hör mot dem länder likt ej äger lämnat in ett nationell biodiversitetsstrategi. Den besitter planerats inom snart tre kalenderår dock existerar ännu ej färdig.

Det naturavtal liksom förhandlades fram inom Kanada till numeriskt värde kalenderår sen besitter likt uppgift för att 30 andel från världens yta bör skyddas. detta önskar man utföra eftersom skyddade områden reducerar natursvinnet. Naturen är kapabel anlända igen ifall den lämnas ifred.

Det finns sätt för att hjälpa naturen vid traven samt detta existerar den lilla parken inom Kungseken inom Helsingfors en fint modell på.