Vad används en ångturbin till
Ångturbin
Ångturbin existerar enstaka maskin liksom omvandlar den termiska energin samt rörelseenergin inom trycksatt vattenånga mot ett mekanisk rotationsrörelse. Uppfinnandet från ångturbinen inom modern tappning äger tillskrivits engelsmannen Charles Algernon Parsons 1884, vilket 1889 grundade C. A. Parsons & Co. inom Newcastle (England) på grund av för att börja tillverka ångturbiner i enlighet med hans idé. dem matematiska sambanden kring ångturbiner formulerades kring sekelskiftet 1900 från ingenjören Aurel Stodola (1859–1942), sedermera professor inom strömningsmekanik, verksam nära Polytechnikum inom Zürich.
Ångturbiner kännetecknas liksom andra ångmaskiner från yttre förbränning mot skillnad ifrån gasturbiner var förbränningen sker internt. Man skiljer mellan aktions- samt reaktionsångturbiner. inom aktionsångturbinen sker ångans expansion huvudsakligen inom fasta munstycken alternativt ledskenekanaler medan inom reaktionsångturbinen expansionen mot massiv sektion sker även inom dem roterande skovelkanalerna.
Föregångaren mot ångturbinen uppfanns redan 100 tid f.Kr., dock detta plats inledningsvis beneath senare delen från 1800-talet liksom den började användas kommersiellt. Den ersatte snart ångmaskinen (definierad såsom enstaka kolvmaskin tillsammans yttre förbränning), såsom ägde betydligt sämre verkningsgrad (10% – 20%), samt används idag främst inom maskiner till produktion från elektrisk energi samt på grund av fartygsdrift.
Ångturbinen tar nära var dieselmotorn ej räcker mot tillsammans avgivna effekter inom området ifrån 1 MW upp mot 1 800 MW (motsvarande 1 360 hk – 2 448 000 hk) samt används framförallt inom kraftverk på grund av för att driva el-generatorer. Ångturbiner inom kraftverk på grund av produktion från elektricitet var ångan produceras genom upphettning från vätska genom atomklyvning från uran alternativt förbränning från kol tillhör dem maximalt avancerade formerna från ångturbiner tillsammans med dem högsta avgivna effekterna.
Historia
[redigera | redigera wikitext]De inledande uppfinningarna
[redigera | redigera wikitext]Redan Heron beskrev omkring 100 f.Kr. ett ihålig kula vilket fanns vridbart anordnad ovan en flaska, vilket delvis fanns fyllt tillsammans en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. nära upphettning underifrån avgavs ånga beneath en svagt övertryck. Denna ånga strömmade in inom kulan samt sedan ut genom numeriskt värde diametralt mot varandra placerade rör. Rörens mynningar fanns böjda således för att den utströmmande ångan genom sin reaktionskraft alstrade en vridningsmoment, vilket fick kulan för att rotera. Trots för att den inte någonsin kom mot någon praktisk användning förmå denna apparat betraktas likt den inledande ångturbinen.
År 1629 konstruerade italienaren G. Branca enstaka ytterligare apparat bestående från en ihåligt flaska delvis fyllt tillsammans med en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt försett tillsammans med enstaka trång öppning. nära upphettning avdunstade vätska samt den bildade ångan utströmmade genom öppningen, vilken plats formad mot en munstycke. Den utströmmande ångstrålen träffade en skovelhjul såsom sattes inom cirkelrörelse genom ångans stöt mot skovlarna. Även angående denna apparat inte någonsin kunde användas till för att alstra någon kraft, är kapabel den betraktas liksom förebilden mot aktionsångturbinen.
Den snabba utvecklingen beneath industrialismen
[redigera | redigera wikitext]Den inledande ångturbinen liksom användes kommersiellt utvecklades från den brittiske ingenjören Charles Algernon Parsons. Denna kom ut vid marknaden tid 1884. Parsonsturbinen existerar ett kombination från ett aktions- samt enstaka reaktionsturbin. Ångan expanderar nämligen såväl inom ledskenorna liksom inom skovlarna samt utövar vid bas från den nära den förra expansionen vunna hastigheten aktionsverkan vid skovlarna. detta plats denna typ från turbin såsom användes inom världens inledande turbindrivna ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, Turbinia.
Den svenske uppfinnaren Gustaf dem Laval konstruerade vid 1870-talet ett reaktionsångturbin från många enkelt stöt till för att driva dem mjölkseparatorer denne tidigare uppfunnit. Denna förbrukade emellertid många ånga samt övergavs snart. dem Laval vände sig sedan ifrån reaktionsprincipen samt konstruerade inom slutet från 1880-talet sin inledande aktionsångturbin, vilket snart nog visade sig färdig till praktisk användning. inom dem Laval-turbinen, vilket denna typ ännu kallas, sker all expansion inuti munstyckena samt ingen inom skovlarna.[1] Den existerar således enstaka ren aktionsturbin.
På 1890- samt 1900-talen började flera framstående konstruktörer samt firmor för att intressera sig på grund av ångturbiner. Sålunda konstruerade fransmannen Auguste Rateau inom Paris ett ångturbin, bestående från en flertal turbinhjul tillsammans ett skovelserie per hjul samt arbetande tillsammans successiv expansion samt ren aktion. Turbinen ägde mot ett start för att kämpa tillsammans med ett sektion svårigheter, dock vann avgörande succé, särskilt sedan firman Oerlikon modifierat den. Firman Escher Wyss inom Zürich introducerade 1903 ett ångturbin vid marknaden, Zoelly-turbinen, uppkallad efter sin ingenjör. Denna existerar likaledes enstaka aktionsturbin tillsammans med successiv expansion samt utmärks från synnerligen väl genomtänkta specifikation samt särskilt på grund av sin strävan för att minska antalet turbinhjul sålunda långt likt möjligt. beneath detta för att Rateau inom sina inledande turbiner använde ända upp mot 36 stycken turbinhjul använde Zoelly endast 10. på det sättet vann ångturbinen inom enkelhet samt driftsäkerhet.
Den tyska firman AEG (Allgemeine Elektricitäts Gesellschaft) började efter enstaka sektion egna mindre lyckade experiment för att samarbeta tillsammans med General Electric Co. inom USA, vilket exploaterade Curtis-turbinen. AEG konstruerade ifall denna samt lyckades producera enstaka ångturbintyp likt vann massiv succé.
Omkring kalenderår 1905 började ångturbinen för att utvecklas starkt, varefter dem olika konstruktionerna alltmer började närma sig varandra.
Sedan den schweiziska firman Brown Boveri & Co. (sedermera ihopslagen tillsammans med svenskt industriföretag mot ABB) börjat tillverka Parsonsturbinen, genomgick den samtidigt många viktiga samt lyckade konstruktionsändringar. Den maximalt avgörande ändringen plats för att den inledande delen från trumman ersattes tillsammans med en turbinhjul tillsammans med numeriskt värde hastighetsserier. Brown-Boveriturbinen existerar således ett sammansatt turbintyp inom likhet tillsammans med AEG-turbinen. Den skiljer sig på det sättet, för att turbinens senare sektion utgöres från Parsons reaktionstrumma.
Även företagen Sulzer, Tosi, Gebrüder Stork, Westinghouse, Allis-Chalmers m. fl. började tillverka ångturbiner. Även inom land vann ångturbinindustrin alltmer terräng. dem Laval-turbinen inom sin ursprungliga struktur ägde problemet för att dess resultat fanns relativt begränsad. AB dem Laval började emellertid omkring 1905 konstruera ångturbiner till stora kraftbelopp, därför kallade dem Laval-multipelturbiner. Dessa arbetade inom likhet tillsammans den ursprungliga dem Laval-turbinen tillsammans ren aktion samt utgjordes från en antal turbinhjul, varav detta inledande konstruerades tillsammans med antingen ett alternativt numeriskt värde skovelserier, dem nästa vanligen tillsammans med enstaka skovelserie.
Den slovakiske ingenjören Aurel Stodola (1859–1942) liksom verkade vid den tekniska läroanstalten Polytechnikum inom Zürich såsom professor inom maskinkonstruktion (från 1892) ansågs existera inflytelserik vid området turbiner inom start vid 1900-talet samt konsulterades från flera ingenjörer då utvecklingen från ångturbiner tog hastighet inom Europa, däribland Birger Ljungström då han tog fram sin dubbelrotorturbin såsom ledde fram mot Ljungströmturbinen. Även Gustaf Dalén studerade Stodolas teorier ifall turbiner då han beneath en kalenderår (1896-1897) efter sin civilingenjörsexamen inom landet studerade nära Polytechnikum inom Zürich.
Överlägsen kolvångmaskinen
[redigera | redigera wikitext]Ångturbinen ägde inom start svårt för att hävda sig mot den konventionella kolvångmaskinen likt ägde funnit flera tillämpningar samt förfinats beneath ett utdragen tidsperiod, genom för att ångturbinen ägde viktigt högre tillverkningskostnad samt krav vid många högre noggrannhet inom tillverkningen genom små spel samt höga varvtal. Emellertid gjorde sig ångturbinens fördelar snart gällande samt man fick passage mot nya avancerade verktygsmaskiner. Den fanns lättskött, tog mindre område, ägde ett betydligt högre verkningsgrad samt kunde enkelt anslutas mot elektriska generatorer på grund av produktion från elström. Elkraften fanns nära tiden runt 1920-25 inom kraftfull tillväxt både industriellt, på grund av järnvägsnät samt till gatubelysning. Genom elkraftverkens starka tillväxt ökades kraven successivt vid allt effektstarkare enheter, var ångturbinen snart plats detta enda alternativet till dem högre effektklasserna från generatorer.
I start från 1900-talet fanns enstaka praktisk begränsning inom ångmaskinens maximalt avgivna resultat vid cirka 6 000 hästkrafter (4400 kW) genom för att maskiner ovan den effekten blev ofantligt klumpiga samt drog stora mängder bränsle, medan ångturbinen inom rimlig storlek kunde skicka ovan 50 000 hästkrafter (37 000 kW).[källa behövs]
Grundläggande till den kompakta konstruktionen från ångturbinen plats för att den arbetade tillsammans en lågt avgivet moment dock många högt varvtal, var ångmaskinen ägde detta motsatta förhållandet.[2]. Genom användning från kuggväxlar förmå turbinvarvtalet anpassas mot den drivna enhetens nominella varvtalsområde. vid bas från chansen mot betydligt högre inverkan, enstaka väsenligt högre verkningsgrad samt kompaktare konstruktioner ägde ångturbiner redan omkring 1925 helt tagit ovan likt kraftkälla inom dem större elkraftverken. Ångmaskiner användes trots detta beneath utdragen tidsperiod inom mindre elkraftverk samt på grund av drivning från mindre maskiner inom flera tillämpningar genom den lägre investeringskostnaden.
Ångturbiner på grund av drivning från koleldade lokomotiv såsom kompensation på grund av dem kolvångmaskinsdrivna lokomotiven började tillverkas inom start vid 1920-talet på grund av för att ett fåtal fram lok tillsammans med högre konsekvens, var bröderna Birger samt Fredrik Ljungström fanns inledningsvis inom land. dem startade utvecklingen från egna lok inom enstaka prototypverkstad liksom dem uppförde inom Gåshaga vid Lidingö omkring 1918, dock sålde sen tillverkninglicenserna till sina lokomotiv mot bland andra Nydqvist & Holm. Man kunde påvisa enstaka 40 procent besparing från bränslet (kol), jämfört tillsammans med kolvångmaskindrivna lokomotiv. Ångturbinerna inom Ljungströms lokomotiv ägde en varvtal omkring 10 000 r/min tillsammans med ett avgiven påverkan inom storleksordningen 1 300-1 500 kW. inom start från 1930-talet kom ångturbindrivna samt kolvångmaskinsdrivna lokomotiv inom en tiotal kalenderår för att helt ersättas från elektriskt alternativt dieselelektriskt drivna lokomotiv.
Ångturbinen nedsänkt såsom bas mot den senare gasturbinen samt jetmotorn.
Turbinprinciper
[redigera | redigera wikitext]Aktionsturbin
[redigera | redigera wikitext]I aktionsturbiner sker ångans expansion endast inom fasta kanaler. då ångan expanderar ökar dess hastighet samt ångan blåses sedan vid turbinhjulet vilket består från skovlar samt fås för att snurra.
Reaktionsturbin
[redigera | redigera wikitext]I reaktionsturbiner sker ångans expansion både inom dem fasta ledskenorna samt inom löphjulets skovelkanaler.
Turbintyper
[redigera | redigera wikitext]- De Laval-turbin
- Curtisturbin
Parsonsturbin
[redigera | redigera wikitext]Parsonsturbinen låter ångan expandera successivt inom en stort antal vid varandra nästa ledskene- samt skovelkanaler. Den roterande delen utgörs från enstaka trumma, vid vilken en antal skovelringar sitter. Mellan varenda par skovelringar sitter ett fingerprydnad från stillastående ledskenor. Ångan strömmar beneath expansion genom dessa ledskene- samt skovelkanaler, vilkas sektionsareor ökas, inom den mån expansionen fortskrider. till för att möta denna ökning ökas skovellängderna, skovelvinklarna liksom även trummans diameter.
Parsonsturbinen existerar ej ett ren reaktionsturbin, utan enstaka sammansatt aktions- samt reaktionsturbin. Ångan expanderar nämligen såväl inom ledskenorna likt inom skovlarna samt utövar vid bas från den nära den förra expansionen vunna hastigheten aktionsverkan vid skovlarna. på grund av för att balansera detta axialtryck, såsom uppstår vid trumman, anbringas särskilda kolvar vid densamma, vilka påverkas från motsvarande axialkrafter inom motsatt riktning. enstaka central fördel hos Parsonsturbinen nedsänkt däri, för att kuggväxel ej erfordrades till turbinens direktkoppling mot elektrisk elektrisk maskin, pump e.d. Genom expansionens uppdelning erhölls nämligen lägre ånghastigheter, vilka därför ej erfordrade således höga periferihastigheter vilket hos dem Lavalturbinen.
Ljungströmturbin
[redigera | redigera wikitext]Ljungströmsturbinen uppfanns från bröderna Birger samt Fredrik Ljungström liksom 1908 grundade Aktiebolaget Ljungström Ångturbin (ALÅ) omkring dem patent man fick ut vid turbintypen. Den primär idén mot Ljungströmturbinen besitter tillskrivits Birger Ljungström likt redan 1894 ägde gjort dem inledande utkasten.
Ljungströmturbinen existerar ett radiell reaktionsturbin, vilket utmärks från för att ej bara skovelringarna, utan även ledskeneringarna roterar, dem senare inom motsatt riktning mot dem förra. Ångan leds in inom turbinnavets centrum via sneda kanaler samt strömmar sedan radiellt utåt beneath upprepad expansion inom ledskenor samt skovlar, vilka genom ångans omböjning samt kombinerade aktion samt reaktion bringas inom cirkelrörelse. Turbinen byggs upp tillsammans med en stort antal sålunda kallade skovelringar var skovlarna äger enstaka huvudsaklig utbredning inom axiell riktning mot skillnad ifrån axialturbiner var skovlarna äger enstaka huvudsaklig utbredning inom radiell riktning. Varannan skovelring existerar infäst inom enstaka papper såsom roterar medurs samt dem andra skovelringarna inom ett platta likt roterar moturs. dem numeriskt värde skivorna vid vänster resp. motsats till vänster blad angående turbinens mittplan existerar infästa inom dem numeriskt värde utgående drivaxlarna. Sett mot den en sidans utgående drivaxel, roterar således drivaxlarna åt motsatt håll, dock sett mot axeltappen mot dem från turbinen drivna enheterna, vanligen el-generatorer, existerar detta identisk drivriktning, genom detta spegelvända montaget. Radialturbinen existerar oftast sammansatt tillsammans en slutsteg inom form eller gestalt från enstaka axialturbin monterad ytterst vid resp. drivaxel. Ljungströms ångturbin utmärks till upphöjd vetenskapen om resurserhandel och finans, särskilt nära kondenseringsdrift.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Elkraftsproduktion
[redigera | redigera wikitext]När ångturbiner används till för att generera växelström måste turbinens varvantal rätta sig efter den elektriska generatorn. Detta eftersom generatorns varvtal påverkar den frekvens såsom ges mot nätet. inom Europa används frekvensen 50 Hz, vilket innebär för att hastigheten vid generatorn får existera maximalt 3 000 varv per 60 sekunder. till för att köra turbiner sålunda billigt såsom möjligt försöker man hålla varvantalet uppe således högt vilket möjligt, samt ångturbinerna konstrueras därför på grund av 3 000 varv per 60 sekunder.
Fartygsdrift
[redigera | redigera wikitext]Ångturbinen används även till fartygsdrift. Redan inom dess allra inledande tillväxt försökte Parsons nyttja sin turbin såsom drivmotor inom ett små båt. Den plats endast ifall 10 hästkrafter samt försedd tillsammans med dubbelsidig kuggväxel mot propelleraxlarna. 1897 byggde denne emellertid detta tillsammans ångturbiner (om 2 000 hkr) försedda försöksfartyget Turbinia ifall 44,8 ton samt uppnådde därmed 34,5 knops hastighet. 1898 byggdes torpedjagaren Viper ifall 370 ton, 11 500 hkr samt 36 knop samt sedan följde inom England den en jagaren efter den andra inom allt snabbare resultat.
Problematik
[redigera | redigera wikitext]Den stora svårigheten nära fartygsdrift nedsänkt mot ett start inom den bristande överensstämmelsen mellan ångturbinens samt propelleraxelns ekonomiskt gynnsammaste varvtal. Ångturbinen bör helst jobba tillsammans med 2 000 - 5 000 varv per 60 sekunder, medan propellerns varvtal ej bör artikel högre än 80 varv per 60 sekunder nära vanliga lastångare, samt några ett fåtal hundra varv nära mera snabbgående ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig. Parsons såg mot ett start utvecklingen inom ett direktkoppling mellan turbin samt propelleraxel. på grund av för att åstadkomma detta måste fordringarna vid upphöjd vetenskapen om resurserhandel och finans till ångturbinen samt upphöjd propellerverkningsgrad starkt minskas, medan detta gemensamma varvtalet varken kunde passa ångturbinen alternativt propellern. på grund av för att inom möjligaste grad minska denna olägenhet uppfann Parsons på grund av ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig tillsammans med numeriskt värde alternativt flera propelleraxlar den sålunda kallade seriekopplingen, detta önskar yttra för att ångan ursprunglig arbetade inom ångturbinen vid mot modell mittaxeln, därefter inom ångturbinen vid babordsaxeln samt slutligen inom ångturbinen vid styrbordsaxeln. inom stället till för att nära tre axlar ångan strömmade genom varenda turbin sidled därför arbetade kurera ångmängden genom samtliga turbiner, dock inom stället uppdelades tryckfallet inom tre delar. på det sättet kunde dem olika ångturbinerna konstrueras mera ekonomiskt till en visst varvtal än tillsammans med den vanliga anordningen. Seriekopplingen vann insteg vid nästan samtliga beneath detta inledande årtiondet byggda turbinfartygen. Den vanligaste anordningen tillsammans med tre axlar fanns dock för att ångan, sedan den arbetat inom ångturbinen vid mittaxeln, uppdelades inom numeriskt värde lika strömmar, samt halva ångmängden arbetade således inom vardera från dem båda sidoaxelturbinerna. på det sättet fick man förbättrad manöverfärdighet samt enklare röranordningar.
En ytterligare något som är svårt att hantera eller övervinna, framförallt hos örlogsfartyg, plats för att även ifall ekonomin nära maxfart blev god, därför försämrades den något som är viktigt eller nödvändigt nära reducerad hastighet. Vanligen nedsänkt den marschfarten beneath halva maxfarten, samt fartyget förbrukade därför nära denna endast enstaka tiondel samt mindre från maximieffekten. Samtidigt sjönk propellerns varvtal mot beneath halva varvtalet nära forcering. Å andra sidan plats fördelarna nära ångturbindrift stora; man uppnådde frihet ifrån skakningar, enklare samt tryggare skötsel, inga varmgångar inom lager m. m. Småningom lyckades Parsons utveckla ekonomin, särskilt nära marschfart, genom för att före den normala ångturbinen koppla ett således kallad kryssturbin, vilken konstruerades på grund av den ångmängd, vilket erfordrades nära marschfart samt därför plats försedd tillsammans ganska smala ledskene- samt skovelkanaler. Sedan ångan expanderat mot ett viss grad inom denna kryssturbin, fortsatte den sin vidare expansion genom dem vanliga turbinerna fram mot kondensorn.
För handelsfartygen fanns frågan avsevärt svårare. upphöjd ångekonomi fanns var enstaka många nödvändig fordran, samt propellerns varvtal kunde ej uppdrivas närmelsevis sålunda högt vilket nära örlogsfartyg. vid bas från detta kunde ångturbinen mot ett start komma in vid endast några kanalångare, såsom ägde upphöjd hastighet samt därför kunde tillåta en tämligen högt propellervarvtal utan alltför stora olägenheter. Även några snabbgående atlantångare (t. ex. Mauretania samt Lusitania) utrustades tillsammans Parsonsturbiner. Man sökte genom kombination från ångmaskin samt ångturbin att nå ett mål eller resultat förbättrad utfall. Medan ångturbinens styrka inom allmänhet ligger vid lågtrycksområdet, var inga läckningar äger något påverkan, samt ångmaskinens vid högtrycksområdet, borde enstaka kombination från ett högtrycksångmaskin tillsammans med enstaka alternativt flera lågtrycksturbiner visa sig gynnsam. Flera dylika installationer gjordes tillsammans gott ekonomiskt konsekvens. Emellertid led denna anordning från vissa olägenheter, varför utvecklingen åt detta hållet avstannade. på grund av för att enstaka verkligt god svar från detta ovanligt svåra bekymmer skulle vinnas, måste något nytt anlända mot, samt detta nya blev kuggväxeln.
Backning
[redigera | redigera wikitext]En massiv något som är svårt att hantera eller övervinna plats backningen. Ångturbinen kunde endast jobba inom enstaka riktning, samt vridning från propellerbladen kunde nära denna tidsperiod ej användas nära större effekter. Den enda lösningen blev då för att nyttja ett speciell backturbin, samt denna inbyggdes vanligen inom framturbinens lågtrycksdel. på grund av för att ej maskineriet skulle bli på grund av tungt, måste anspråken vid finans på grund av backturbinen starkt minskas, samt följden från detta blev för att backeffekten blev ganska dålig, särskilt ifall ångpannorna ej fanns stora nog.
Kuggväxeln
[redigera | redigera wikitext]AB dem Lavals ångturbin planerade redan 1904 marina ångturbiner tillsammans med kuggväxel, dock planerna kom ej mot utförande vid bas från motstånd ifrån marina sakkunniga. 1910 byggde Parsons detta inledande ångturbinmaskineriet tillsammans med kuggväxel inom lastångaren Vespasian ifall 4 350 ton samt omkr. 1 100 axelhästkrafter. Parsons använde även var sin seriekoppling, detta önskar yttra inom detta fall ett högtrycks- samt enstaka lågtrycksturbin, vilka tillsammans hjälp från kuggdrev arbetade vid en gemensamt långsammare roterande kugghjul, direkt kopplat tillsammans propelleraxeln. Propellervarvtalet kunde för tillfället behållas nere inom detta nära lastångare normala genom för att ångturbinerna arbetade tillsammans en flera gånger högre varvtal. Genom kuggväxelns insättning började enstaka storartad tillväxt vid detta maritima ångturbinsområdet.
Turbo-elektrisk drift
[redigera | redigera wikitext]Ett annat sätt för att komma mot rätta tillsammans med problemen tillsammans den stora skillnaden inom varvtal mellan turbinen samt propelleraxeln existerar för att nyttja sig från turbo-elektrisk drift. Alltså för att ångturbinen kopplas mot enstaka växelströmsgenerator, samt propelleraxeln drivs från ett elektrisk motor, likt får sin ström ifrån ångturbingeneratorn. Genom omkastning från polerna är kapabel man backa utan för att ångturbinens rotationsriktning behöver ändras. Fördelarna hos den elektriska utväxlingen ligger framför allt inom för att ångturbinen existerar helt oberoende från propelleraxeln. Olägenheterna existerar å andra sidan stora. Anläggningen blir massiv samt dyr, samt verkningsgraden nedsättes genom generator- samt elektromotorförlusterna.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Althin, Torsten (1943). Finsponga bilder: minnesskrift publicerad från Svenska turbinfabriks aktiebolaget Ljungström mot bolagets trettioårsjubileum 1943. Stockholm: Svenska turbinfabriks AB. Libris640219
- Althin, Torsten (1943). Gustaf dem Laval.: 1845-1913. dem höga hastigheternas man. Minnesskrift utg. från AB dem Lavals Ångturbin mot bolagets femtioårsjubileum den 1. femte månaden i året 1943 samt vid bolagets uppgift utarb. huvudstaden. Libris2976417
- Gårdlund, Torsten (1993). Misslyckandets genier: [William Olsson, Gustaf dem Laval, Ernest Thiel]. Stockholm: Norstedt. Libris7156511. ISBN 91-1-939142-0 (inb.)
- Hansson, Sven A. (1955) (på engelska). Birger and Fredrik Ljungström - inventors. Finspong: Svenska turbinfabriks AB Ljungström. Libris808277
- Nordström, Vilhelm (1945). Ångteknik: mot hundraårsminnet från Gustaf dem Lavals födelse. Stockholm: dem Lavals ångturbin. Libris2939813
- Spade, Bengt (2008). En bakgrund ifall kraftmaskiner. Stockholm: myndighet för kulturarv. Libris11173222. ISBN 978-91-7209-501-4 (inb.) s. 176-189.