Hur ser en tapir ut
Tapirer
Tapirer (Tapiridae) existerar ett släkt inom ordningen uddatåiga hovdjur. Idag finns fem (varav enstaka upptäcktes 2013[1]) arter kvar liksom varenda brukar föras mot identisk släkte, Tapirus.[2]
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Tapirer existerar dem största ursprungliga djuren inom Sydamerika samt numera hotas samtliga fem arter (även den asiatiska) från utrotning ifall än vid sikt. Tapirer liknar svindjur inom utseende tillsammans med sin cirka 35 cm långa snabel vilket den gillar för att vädra tillsammans med samtidigt likt den spärrar upp ögonen. Däremot existerar dem ej nära släkt tillsammans med svindjuren utan tillsammans med hästar samt noshörningar. Tapirer existerar mellan 130[1] samt 250 cm långa samt balanserar mellan 110[1] samt 320 kg.[3] Pälsen hos dem amerikanska arterna äger ett brunaktig färg samt den asiatiska arten besitter ett påfallande svart-vit mönstring. Svansen existerar bara ett 5 mot 13 centimeter utdragen stump samt mankhöjden ligger mellan 75 samt 120 centimeter.[3]
Tapirernas lekamen existerar spetsig nära nosen samt med rundad form nära stjärten, vilket underlättar rörligheten inom täta skogar. Extremiteterna existerar jämförelsevis korta samt smala. liksom hos samtliga uddatåiga hovdjur går fotens symmetriaxel genom den tredjeplats tån såsom även existerar den största. Tapirer besitter fyra tår nära dem främre extremiteterna dock bara tre existerar väl utvecklade. nära dem bakre extremiteterna finns endast tre tår.[3]
Näsan samt överläppen existerar sammanvuxen mot en slags snabel likt används på grund av för att plocka löv. Hos dem amerikanska arterna existerar snabeln större än hos schabraktapiren. samtliga äger små ögon samt ovala öron vilket ej existerar särskilt rörliga. Arternas tandformel existerar 3/3 1/1 4/3-4 3/3, alltså sammanräknat 42 mot 44 tänder. Tapirernas framtänder liknar enstaka mejsel samt hörntänderna existerar konformade. Mellan hörntänder samt kindtänder finns enstaka lucka (diastema). Molarer samt premolarer liknar varandra samt existerar anpassade mot den vegetabiliska födan.[3]
Utbredning samt habitat
[redigera | redigera wikitext]Tapirerna lever främst inom regnskogen var dem brukar simma omkring samt förtära vattenväxter. Schabraktapiren (Tapirus indicus) lever inom Asiens regnskogar samt förekommer var ifrån Myanmar ovan halvö i asien mot Sumatra. dem övriga fyra arterna – låglandstapir (Tapirus terrestris), bergstapir (Tapirus pinchaque), kabomanitapiren (Tapirus kabomani, detta inledande nyupptäckta uddatåiga hovdjuret vid ovan 100 år[1]) samt centralamerikansk tapir (Tapirus bairdii) finns inom Syd- samt Centralamerika, ifrån södra Mexiko mot södra Brasilien samt norra Argentina.[4]
Tapirer lever ständigt inom närheten från vattenansamlingar samt förekommer ifrån havsnivån mot 4 500 meter ovan havet.[3]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Tapirerna vilar vid dagen dolda inom tät vegetation samt letar vid natten efter att ge liv. dem besitter utmärkt förmåga för att simma samt dyka. Även hörseln samt luktsinnet existerar god utvecklade. dem existerar riktig således skygga varelse samt brukar ta skydd inom vattnet nära fara.[4] Finns inget dricksvatten vilket skydd tar dem mot flykten alternativt försvarar sig tillsammans med bett.
Varje individ lever isolerad samt då numeriskt värde exemplar träffas existerar dem oftast aggressiva mot varandra.[3] Bara beneath parningstiden träffas hannar samt honor beneath begränsad tidsperiod.
Föda
[redigera | redigera wikitext]Tapirer existerar växtätare samt äger främst mjuka växter såsom att födas. dem äter bland annat löv, vattenväxter, knoppar, unga kvistar samt frukter. inom jordbruksområden är kapabel dem artikel skadedjur vid majs samt spannmål.[3] tillsammans med hjälp från den långa tungan är kapabel dem även plocka löv ifrån kvistar tillsammans med taggar.
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Efter dräktigheten liksom varar inom lite ovan en tid (390 mot 410 dagar) föder honan vanligen ett enda unge. Nyfödda tapirer besitter hos varenda arter liknande utseende. Deras päls äger ett rödbrun grundfärg samt sedan finns flera ljusbruna mot vita längsgående strimmor vilket ibland existerar upplösta inom fläckar.[3] Ungen stannar dem inledande veckorna inom en gömställe inom undervegetationen samt följer sedan modern. Självständigheten uppnås efter ungefär numeriskt värde år.[4]
Efter cirka en halvt tid försvinner pälsens mönster stegvis samt efter en kalenderår besitter ungdjur liknande utseende likt vuxna individer. nära denna tidpunkt sluter honan för att ge di samt sedan blir ungdjuret bortjagat. Efter tre mot fyra kalenderår existerar ungarna könsmogna. Tapirer blir ungefär 30 tid gamla.[3]
Naturliga fiender
[redigera | redigera wikitext]I naturen existerar stora kattdjur likt puma samt jaguar samt björnar, krokodiler samt stora ormar tapirernas fiender. detta största hotet existerar dock människan.
Tapirer samt människan
[redigera | redigera wikitext]I vissa regioner jagas dessa varelse till köttets samt hudens skull dock detta finns även grupper från indianer liksom ej jagar tapirer vid bas från sin religiösa inställning. Idag existerar förstöringen från levnadsområdet detta största hotet mot dessa vilt samt därför reducerar beståndet kvar. IUCN listar bergstapir, schabraktapir samt centralamerikansk tapir såsom starkt hotade (endangered) samt låglandstapir såsom känslig (vulnerable).[5]
I vissa delar från Malaysia finns detta varningsskyltar tillsammans tapir vid längs tillsammans med stora vägar vilket varnar till för att schabraktapirer regelbundet korsar bilvägarna.
Systematik samt evolution
[redigera | redigera wikitext]Tapirernas närmaste släktingar finns inom familjen noshörningar. Dessa numeriskt värde grupper samt familjen hästdjur bildar ordningen uddatåiga hovdjur liksom inom sin tur tillhör överordningen Laurasiatheria.
I jämförelse tillsammans med andra däggdjur existerar tapirer enstaka ganska äldre djurgrupp. dem äldsta kända fossilen existerar ifrån eocen samt hittades inom Nordamerika. beneath oligocen fanns djurgruppen tillsammans med släktet Protapirus även inom Europa. Dagens släkte Tapirus uppkom beneath miocen. Tapirer nådde Sydamerika liksom idag existerar gruppens primära utbredningsområde ganska sent, detta önskar yttra beneath pleistocen. Samtidigt fanns släktet Megatapirus inom östra Asien likt plats lika stora likt stora hästar samt likt existerar den största kända tapiren. Idag finns bara fem arter kvar.
Arter
[redigera | redigera wikitext]Släktets arter i enlighet med IUCN[5]:
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia, 4 oktober 2008.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [abcde] Mario A. Cozzuol, Camila L. Clozato, Elizete C. Holanda, Flávio H. G. Rodrigues, Samuel Nienow, Benoit dem Thoisy, Rodrigo A. F. Redondo samt Fabrício R. Santos. (2013): "A new species of tapir from the Amazon".Journal of Mammalogy / Dec 2013 / s. 1331-1345". Bioone.org. Läst 12 mars 2014. (engelska)
- ^Wilson & Reeder (red.) Mammal Species of the World, 2005, Tapiridae
- ^ [abcdefghi] Nowak, R. M. (1999) sid.1025−1028, Tapirs.
- ^ [abc] Goodwin & Handley (red.) (2004). ”Tapirs”. The Encyclopedia of Animals. University of California Press. sid. 171
- ^ [ab] Tapirus vid IUCN:s rödlista, besökt 15 månad 2011.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999, ISBN 0-8018-5789-9.
- Sheryl Todd, Udo Ganslosser: Die Tapire. Filander, 1997, ISBN 3-930831-41-4.
- James Oglethorpe: Tapirs: ställning eller tillstånd, Survey, and Conservation Action Plan. IUCN, 1997, ISBN 2-8317-0422-7.
- Stefan Seitz: Vergleichende Untersuchungen zu Verhalten und Schauwert von Tapiren (Tapiridae) in Zoologischen Gärten. Cuvillier, 2001, ISBN 3-89873-201-0.