Vilket landskap blev gustav vasa ledare

Gustav Vasas befrielsekrig, Gustav Vasas uppror samt Befrielsekriget existerar några från benämningarna vid dem krigshändelser likt inleddes 1521 likt en uppror mot Kristian II, monark från land samt Norge såsom nyligen återfört land mot Kalmarunionen. Kriget ledde mot för att land slutgiltigt lämnade Kalmarunionen samt för att Gustav Eriksson, senare kallad Gustav Vasa, valdes mot Sveriges monark kalenderår 1523. Detta konflikt besitter inget etablerat namn utan benämns olika inom olika källor. Livgardet små frukter från växter vid sina fanor segernamnetBefrielsekriget, samt årtalet 1521, broderat inom guld.

Upptakten

[redigera | redigera wikitext]

Kriget ägde sin upptakt inom Kalmarunionen liksom ingicks 1397 mellan dem tre nordiska rikena land, land samt Norge. Flera uppror inom landet föregick kriget, såsom exempelvis Engelbrektsupproret 1434–1436 samt Pukefejden, liksom perioder då land valt Karl Knutsson (Bonde) mot monark alternativt styrts från riksföreståndare.

Ekonomi

[redigera | redigera wikitext]

I bakgrunden fanns ett finansiell maktkamp ifall gruv- samt metallindustrin inom Bergslagen^[1] vilket tillförde större ekonomiska tillgångar mot armé kapacitet, dock även starka beroenden, mot enstaka konflikt likt varat beneath utdragen period. ett finansiell kamp, var man finansierade parterna samt stod mellan:

Den planerade Kristian IIs erövring från land, tillsammans Fuggers tänkta övertagande från kontrollen från Bergslagen, finansierades tillsammans ett många massiv hemgift, på grund av Kristian den IIs maka, finansierad från Fugger. Fugger drog sig senare 1521 ur kampen efter dem tappat bort eller missat mot Gustav Vasa inom Slaget angående Västerås (och kontrollen ovan utskeppningen ifrån Bergslagen). Därmed förlorade Kristian II resurserna för att vinna kriget mot Gustav Vasa, dock även förlorade resurserna för att upprätthålla sin ställning inom land (mot Fredrik inom från Danmark).

Den starkt ökade finansieringen samt ekonomiska beroendet, gjorde för att inom rundor kunde parterna hålla sig tillsammans med större mängder kostsam inhyrda legosoldater, vilket redogör ihärdigheten samt den inom rundor snabbt ändrade situationen beneath handlingarnas gång. Kostnaderna fanns avgörande samt var för att notera existerar för att efter Kristian III från Danmarks seger inom Grevefejden inom land plats pengarna slut. Romersk-katolska religiös samt Hansans påverkan inom Norden plats mot ända samt reformationen inom landet genomfördes.

Kristian II

[redigera | redigera wikitext]

Kristian II fanns den siste danske monark likt lyckades bli vald mot monark från landet kalenderår 1520, detta genom för att tillsammans tyska samt danska trupper tränga in inom land. enstaka svensk bondehär beneath berg Sture den yngre gick till för att möta hotet samt härarna möttes utanför Ulricehamn (dåvarande Bogesund) inom slaget vid Åsundens fryst vatten. Svenskarna förlorade samt berg Sture den yngre dog från sina skador beneath sin färd mot huvudstaden. landet stod därmed utan någon självklar chef. huvudstaden kapitulerade mot Kristian den 5 september 1520 samt redan den 8 november iscensatte han Stockholms slakt. Därefter återvände denne mot land, inom trygg förvissning ifall för att land blivit återerövrat. Detta visade sig felaktigt, samt uppror bröt omgående ut.^[2][3]

Större delen från monark Kristians landsknektsarmé vände tillbaka mot land tillsammans kungen. Kvar fanns garnisoner beneath danska alternativt tyska befälhavare vid dem viktigaste fästningarna inom landet, huvudstaden, Kalmar, Stegeborg, Västerås samt Örebro slott.^[4]

Gustav Vasa

[redigera | redigera wikitext]

Gustav Eriksson fanns son mot den uppländske frälsemannenErik Johansson, sedermera dubbad mot riddare, samt hans fru Cecilia Månsdotter, såsom tillhörde enstaka högadlig släkt. Familjen tillhörde dem maximalt inflytelserika inom landet samt ägde en flertal frakt inom svensk region samt Södermanland. Gustav föddes (troligen) 1496.^[5] Varken Gustav alternativt hans samtida släktingar kallade sig Vasa utan använde patronymikon inom enlighet tillsammans tidens namnskick. dem adliga släktnamn vilket ofta skapades utifrån enstaka foto inom släktens vapensköld slog igenom inom landet inledningsvis mot 1500-talets slut. ^[5]

Gustavs far samt enstaka rad andra släktingar blev dödade inom Stockholms slakt 8 november 1520. egen befann han sig då vid familjegodset Rävsnäs nära Mariefred, efter för att äga flytt ifrån fångenskap inom land, var denne varit fångar sedan slaget nära Brännkyrka sommaren 1518. nära flykten inom september 1519 begav han sig mot Lübeck, till för att inom femte månaden i året 1520 återkomma mot landet (Kalmar). Efter beskedet angående händelserna inom huvudstaden begav han sig den 25 november mot Dalarna.

Detaljerna kring hans utflykt mot samt aktiviteter inom Dalarna existerar mot massiv sektion okända, eftersom detta finns många erhålla källor. Den maximalt grundlig från dem existerar skriven beneath Gustavs mandatperiod från hans nära medarbetare, västeråsbiskopenPeder Andreæ (Svart) samt ses från vissa forskare vilket mer alternativt mindre dikterad från Gustav själv.^[6]

Gustavs roll inom kriget mot Kristian II plats inledningsvis vilket enstaka från flera upprorsledare, verksamma inom olika landsändar, samt detta konflikt likt således småningom gjorde honom mot monark plats endast delvis initierat samt lett från honom. för att historieskrivningen ofta äger använt benämningen Gustav Vasas befrielsekrig beror alltså främst vid krigets utfall - Gustav Vasa liksom monark till en självständigt landet - snarare än vid dess start drivkrafter samt förlopp. Aktuell undersökning visar även entydigt för att Gustav egen ej ledde några militära operationer utan överlät detta mot medarbetare tillsammans med större kunskap från krig.^[7]

Upproret

[redigera | redigera wikitext]

Under månad 1520 inleddes ett serie från lokala uppror. Upproren hanterades från den från Kristian lämnade regeringen beneath biskop Gustav Trolle samt Didrik Slagheck.

I den sedvänja berättelsen från inledningen från upproret, vilket saknar stöd inom samtida källor, skickades mot Dalarna ut ett ryttarstyrka angående cirka 100 man på grund av för att infånga upprorsmannen Gustav Eriksson (Vasa). styrka beskrivs likt för att bara anlända mot Rättvik var den sägs överfölls från uppbådade bönder. Soldaterna, återigen i enlighet med traditionen, tog sin tillflykt inom prästgården, dock dörrarna blev snart inslagna från dem uppretade bönderna samt soldaterna led stora förluster. dem drog sig därefter tillbaka mot kyrkan samt satte sig inom säkerhet inom tornet såsom bönderna genast besköt tillsammans pilar. Soldaterna fick nog samt begärde kvarter, vilket gavs samt dem fick fritt avtåga mot löfte ifall för att ej gripa alternativt skada Gustav Eriksson.^[8]

Uppror inom Småland (1520) samt Västsverige

[redigera | redigera wikitext]

Det fanns ej bara inom Dalarna tillsammans omnejd likt allmogen gjorde uppror. vid sin utflykt söderut efter Stockholms slakt ägde Kristian avrättat stureanhängare inom Norrköping, Linköping samt Vadstena, samt inom cistercienserklostret Nydala nära Värnamo lät denne sänka något under vatten abboten jämte en antal munkar. Benämningen Kristian tyrann myntades inom Nydalamunkarnas minnesbok. Därefter bröt detta ut uppror vid flera håll inom Småland. Liksom inom Dalarna fanns dem mot massiv sektion ett reaktion vid för att Kristian låtit offentliggöra sina planer vid för att avväpna allmogen samt samtidigt lägga vid dem nya tunga skatter. Bland ledarna på grund av upproret fanns adelsmännen Johan samt Klas Kyle, vilket stått nära berg Sture den yngre, samt storbonden Måns Duss inom Vetlanda. Klas Kyle ägde räddats efter dödsdomen beneath Stockholms massaker, samt startade tillsammans med brodern, upproret inom Småland redan beneath månad 1520. beneath januari-mars 1521 spred sig upproret, kungliga fogdar dödades samt Kristians människor tappade kontrollen ovan centrala Småland samt stora delar från Kalmar län.^[9]

Även inom Västergötland, Dalsland samt Värmland ledde den kungliga befallningen angående böndernas nedrustning mot starka protester. Upproret inom Västergötland började bland bönderna dock snart tog lagmannen Nils Olsson (Vinge) vid sig uppgiften vilket upprorsledare samt nära landstinget inom Skara den 2 juni anslöt sig varenda ombuden, även den talrika adeln, mot upprorssidan samt utsåg Nils Olsson mot hövitsman.^[10]

År 1521

[redigera | redigera wikitext]

Början vid upproret inom Dalarna

[redigera | redigera wikitext]

Gustav Eriksson kom nära övergången mellan två år mot Mora.

Enligt den sedvänja berättelsen således vägrade befolkningen inom Mora ställa upp till Gustav mot Kristian. denne beskrivs då för att han ej plats trygg inom land, utan gav sig från vid skidor mot Norge. Samtidigt vilket Gustav gav sig från kom fler svenska adelsmän mot Mora, samt även den icke adlige Lars Olofsson. dem kunde informera angående Kristians framfart, ifall Stockholms våldsdåd samt hur den svenske riksföreståndarenSten Sture den yngres lik ägde grävts upp samt skändats. Dessutom påstod dem för att Kristian idag skulle straffa dalkarlarna. Dessutom således förebrådde dem nyanlända dalkarlarna till hur dem behandlat Gustav Eriksson likt sålunda ofta utmärkt sig inom strider mot danskarna. Snart vek sig männen inom Mora samt dem skickade ut numeriskt värde skidlöpare, Lars ifrån Kettilbo samt Engelbrekt ifrån Mora, efter Gustav vilket snart återfördes mot Mora.^[11]

Det finns dock inga historiska bevis vid för att skidlöpningen skedde utan existerar troligast en historiskt påhitt. Aktuell undersökning trycker även vid för att dalfolkets upprorsvilja ej – alternativt inom varenda fall ej huvudsakligen – berodde vid Kristians hårda behandling från den svenska adeln. dem ville inom stället förhindra Kristians planer för att avväpna allmogen, införa extraskatter samt inskränka möjligheterna mot utrikeshandel tillsammans dem på grund av Dalarna viktiga varorna koppar samt järn.^[12]

Kristian ägde inom start från månad fått underrättelser ifrån Dalarna ifall hur detta "där uppe skulle existera samt vanka någre skalkar, vilket föra massiv bekymmer bland allmogen samt illa prata vid oss", likt denne skrev mot sin hövitsman vid Västerås slott, Henrik von Melen. Kristian uppmanade von Melen för att undersöka saken samt straffa dem ansvariga.^[13] då kungen ägde nått Jönköping fann han detta nödvändigt för att den 12 januari 1521 utfärda en offentligt meddelande mot invånarna inom Västerås stift. inom brevet varnade han dem på grund av Gustav Eriksson samt andra upprorsmakare likt "med lögnaktiga rykten samt stämplingar sökte bedraga den goda allmogen". Istället uttryckte kungen sin tillit mot människor samt förväntade sig för att dem själva skulle gripa samt straffa Gustav Eriksson samt hans anhängare.^[13] Von Melen ägde dock redan den 6 januari hållit en sammanträde tillsammans med människor inom Tuna, söder ifall Runn, var han ägde fått en löfte från människor för att ej "hysa alternativt hemma" orosstiftarna. Några ombud tycks äga utsetts till för att åka mot övre Dalarna, dock deras utflykt avbröts då dem mottog en skrivelse inom Mora tillsammans med landets sigill. Brevet meddelade för att "kopparbergsmän, järnbergsmän samt menige Dalarne" rest sig, samt för att dem andra borde existera redo för att följa deras exempel.^[13]

I mitten från januari 1521 sammankallades människor inom Mora samt något som ligger nära eller är i närheten socknar mot en träff var Gustav Eriksson, då 24 kalenderår, utsågs mot "hövitsman ovan Dalarna samt meniga Sveriges rike". denne fick 16 livvakter denne kunde styra ovan. Dessa 16 livvakter skulle således småningom bli Svea Livgarde.

Det inledande den nye hövitsmannen gjorde fanns för att ordna sin vetenskapen om resurserhandel och finans samt omgående beslöts detta för att den nyuppsatta styrka skulle vandra mot Falun dit man anlände den 10 månad. Fogden tillfångatogs samt allt danskt frakt, samt insamlade skatter, beslagtogs. Dessutom fick man tag inom stora mängder material vilket användes mot uniformer samt nya fanor. styrka drog sig igen, dock återkom snart på grund av för att vädja mot bergsmännen för att att koppla eller förena med något sig mot upproret. Dessa gick tillsammans med vid detta då Kristian, samt framför allt hans nya avgift, börjat bli hatad. Då bergsmännen gått tillsammans sändes även bud mot Hälsingland, likt erbjöds delta inom upproret.^[14]

Med ett för tillfället massiv styrka beneath sitt officer tänkte Gustav Eriksson ta nästa steg – för att inta den viktiga stödjepunkten Västerås. Detta skulle äga kunnat ge upproret enstaka god bas, samtidigt liksom detta nedsänkt nära både mot Uppsala samt huvudstaden. Gustav fick diplomatiskt svar ifrån hälsingarna, såsom plats nöjda tillsammans sitt nuvarande samarbete. Gustav vände sig då mot Gästrikland liksom tämligen snabbt gick tillsammans inom upproret. Detta innebar för att även Gävle, likt den inledande staden, ställde sig vid Gustavs blad. Denna succé till Gustav skapade enstaka kraftfull medvind på grund av upproret såsom för tillfället lockade mot sig stora skaror tillsammans människor. Hären växte, samt även adelsmän såsom hållit sig dolda kom idag fram samt ställde sig vid Gustavs blad.

Regeringen inom huvudstaden började förstå för att något allvarligt höll vid för att hända, samt dem sände ett kraftfull styrka norrut på grund av för att kväsa upproret. Härarna manövrerade sig närmare varandra, samt snart blev detta klart för att en stöt skulle anlända för att stå. Slaget nära Brunnbäcks båt inom april 1521 blev detta inledande verkliga fältslaget beneath befrielsekriget.

Samordning mellan olika landsändar

[redigera | redigera wikitext]

Efter segern nära Brunnbäck ägde Gustav vunnit sin inledande stora seger, dock för tillfället ägde även regeringen samt monark Kristian begripet för att situationen plats viktigt allvarligare än tidigare. Gustav samlade fler män inför anfallet vid Västerås, samtidigt liksom dem regeringstrogna samlades utanför staden.

I detta läge insåg Gustav för att han idag behövde enstaka något som är viktigt eller nödvändigt mer välövad samt drillad armé. detta skulle ej längre fungera tillsammans uppbådade bönder. därför innan dem anträdde marschen mot Västerås övades styrkorna, samt dem delades in inom rotar samt fänikor, samtidigt liksom dugligt människor sattes likt officer ovan dessa. inom april tågade därför styrka mot Västerås. Den 23 april mönstrades styrka nära Romfartuna, cirka 2 mil ifrån Västerås. Fem dagar senare bröt man upp samt tågade inom numeriskt värde avdelningar mot Västerås. Samtidigt utfärdade Gustav enstaka officiell krigsförklaring mot Kristian II.

Slaget angående Västerås inleddes tillsammans med för att Gustav Vasa tillsammans trupper anlände mot Västerås 29 april samt började förbereda ett belägring. Då Didrik Slaghecks trupper fick titta bondehären gjorde dem en påverkan likt Gustav Vasas trupper lyckade stå emot. Någon kritisk seger lyckades man dock ej vinna, utan kungens trupper höll sig kvar inom staden inom enstaka kalendermånad samt gjorde flera nya angående än misslyckade resultat. Hälsingarna beslutar sig mot slut på grund av för att hjälpa Gustav samt den 20 femte månaden i året gav monark Kristians soldater staden förlorad, lämnade ett garnison inom Västerås slott samt lät utskeppa övriga trupper. Västerås slott kom för att hålla ut fram mot 30 januari 1522, då försök för att undsätta slottet sjövägen ifrån huvudstaden misslyckats.

Gustav Trolle ägde inom april sänts mot Hälsingland, dock då hans tvåhundra ryttare såg den tusenhövdade bondehären flydde dem söderut samt nära slutet från april 1521 fanns Gustav Vasa herre ovan Dalarna samt ägde stöd från Gästrikland, Västmanland samt Närke tillsammans undantag från slotten.

Den 15 juli 1521 blev detta riksmöte inom huvudstaden. Gustav Vasa erbjöds fri lejd mot huvudstaden. Allting skulle artikel förlåtet. på grund av för att bevisa detta lät Gustav Trolle låsa in Didrik Slagheck, dessutom lovades stora mängder tillsammans korn samt klätterväxt. Gustav Vasa avvaktade. Snart ägde revolten nått Brunkeberg dock bönderna kunde omöjligt storma staden.

Det blev lugnare beneath sommaren 1521. flera åkte bostad sålunda länge mot sina gårdar samt hjälpte mot tillsammans med skörden. Lars Siggesson Sparre, vilket även varit fångar hos Kristian II dock likt gått ovan mot kungens blad, gick för tillfället ovan mot Gustav Vasa. Även Hans Brask samt Ture Jönsson gick ovan mot Gustav Vasa samt beneath senare hälften från augusti erkändes denne från Götalandskapen såsom Sveriges rikes hövitsman samt riksföreståndare vid ett herredag inom Vadstena. Samtidigt lämnade den från Kristian II insatta regeringen Sveriges region.

Den kyrka likt utsåg Gustav mot riksföreståndare inom mötet inom Vadstena 1521 bestod från ett relativt små krets från stormän, främst ifrån dem södra landskapen. dem bönder samt andra ofrälse vilket burit fram honom inom tidigare skeden från upproret fanns ej representerade. Samtidigt höll större delen från högadeln inom Östergötland, Sörmland samt svensk region ännu fast nära unionskungen Kristian. Upprorets fortsatta spridning samt valet från den högadlige Gustav mot riksföreståndare fick dock flera för att byta blad, alternativt för att flyga eller fly undan mot land på grund av för att undvika bli ihjälslagna. Bondearméerna fick allt mindre innebörd inom krigföringen, liksom idag inom stället genomfördes från tyska legoknektar samt svenska soldater såsom rekryterats mot avgift, förstärkta från ryttare ifrån den svenska adeln.^[15]

År 1522

[redigera | redigera wikitext]

Strax före julen 1521 gick befälhavaren vid Stegeborg inom Östergötland, Berend von Melen, ovan mot Gustav Eriksson samt slottet Stegeborg föll inom händerna vid upprorsarmén. inom Berend fick Gustav ett medarbetare tillsammans massiv armé upplevelse samt goda kontakter tillsammans med Lübeck. Örebro samt Västerås slott belägrades samt intogs inom start från 1522. dem viktigaste från fästningarna höll dock stånd samt Gustav samt männen kring honom insåg för att dem ej kunde erövras utan örlogsfartyg samt tungt artilleri. dem inledde förhandlingar tillsammans med Lübeck, vilket ägde en eget nyfikenhet från för att behärska bedriva affär utan för att hindras från den danske kungens restriktioner. Lübeck fick löfte angående tullfrihet inom land mot hjälp tillsammans med ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, krigsfolk, kanoner samt andra bristvaror. ifrån femte månaden i året deltog Lübeck aktivt inom kriget samt dem danska fästena inom huvudstaden samt Kalmar utsattes beneath hösten på grund av enstaka allt intensivare belägring. Samtidigt började Gustav, Berend von Melen samt Lübeck organisera ett operation på grund av för att erövra Skåne samt andra östdanska landskap.^[16] inom november besegrade även ett svensk-lübsk flotta den danska flottan inom sjöslaget nära huvudstaden vilket hindrade viktiga livsmedel ifrån för att nå den danska besättningen inom huvudstaden.

År 1523

[redigera | redigera wikitext]

Fälttåget mot Skåne förbereddes inom januari 1523 dock blev ej avslutat. inom stället erövrades Blekinge samt delar från detta norska Bohuslän. inom mars avsattes Kristian II från en danskt uppror samt Fredrik inom valdes mot monark inom land. Därmed försvann Lübecks nyfikenhet från för att samarbeta tillsammans Gustav ifall för att erövra Skåne, samt fälttåget avbröts.^[17]

Kalmar intogs den 27 femte månaden i året 1523. Gustav Eriksson (Vasa) utsågs mot svensk monark vid riksdagen inom Strängnäs den 6 juni. huvudstaden intogs den 17 juni, samt vid midsommardagen den 24 juni 1523 kunde den nyvalde monark Gustav hålla sitt intåg inom huvudstaden. beneath sommaren samt hösten gav sig dem sista fästena inom den finska riksdelen^[2] samt beneath senhösten inledde Gustav en misslyckat försök för att erövra Gotland ifrån Danmark.^[18]

Maktskifte inom Danmark

[redigera | redigera wikitext]

Händelserna inom landet gjorde för att Kristian II:s regim blev ifrågasatt även inom land. vid bas från avrättningarna från flera biskopar inom Stockholms massaker kom denne inom en spänt förhållande mot kyrkan både inom Rom samt inom land, samt vilket en misslyckat försök för att producera ett syndabock lät han inom januari 1522 avrätta sin rådgivare Didrik Slagheck, vilket han nyligen utsett mot ärkebiskop inom skogsdunge. Kristian genomdrev även ett färsk landslag liksom inskränkte adelns kraft samt såsom slog fast för att kungamakten skulle existera ärftlig. vilket svar vid detta manade jylländska biskopar samt riksråd mot uppror mot Kristian likt efter fruktlösa förhandlingar lämnade land inom april 1523 samt seglade mot Nederländerna tillsammans tillsammans med sin släkt samt sin illa omtyckta rådgivare Sigbrit Willoms.^[19] Upprorsledarnas kandidat mot kungakronan plats Kristians onkel Fredrik från Gottorp, liksom den 7 augusti 1524 kröntes mot Danmarks monark Fredrik inom.

Kristian ägde försökt för att inskränka Lübecks samt Hansans kraft samt utföra Köpenhamn mot ett fri stapelstad samt handelsknutpunkt. inom samt tillsammans med Fredriks makttillträde, vilket inom praktiken skedde redan inom april 1523, ändrades denna politik samt Lübeck, liksom stött detta danska upproret, fick löfte angående tullfrihet ej bara inom land samt Norge utan även inom landet. Fredrik ägde alltså inledningsvis planer vid för att hyllas såsom monark även inom landet dock gav upp dessa reflektioner då Lübeck ej gav honom detta stöd han hoppats vid. Lübeck ägde inget nyfikenhet från enstaka återskapad skandinavisk union utan föredrog för att äga goda politiska relationer, samt därmed goda handelsvillkor, tillsammans samtliga nordiska länder.^[20]

Freden

[redigera | redigera wikitext]

Gustav Vasa samt Fredrik inom möttes inom malm inom augusti 1524 genom förmedling ifrån Lübeck. begränsad därefter ägde man nått en fredsfördrag, var Lübeck samt hansan gavs uppgiften för att hållbart tolka frågan angående dem östdanska landskapens tillhörighet. Freden slöts den 1 september 1524 samt kallas allmänt till malm recess.^[2][21] detta slutliga resultatet blev för att Blekinge, Skåne samt Gotland förblev danska samt för att land lämnade tillbaka detta erövrade norra Bohuslän mot Norge, liksom lydde beneath land.

Krigets namn

[redigera | redigera wikitext]

Det konflikt vilket beskrivs inom denna produkt besitter inget etablerat namn likt mot modell "trettioåriga kriget" alternativt "stora nordiska kriget." Olika källor benämner detta vid olika sätt, tillsammans med olika betoning från Gustav Vasas roll samt från krigets karaktär från uppror alternativt befrielsekrig. Flera militärhistoriska källor samt läroböcker använder Befrielsekriget vilket namn^[2][3][22] . Professor Lars-Olof Larsson använder inom sin Gustav Vasa-biografi konsekvent citationstecken kring termen "befrielsekrig".^[10] Varken Nationalencyklopedin^[23] alternativt detta stora bokverket Sveriges historia^[24] besitter någon personlig rubrik till detta konflikt utan inordnar detta inom stället beneath rubrikerna "Politisk anarki beneath senmedeltiden" respektive "Blodbad samt efterspel", samt händelserna benämns inom NE såsom "Gustav Vasas uppror". inom verket Den svenska historien ifrån 1960-talet skriver Jerker Rosén ifall "resningen mot Kristian".

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

• Montelius, Oscar, red (1878). Sveriges saga ifrån äldsta period mot våra dagar. [D.] 3, Sveriges nydaningstid, ifrån kalenderår 1521 mot kalenderår 1611. Stockholm: Linnström. Libris78486 
•  
• Starbäck, Georg: Berättelser ur svenska historien, vol. 3, huvudstaden 1885
• ”Sweden”. Myths of the Nations. Deutsches Historisches Museum. http://www.dhm.de/ausstellungen/mythen/english/schweden.html. 
• Sundberg, Ulf (2002). Svenska konflikt 1521–1814 (2. uppl.). Stockholm: Hjalmarson & Högberg. Libris8815985. ISBN 91-89660-10-2 
• Ganse, Alexander. ”Swedish War of Liberation, 1521–1523”. World History at KMLA. http://www.zum.de/whkmla/military/16cen/sweddan15211523.html. 
• Henriksson, Alf. ”Svensk Historia”. sid. 205–213. Arkiverad ifrån originalet den 16 januari 2013. https://archive.today/20130116072519/http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9100105511. 

Noter

[redigera | redigera wikitext]