babyseed.pages.dev






Vad är den fjärde statsmakten

Tredje statsmakten

Tredje statsmakten existerar sedan mitten från 1800-talet ett informell benämning vid massmedia inom landet. Den inledande makten existerar regeringen samt den andra riksdagen.[1][2] Ibland antas riksdagen existera den första.[3] Den tredjeplats statsmaktens arbetsuppgift anses existera för att undersöka dem numeriskt värde andra.

Likartade formulering på grund av massmedias alternativt pressens roll förekommer även vid andra håll – inom den talar engelska världen finns fourth estate 'fjärde ståndet' samt vid den europeiska kontinenten quatrième pouvoir, vierte Gewalt samt quarto potere 'fjärde makten'.

När t.ex. internationella filmer samt tv-program nämner media vilket den fjärde makten översätts detta inom landet inom regel tillsammans den tredjeplats statsmakten.[4]

Den retoriska figuren i enlighet med vilken "pressen ej existerar den tredje statsmakten utan landets regering" är kapabel artikel jämngammal tillsammans med uttrycket fourth estate inom betydelsen "pressen".[5]

Begreppet bör ej blandas ihop tillsammans den således kallade Maktdelningsprincipen, var man istället skiljer vid den verkställande makten (regeringen), den lagstiftande makten (riksdagen) samt den bedömning makten (domstolsväsendet).

Uttryckens ursprung

[redigera | redigera wikitext]

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Redan 1834 ägde prosten Anders Lignell använt uttrycket inom prästeståndet samt då avsett ett ämbetsmannahierarki liksom skulle riskera för att uppstå mellan kungen samt folket.[6] Den användning från uttrycket inom nuvarande innebörd, ifall media, såsom brukar anses existera ursprunget existerar ifrån 1838, då Henrik Bernhard Palmær skrev inom Östgöta Correspondenten, för att Erik Gustav Geijer benämnt den periodiska pressen vilket den tredjestatsmakten.[7][8]

På detta lokal Palmær åsyftar,[9] hänvisar Geijer mot Tocqueville.

Redan inom den äldre konstitutionella monarkien besitter denna samtal en dubbelt fält, inom konselj samt representation. inom den nyare, der dem bägge sistnämnda äro närmare förenade, besitter denna samtal tillika fått ett fräsch, tredjeplats, dominerande kroppsdel – pressen – ”denna utomordentliga, af godt samt ondt sålunda blandade makt” – säger ett utmärkt politisk författare – ”att, utan den, frihet ej skulle behärska lefva, samt för att, tillsammans den, ordningen tillsammans möda kunna bibehålla sig”[10][11]
– Erik Gustav Geijer

I samband tillsammans med diskussioner samt utredningar[12] angående för att utföra domstolarna mer oberoende inom landet framförs regelbundet propåer angående för att istället betrakta domstolsväsendet vilket den tredjeplats statsmakten.[13][14][15]

Engelskspråkiga länder

[redigera | redigera wikitext]

På engelska finns uttrycket fourth estate belagt ifrån 1820-talet,[16] dock talar engelska citatsamlingar brukar ange för att den förste liksom använde fjärde ståndet liksom skildring vid pressen plats Edmund Burke. Detta grundar sig vid vilket Thomas Carlyle skrev inom boken Om hjältar, hjältedyrkan samt hjältebragder inom historien (1841):

Burke sade för att detta inom parlamentet finns tre riksständer; dock uppe vid reporternas läktare sitter en fjärde stånd vilket äger många större auktoritet än dem andra.[17]
– Thomas Carlyle

I England besitter man traditionellt ansett för att parlamentet utgjordes från tre ständer trots för att detta organisatoriskt fanns samt existerar en tvåkammarparlament. Vissa menade för att dessa bestod från Lords spiritual, Lords temporal, samt commons medan andra menade för att dem plats kungen, lorderna samt commons.[18]

I USA används the fourth branch of government (ungefär: den fjärde statsmakten), angående enstaka auktoritet vilket påverkar dem tre författningsenliga grenarna – sålunda vilket dem baserats[19] vid maktdelningsprincipen ifrån Montesquieu (1748) tillsammans enstaka maktdelning inom tre grenar; den legislativa, den exekutiva samt den judiciella – utan för att egen äga någon bas likt statsmakt inom den amerikanska konstitutionen. Uttrycket används ibland ifall ett administrativt system såsom blivit på grund av självsvådlig,[20] intressegrupper alternativt media.[21]The fourth estate kunna kontrasteras mot the fourth branch of government på grund av för att betona medias självständighet.

Frankrike

[redigera | redigera wikitext]

I land i västeuropa användes uttrycket quatrième pouvoir alternativt fjärde makten 1827 likt detaljer vid pressen inom debatten angående tryckfriheten.[22][23] inom betydelsen "allmänna opinionen" användes detta dock redan 1802 från Jacques Necker.[24] Uttrycket används ännu flitigt inom land i västeuropa tillsammans med betydelsen media alternativt pressen, dock detta äger även förekommit diskussion angående för att benämna internationella teknologiföretag likt enstaka fjärde makt.[25]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Thermaenius, Edvard (1937). ”Den tredjeplats statsmakten – propaganda”. Svensk tidskrift. sid. 396. http://www.svensktidskrift.se/?p=29619. Läst 12 januari 2013. ”I svenskt politiskt helgdagsspråk talar man alltjämt gärna angående Kungl. Maj:t vilket den inledande statsmakten samt ifall Riksdagen liksom den andra. tillsammans med den tredjeplats statsmakten menar man pressen alternativt noggrannare uttryckt dagspressen.” 
  2. ^Nordisk familjebok / Uggleupplagan. tredjeplats statsmakten
  3. ^”Riksdagen samt samhället (se Medierna)”. Riksdagen. https://www.riksdagen.se/sv/sa-fungerar-riksdagen/demokrati/riksdagen-och-samhallet/#medierna-7. Läst 20 augusti 2023. 
  4. ^”Sverige äger ett personlig ögonkontakt vid maktdelning”. Svenska Dagbladet. 10 månad 2020. https://www.svd.se/a/0KvgvA/sverige-har-en-egen-syn-pa-maktdelning. Läst 20 augusti 2023. 
  5. ^Drummond, Henry (1842). ”On government bygd the queen, and attempted government from the people” (på engelska). J. Hatchard and son, London. http://books.google.se/books?id=G7ov0EyGH8QC&pg=PA97&dq=Fourth+Estate+farnborough&hl=sv&sa=X&ei=9FbxULaML9LJ0AX7hoDYAw&ved=0CDoQ6AEwAg#v=onepage&q=Fourth%20Estate%20farnborough&f=false. Läst 12 januari 2013. ”[Mr. Long mot Mr. Burke:] but mark my words; if you live as long as inom have done, you will find the press not only a fourth estate, but the government of the country.” 
  6. ^”Preste-Ståndets Plenum d. 15 April.” (på svenska). Aftonbladet: s. 1. 16 april 1834. https://tidningar.kb.se/4112678/1834-04-16/edition/0/part/1/page/1/?q=%22tredje%20statsmakt%22&sort=asc. Läst 4 oktober 2021. ”Men denna plats åsyftades endast för att ett fåtal titta samt känna till, huru vederbörande embetsmän fullgöra sina åligganden: samt dessa embetsmän konstituera ej Konunga-majestätet. dem äro endast Konungens samt folkets gemensamma tjenare, hvilkas åtgärder måste existera åtkomliga till granskande uppmärksamhet af såväl den en såsom andra statsmakten. inom motsatt fall skulle enstaka tredjeplats statsmakt, emellan Konungen samt människor, enkel behärska forma sig.” 
  7. ^Henrik Bernhard Palmær: dem rebus omnibus et nonnullis aliisÖstgötha-Correspondenten, 24 september 1838.
  8. ^Peter Olausson: Faktoider
  9. ^Svenska Akademiens ordbok: Statsmakt
  10. ^Erik Gustav Geijer: Samlade skrifter inom, s. 267.
  11. ^Alexis dem Tocqueville: De la démocratie ett Amérique .
  12. ^”Förstärkt skydd till demokratin samt domstolarnas oberoende”. Riksdagen. Mars 2023. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/forstarkt-skydd-for-demokratin-och-domstolarnas_hbb312/. Läst 20 augusti 2023. 
  13. ^”Om domstolarnas långa utflykt mot enstaka tredjeplats statsmakt”. Dagens rättsväsen. 16 femte månaden i året 2014. https://www.dagensjuridik.se/nyheter/om-domstolarnas-langa-resa-mot-en-tredje-statsmakt-den-styrande-maktens-roll-ar-betanklig/. Läst 19 augusti 2023. 
  14. ^”Inrätta en fristående domarråd”. Dagens rättsväsen. 7 månad 2019. https://www.dagensjuridik.se/nyheter/jks-och-jos-tillsyn-over-domstolarna-bor-upphora-inratta-ett-fristaende-domarrad/. Läst 19 augusti 2023. 
  15. ^”Domstolarna bör artikel den tredjeplats statsmakten”. Svenska Dagbladet. 17 augusti 2023. https://www.svd.se/a/kEz61a/domstolarna-bor-vara-den-tredje-statsmakten-skriver-jurister. Läst 19 augusti 2023. 
  16. ^Safire's political dictionary:Fourth estate.
  17. ^Thomas Carlyle: Om hjältar, hjältedyrkan samt hjältebragder inom historien, s. 240. huvudstaden 1901, Gebers. Den engelska texten mot kap. 5: The Hero as Man of Letters. Johnson, Rousseau, Burns
  18. ^Tomlins, Thomas Edlyne; Thomas Colpitts Granger. ”Parliament, III.” (på engelska). The Law-Dictionary, Explaining the Rise, Progress and Present State of the British lag. Volume II. London. ”The constituent parts of a parliament are, the king's majesty, sitting there in his royal political capacity; and the three estates of the realm, the lords spiritual, the lords temporal, [...] and the commons, [...]. Others however [...] consider the three estates of the realm to be king, lords, and commons.” 
  19. ^”Separation of Powers: An Overview”. National Conference of State Legislators. https://www.ncsl.org/about-state-legislatures/separation-of-powers-an-overview#:~:text=Under%20his%20model%2C%20the%20political,be%20separate%20and%20acting%20independently.. Läst 21 augusti 2023. 
  20. ^Fedewa, Lawrence J. (3 juli 2014). ”FEDEWA: Bureaucracy: The fourth branch of government”. https://www.washingtontimes.com/news/2014/jul/3/fedewa-bureaucracy-fourth-branch-government/. Läst 3 månad 2017. 
  21. ^Rabinowitz, Aaron (2012). ”The Fourth Branch of Government: The Role of Interest Groups, the Media, and Political Advertisements in Contemporary Health Policy Debates”. https://dash.harvard.edu/handle/1/10056541. Läst 3 månad 2017. 
  22. ^L'Ami dem la tro et ni roi, 1827: Nouvelles politiques, Chambre des députés.
  23. ^Lardier, A.. ”Frénilly, Auguste-François” (på franska). Histoire biographique dem la chambre des pairs depuis la restauration jusqu'à l'époque actuelle. Paris: Brissot-Thivars, libraire. sid. 137. http://books.google.com/books?id=bRu_WT7g5e0C&dq=presse%20%22quatri%C3%A8me%20pouvoir%22&lr=&as_drrb_is=b&as_minm_is=0&as_miny_is=&as_maxm_is=0&as_maxy_is=1830&as_brr=4&hl=sv&pg=PA137#v=onepage&q=presse%20%22quatri%C3%A8me%20pouvoir%22&f=false. ”Dans la möte dem 1827 il s'est montré l'ennemi le plus acharné dem la liberté dem la presse; on lui doit l'invention ni mot journalisme, dont il fasait un quatrième pouvoir plus fort que fransk artikel rois et fransk artikel chambres; pouvoir usurpateur qu'il fallait renverser, sous peine dem voir renverser le trône.” 
  24. ^Necker, Jacques (på franska). Dernières vues dem politique et dem finance. sid. 82. http://books.google.se/books?id=yoAPAAAAQAAJ&pg=PA82&dq=presse+%22quatri%C3%A8me+pouvoir%22&lr=&as_drrb_is=b&as_minm_is=0&as_miny_is=&as_maxm_is=0&as_maxy_is=1810&as_brr=0&ei=tQe8SoDSGafkyQTfxaTKDw&hl=sv&redir_esc=y#v=onepage&q=presse%20%22quatri%C3%A8me%20pouvoir%22&f=false. ”Il y a, ett Angleterre, un tel équilibre ingång fransk artikel trois pouvoirs, le Législatif, l'Exécutif et le Judiciaire qu'ils titta tiennent réciproquement ett respect; et un quatrième pouvoir, non moins imposant, veille sur leur union, sur leurs droits mutuels. Je veux parler ni pouvoir dem l'opinion publique, pouvoir entretenu, stimulé, rendu presque impérieux par la liberté dem la presse.” 
  25. ^”Montesquieu in the country of GAFAM.”. Radio France. 12 januari 2021. https://www.radiofrance.fr/franceculture/podcasts/la-transition/montesquieu-au-pays-des-gafam-5576809. Läst 21 augusti 2023.