Skillnaden mellan neuros och psykos

Neurotiska, stressrelaterade samt somatoforma syndrom
Latin: neurosis, perturbationes somatoformes et ad neurosim et stress pertinentes
William Cullen myntade termen "neuros" 1769.
Klassifikation samt externa resurser
ICD-10	F40.0-F48.0
ICD-9	300

Neuros existerar nära sidan från psykos enstaka från dem maximalt centrala psykologiska termerna på grund av ofta förekommande typer från psykisk ohälsa. detta fanns förr enstaka vanlig psykiatrisk bedömning, dock nämns numera endast sporadiskt inom standardiserade diagnosmanualer.

Ordet "neuros" myntades 1769 från William Cullen på grund av vad han definierade vilket nervsjukdomar: paralys, koma, spasmer, samt vansinne (sinnesslöhet, melankoli, besatthet samt sömnstörningar). Några årtionden senare utvecklades diagnosen neuroser från Étienne Georget på grund av för att även inbegripa psykosomatiska störningar, hysteri, astma, migrän, hypokondri, vansinne samt palpitationer, detta önskar yttra kroniska sjukdomar utan förhöjd kroppstemperatur liksom ej beneath obduktion kunde bevisas äga kroppsliga orsaker. termen "psykos" myntades beneath mitten från 1800-talet på grund av mentalsjukdomar vilket inom motsats ej ansågs bero vid nerverna, utan vid psyket. Periodvis innefattades ändå psykoser inom termen neuros, därför från Carl Friedrich Flemming såsom 1877 framlade teorin för att detta fanns tre former neuroser: "psykoneuroser" vilka berodde vid störningar inom centrala nervsystemet (dvs psykoser), "perifera neuroser" likt berodde vid perifera nervsystemet, samt motoriska neuroser. Neuroser sågs allmänt likt kroppsliga sjukdomar samt psykoser vilket regel likt psykiska sjukdomar, tills Sigmund Freud vände vid deras etiologier; tillsammans psykoanalysen infördes synsättet för att neuroser beror vid psykiska bekymmer, samt psykoser vid inom varierande grad fysiska.^[1]

När Freud lade fram sin teori ifall den psykosexuella utvecklingen behöll han termen neuros, fastän denne erbjöd enstaka icke-fysiologisk förklaringsmodell. Neuroser kom därefter allmänt för att behandlas tillsammans psykoterapi. Neuros används från den psykodynamiska skolan till tillåtelse vilket anses äga sitt upphov inom detta omedvetna, var jagfunktionen försöker bibehålla ett självbild liksom personen orkar tillsammans med, var jaget står inom konflikt tillsammans detet. enstaka definition inom den psykodynamiska skolan existerar för att neuroserna existerar psykiska störningar likt angriper delfunktioner inom personligheten. Neuros inom den psykoanalytiska skolan blev enstaka sektion inom enstaka motsättning tillsammans tillsammans med psykos.

Mot den freudianska uppfattningen, förklarade Ivan Pavlov samt hans utbildning behaviorismen neuroser vilket inlärda beteenden. Behaviorister tenderar därför för att anse för att neuroser ej existerar sjukdomar.

Neuros användes förr brett inom psykiatrin på grund av olika störningar. Karaktärsneuros existerar en äldre namn på grund av personlighetsstörning. DSM-IV undviker termen, varmed detta inom den amerikanska psykiatrin existerar ovanligt för att prata ifall neuroser.

I ICD-9 ägde neuroser en eget kluster, var sjukdomar ingick vilket hysteri, panikattack, social fobi, tillsammans mera. ICD-10 besitter behållit termen, framför allt inom klustret Neurotiska, stressrelaterade samt somatoforma syndrom (F40-F48), dock även sporadiskt bland affektiva störningar. Dock agerar begreppet enstaka allt mindre roll inom psykiatrin. Neurotiska störningar i enlighet med ICD-10 existerar fobier, ångeststörningar, somatoforma störningar, samt andra störningar vilket uppkommer mot resultat från trauman samt extrem stress.

Begreppet används numera sparsamt inom psykiatri samt psykologi. i enlighet med psykoanalytisk teoribildning existerar neuroser formulering på grund av omedvetna konflikter, alternativt kvarlevor från försvarsmekanismer vilket utvecklats beneath barndomen.

Exempel:

Konflikt

Ångest

Anpassningsmekanismer

Försvarsmekanismer

Personlighetsutveckling

Neuros

kvist 1 (anpassningmek.) leder mot ett s.k. realistisk konfliktlösning.
kvist 2 (försvarsmek.) leder mot enstaka neurotisk konfliktlösning.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders, Clinical descriptions and diagnostic guidelines
• Henry Egidius, Psykologilexikon, Natur & Kultur

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]

• Arthur Janov, Det kännande barnet, detta nya primalskriket.
• Jan-Otto Ottosson, Psykiatri, Liber AB
• Monica Bonde/Marita Johansson Psykiatri till omvårdnads- samt omsorgspersonal, Almqvist & Wiksell Förlag ISBN 91-21-12182-6