Ordna på ett visst sätt

ORDNA å3rdna2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING (ss. rent vbalsbst. numera nästan bl. inom ssgr; titta ORDNING); -ARE (se avledn.).

I. tr.

1) placera l. sätta l. gruppera l. (upp)ställa l. bringa (ngt) inom viss ordning; ofta pregnant, symboliskt för att ngt bringas inom strukturerad, sann l. vederbörlig ordning. Ordna objekt efter deras storlek. Schroderus Dict. 245(c. 1635). Singoalla ägde enstaka personlig smakupplevelse för att ordna blommorna. Rydberg Sing. 21(1857, 1865). enstaka vaktmästare, likt strukturerade inkommande tidningar. strindberg NRik. 181(1882). Jag behöver ännu en par timmar på grund av för att ordna mina material. geolog Mark. 199(1919). inom särskilda samlingsverk äger man ordnat .. (kolföreningarna) efter deras formler, uppställda efter bestämda principer, ungefär likt inom en lexikon. Smith OrgKemi 18(1938). — jfr AN-,GROV-,JÄMN-,OM-,SAM-,SIDO-ORDNA.— särsk.

a) tillsammans obj. symboliskt enstaka viss formation; stundom övergående inom bet.: forma. oss (dvs. svalorna) tätt oss mot hvarandra smyga / samt ordna en gemensamt järnvägsfordon. Böttiger 1: 81(1856). Vaktmästaren, likt patrullerade samt strukturerade kön (framför biografens biljettlucka), ägde (osv.). Hedberg Iris 76(1934).

b) symboliskt ett gruppering såsom tillika innebär ett uppdelning från ngt inom en flertal (lika l. olika) gruppenheter. Ordna ngt inom l. vid rader. Pojkarna ordnades inom grupper, tillsammans med fem inom varenda lag. Infattade stenar, strukturerade vid fyra rader. 2Mos. 28: 17(öv. 1893). nära arbetenas ordnande vid volymer besitter den kronologiska följden .. icke kunnat vidhållas hänsynslöst. Runeberg 8: 140(1902; normaluppl.).

c) inom fråga ifall uppställningen l. formeringen från enstaka här- l. flottavdelning; ofta (i sht inom vitter stil) tillsammans speciell tanke vid stridsberedskapen: ställa upp mot strid o. d.; jfr 6. Runeberg 2: 114(1846). nära Wittstock sent vid dagen, / Då hans (dvs. Banérs) på denna plats, därför godt såsom någon som har blivit besegrad eller nedslagen, / Ordnades mot sista stormen. Snoilsky 2: 13(1881). Sedan skeppen blifvit bemannade samt väpnade tillsammans med kanoner, stakades dem en stycke ut inom stort insjövatten, var dem ordnades vid linie tillsammans med amiralskeppet inom midten. Rydberg Varia 265(1891, 1894).

d) inom p. pr., ifall människohand; äv. tillsammans anslutning mot 3, tillsammans med tanke vid för att ngt organiseras o. d. Oscar II 3: 158(1868, 1889). enstaka kvinnas ordnande grabb saknades. Dahlin Canada 143(1929).

e) (†) språkv. inom p. pr., angående räkneord: vilket anger ordningsföljden, ordinal-. Tullberg SvSpr. 1: 29(1836). Bring Rask 58(1838).

f) (†) språkv. inom utvidgad anv.: böja (ett ord), deklinera resp. konjugera. Nordvall Modersm. 25(1863).

2) inom fråga angående (praktisk) åtgärd likt direkt berör den yttre formen l. detta yttre skicket från ngt (jfr 3): bringa inom viss form eller gestalt l. inom visst skick, arrangera; särsk. pregnant, till för att beteckna för att ngt bringas inom den form eller gestalt osv. såsom detta (rätteligen, lämpligen) bör l. skall äga. en inom motveck ordnadt tygrysch. Freja 1873, s. 41. Sängen fanns tillsammans med schalar samt täcken ordnad därför för att den liknade enstaka högkarmad divanssoffa. Roos Skepp 34(1896). — jfr AN-ORDNA.— särsk.

a) tillsammans avs. vid ngns textilier, kalufs o. d.; särsk. pregnant, till för att beteckna för att man rättar mot l. justerar (detaljer i) klädseln l. frisyren. denne blev stående ett stund inom tamburen på grund av för att ordna sin klädsel, innan denne gick in. Hans drägt plats vårdslöst ordnad, angående ordnad ens. Runeberg 1: 266(1841). Fröken Ebba .. strukturerade några motsträfviga strån inom hårfrisyr. Johnson NSkämth. 1(1892). geolog JoH 213(1926).

b) (numera bl. tillf.) ställa inom ordning inom en boende, rensa l. rymma upp, ”städa”; äv. tillsammans med tanke vid för att en utrymme göres tydligt på grund av användning, närmande sig 6; dels tillsammans obj. symboliskt plats o. d., dels utan obj. Medan familjen frukosterar dammas samt ordnas dem utrymme der hvar samt enstaka skall tillbringa förmiddag. Langlet Husm. 625(1884). Gerda samt Evy ägde ordnat inom rummen, sytt handdukshållare samt spjellsnören. Hedenstierna FruW 16(1890).

c) (vard. o. inom vitter stil) tillsammans avs. vid ngns ansiktsdrag; särsk. pregnant, på grund av för att beteckna för att man anlägger enstaka på grund av situationen passande min. Ordna anletsdragen. Hellström steg fram mot honom, strukturerade sina drag mot en förekommande leende samt sade artigt: — Jag (osv.). GHT 1897, nr 253 A, s. 3.(Han) använde .. stunden .. mot för att ordna sin ansiktspose. Hedberg Räkn. 12(1932).

d) (numera bl. tillf.) tillsammans med avs. vid röst, anförande o. d. Lysander RomLittH 27(1858). för tillfället ordnar denna rösten samt ropar: Stig in! geolog JoH 138(1926).

3) inom allmännare, abstraktare anv., inom fråga angående utformningen l. gestaltningen från ngt: bringa (ngt) inom viss struktur l. visst skick l. tillåtelse o. d., ge (ngt) enstaka viss struktur osv., (ut)forma, gestalta; inrätta; fastställa enstaka viss ordning (se d. o. 3) till (ngt), avgöra (se besluta, v.1 4 e); äv. övergående dels inom bet.: strukturera, disponera, reglera, sätta inom struktur, dels inom bet.: styra; inom ä. modell stundom svårt för att skilja ifrån 4. Kommunernas riktig för att själva ordna sina inre angelägenheter. (Sveriges konungar o. regenter ha) Landzlaghen, inledningsvis uti hwar Landz Ende särdeles ordnat effter thesz Landskaps Sedhwane samt Lägenheet. Schmedeman Just. 182(1618); jfr 4. Lijkwel hafwer Gudh således ordnat at Himmelen existerar allestädes ofwan. Muræus Arndt 4: 18(1648). detta af Gud strukturerade menniskohistoriens lopp. Melin JesuL 1: 138(1842). (Målaren Hörbergs) förmåga för att tydligt ordna sitt material. Estlander KonstH 485(1867). Den unge (herrn vid Nääs) blev seminariets direktör. han strukturerade undervisningen, övervakade arbetet. Lagerlöf Holg. 2: 447(1907). Föreningen till välgörenhetens ordnande. Linder Sällsk. 28(1918). (Han hade) blivit ljus vid hur dem hädanefter skulle ordna sitt liv. Ahlin Jungfr. 71(1947). — jfr ANORDNA.— särsk.

a) tillsammans med mer l. mindre klar anslutning mot 1 l. 2.

α) (tillf.) inom uttr. ordna ngt liksom l. mot ngt, gm vissa arrangemang o. d. förvandla l. utföra ngt mot ngt. Sehlstedt 3: 195(1867). denne stod .. inför ett af dem vackraste utsikter inom världen, ordnad likt en väldigt, dock tjusande sceneri. 3SAH 5: 33(1890). Kasernerna äga ordnats mot lasarett. Hedin Front. 52(1915).

β) inom fråga ifall inrättandet o. inredandet från ett byggnad l. en plats, förr äv. grundläggandet l. anläggandet från en samhälle, utformandet o. planerandet från enstaka anläggning l. anordnandet från ett enstaka detalj nära byggandet från ngt o. d. för att her j Rijkit motte någre flere faste samt förwarede Köpstäder ordnede samt lagde bliffwe, änn the idag äre. G1R 16: 283(1544). Köijen motte man samt well ordne mitt j skipett samt icke mykitt stoor. Därs. 17: 110(1545). förbättrad strukturerade hem. EkonS 1: 42(1891). vid Drottningholms slott besitter .. (F. W. Scholander) ordnat samt dekorerat Ehrenstrahlska försalen. 3SAH 13: 218(1898).

γ) (†) allmännare. Lindriga samt jemt strukturerade känslorörelser. 2SAH 11: 298(1824). (Han) Ordnar sina mening tillsammans med vård. Collan Kalev. 2: 148(1868). Såsom vän existerar, kallas detta tidsgrundmått, efter hvilket en tonstycke indelas samt ordnas, takt. Fröberg Harm. 219(1878).

b) (†) övergående inom 4, inom fråga angående Guds beslut angående l. bestämmelse tillsammans med avs. vid (skapandet l. inrättandet av) ngt. Ludvigsson Norman 25(c. 1550). därför existerar ock Mannenom Man, til fromma, den ene, den androm, / Ordnat af Gudz försyn. Stiernhielm Herc. 459(1658, 1668). Gudz .. älskade, hwilken aff ewigheet hafwer ordnat, samt inom tijdsens fulbordan sändt sin Son. Emporagrius katt. L 5 b(1669).

4) (†) förordna, påbjuda, föreskriva, stadga, besluta (se besluta, v.1 4 a); särsk. inom fråga angående förordnande l. påbud osv. utfärdat från offentlig myndighet; äv. inom uttr. ordna angående ngt; jfr 3. G1R 18: 33(1546). (Vi vilja) denna plats tillsammans med hafve stadgad samt ordnad för att .. v(år) .. son skall blifve upföd samt uptucktad hos moderen. RA inom. 2: 1037(1590). Åhrligen giordes rächenskap af Collegierne vid sätt samt wijss, likt Regeringzformen derom ordnar. RARP 8: 225(1660). Hur' ett hvar lefva skal Apostelen oss lär / inom den Epistel liksom til dagen ordnad existerar. Vallenius Epistl. 1(1733). Ekblad 53(1764). — jfr AN-,AV-,BI-,FÖR-,HÄN-,TILL-ORDNA.— särsk.

a) tillsammans med avs. vid person: utse, utvälja, utnämna, förordna (se d. o. 4); äv. övergående inom bet.: sända inom visst uppgift o. d. G1R 16: 80(1544). Hvar han dijtt (dvs. mot Nyslott) ordnede den Thobias Hörling .. Thöne mot bijstond. AOxenstierna 2: 270(1616). Bref mot Kafelen för att han ordner Nils Persson [till] Flisshultt mot Leutenampt. RP 1: 3(1622). Callicrates bleff ordnat at bewara SkattCammaren, samt Abulites, at regera thet Susiske Höffdingedömet. Sylvius Curtius 376(1682). 2RARP 14: 356(1743).

b) utanordna l. anslå l. anvisa (pänningmedel); jfr ORDINERA 3 c.OxBr. 12: 530(1622).

c) ordinera (se d. o. 4). CollMedP 27/4 1674.För hwilken passion .. (regementsfältskärn) ägde ordnat et ögon wattn. Därs. 20/7 1696.

d) inom uttr. ordna ngt beneath ngns skick samt styrelse, avgöra för att ngt skall lyssna l. lyda beneath ngn, lägga ngt beneath ngn; jfr FÖRORDNA 3 d.Schmedeman Just. 1160(1687).

5) vidtaga vederbörliga åtgärder till för att åstadkomma l. erhålla fram (ngt), föranstalta, ställa l. sköta l. styra angående, ombesörja, ombestyra; arrangera, anordna; stundom tillsammans kvardröjande bibet. från 1, 2 l. 3. Phosph. 1810, s. 91. Sex skidlöpare ordnades strax för att forma enstaka skallgång. Runeberg 1: 54(1832). för att äga låtit narra sig mot en bostad, inom hvilket man ordnat enstaka fångstredskap på grund av honom. Janson CostaN 1: 218(1910). sålunda strukturerade syssloman, för att Petter kom mot grosshandlar Ohlson. Sjödin StHjärt. 237(1911). Inkvarteringsnämnd äger för att såsom förberedelse till inkvarterings ordnande vidtaga .. nästa åtgärder: (osv.). SFS 1942, s. 2155.— jfr AN-,FÖR-ORDNA.— särsk.

a) inom anv. utan obj. (jfr b, c) l. tillsammans med en allmänt neutralt detta ss. obj.; särsk. inom sådana uttr. likt ordna (det) sålunda för att (osv.), ställa ifall l. laga l. utföra därför för att osv.; ordna detta därför l. sålunda på grund av (äv. åt) ngn, laga därför för att ngn får detta således l. så; ordna till ngn, vidtaga dem inom enstaka viss situation nödiga föranstaltningarna på grund av ngn. denne äger ständigt begripet för att ordna detta (bra) till sig. LbFolksk. 193(1890). Jag .. skyndade mot Karlskrona på grund av för att närvara nära begrafningen samt ordna till mina flera omyndiga bror/syster. dem Geer Minn. 1: 107(1892). oss ägde ordnat detta således på grund av oss, för att oss skulle ett fåtal jobba oss tillsammans ett båt mot Bangkok inom Siam. Jacobsson BöljBlå 175(1932). för att ni kunna ordna således otrevligt till dig. Thordeman FolkLust. 44(1933). särsk.

α) inom uttr. ordna tillsammans ngt (stundom för att uppfatta ss. ett ”särsk. förb.”, tillsammans med huvudtonen vid med), företaga vissa åtgärder tillsammans avs. vid (stundom på grund av för att ett fåtal fram l. erhålla mot stånd) ngt; ställa ifall l. ombestyra ngt; stundom närmande sig bet.: syssla tillsammans ngt. han ägde många för att ordna tillsammans med, innan detta fanns uppenbart på grund av festen. strindberg Hems. 12(1887). svensk region gick hemma samt strukturerade tillsammans sitt. Lagerlöf Holg. 2: 182(1907). Jag strukturerade vid lämpligt sätt tillsammans hyllor samt avdelning på grund av detta korrekt betydliga arkivet. Cronholm Minnesbl. 176(1908). Nyhandlarn håller vid för att ordna tillsammans med ett hiss inom magasinet. Sjödin StHjärt. 242(1911). Några män från äldre Vensläkt strukturerade tillsammans insamlingar, samt snart kunde restaureringen (av kyrkan) börja. TurÅ 1929, s. 239.

β) (numera bl. tillf.) inom uttr. ordna till l. mot ngt, vidtaga vederbörliga åtgärder tillsammans avs. vid l. förberedelser på grund av ngt. detta mindre lyckade samt lämpliga ordnandet på grund av utgifningen (av Hedborns poesibok ”Minne samt Poesi”). Atterbom Minnest. 2: 125(1853). KyrkohÅ 1939, s. 78.

b) (numera bl. tillf.) tillsammans med avs. vid fest o. d.: rusta till; arrangera, anordna; ngn gg utan obj.: vidtaga förberedelser l. rusta (till ngt). Jag äger för att ordna denna plats mot qvällens gille! Hedberg Bröll. 123(1865). Den sista aftonen ordnas ofta enstaka större bal. Lewenhaupt Reddy 56(1907).

c) (numera bl. tillf.) tillsammans med avs. vid måltid l. maträtt: tillreda, tillaga; ngn gg utan obj.: ”stöka” tillsammans med matlagning o. d. Bremer namn 302(1856). (Komministerfrun) går för att ordna inom köket. Ekström Vandr. 5(1871). därför strukturerade denna morgonmål åt Hans. Roos Norrsk. 83(1897).

d) (vard.) allmännare: åstadkomma; göra; anskaffa o. d.; särsk. inom fråga angående anskaffandet från ett mer l. mindre svåråtkomlig existera (t. ex. sprit). inledande målet (i fotbollsmatchen) ordnades genom en löst ny tillväxt. IdrBl. 1924, nr 74, s. 10. Kunde jag ordna ett velociped åt henne? Trenter SomRop. 121(1944). (N. N.) ägde frågat ifall .. (N. N.) kunde ”ordna” flytande bränsle åt ett köpman (N. N.). SvD(B) 1945, nr 37, s. 3.

6) bringa (ngt) inom en tillfredsställande l. riktigt l. gott l. färdigt skick o. d.

a) (numera bl. tillf.) färdigställa, utföra ljus l. inom ordning. vid aftonen (före karavanfärden) ordnades samtliga bördor. Hedin Pol 1: 105(1911).

b) (numera bl. tillf.) producera ordning o. reda inom (ngt). Ordna detta förvirrade. Tegnér (WB) 3: 240(1819). Jag besitter ännu ej lyckats ordna hans term ifall riktig samt pligt, angående sjelfviskhet samt uppoffring. Jolin Mjölnarfr. 17(1865).

c) ett fåtal mot stånd enstaka (tillfredsställande) uppgörelse tillsammans med avs. vid (ett mellanhavande tillsammans ngn, t. ex. enstaka handel, en avtal l. enstaka tvist), utföra upp, klara av; stundom liktydigt med: erlägga l. likvidera (ngt). oss måste ordna saken. Jensen Mickiewicz Tad. 178(1898). då detta gick för att ordna lönevillkoren på grund av övriga sjöfolksgrupper, således (osv.). SvD(A) 1929, nr 100, s. 4. oss bör ordna detta (dvs. betalningen från hyran) inom godo. Moberg Rosell 292(1932). oss ett fåtal anta, för att .. (byggmästaren, vilket misskött kyrkorestaureringen) tvingades ordna sitt mellanhavande tillsammans domkyrkan. KyrkohÅ 1940, s. 110.

d) [jfr motsv. anv. inom d.] (starkt vard.) till för att beteckna för att ngn vinner ovan ngn inom spel l. slagsmål o. d.: ”klara”, slå. Östberg skall ordna Menzel (i tennistävlingen), ifall allt går efter kalkyl. DN(A) 1934, nr 17, s. 13.

II. refl.

1) ifall individ l. sak: placera sig inom viss (särsk. vederbörlig, riktig) ordning, gruppera sig l. artikel organiserad vid visst (särsk. vederbörligt, riktigt sätt); särsk. ifall soldater: ställa upp (i viss formation), ofta tillsammans med bibet. av: utföra sig redo (till strid); jfr 7. Trupperna strukturerade sig inom fyrkant. Deltagarna inom högtidligheten strukturerade sig inom (l. till) procession. (Riddarens) människor, hvilket redan ordnat sig, till för att .. rusa mot vagnborgen. Rydberg Sing. 41(1857, 1865; uppl. 1876: fylkat sig); jfr 7. ett byggnadslänga, hvars inre ordnar sig omkring .. samlingsrum. Hahr ArkitH 388(1902). Närmare kommo .. (tranorna) långsamt, dock säkert ordnande sig inom sin vanliga spetsvinkliga flyktordning. klubba SvRidd. 70(1912). (Det) existerar .. efter tyngdens team detta virvlande ordnar sig. Hallström Händ. 49(1927). — särsk.

a) tillsammans pluralt l. koll. subj.; symboliskt enstaka gruppering såsom tillika innebär enstaka uppdelning inom en flertal (lika l. olika) gruppenheter l. formationer. strindberg NRik. 13(1882). Vore solen stillastående, skulle atmosferen ordna sig uti lager af olika täthet. NordT 1883, s. 232. Inom tyska riket började dem mindre makterna ordna sig inom skilda läger. Hjärne K12 91(1902).

b) (†) inom utvidgad anv.: inordna sig. Vissa af dem denna plats framstälda plural-formerna (av termen ’lækir', läkare) ordna sig synbarligen beneath den svaga böjningen. Rydqvist SSL 2: 47(1857). Därs. 538(1860).

2) (†) angående person: slå sig ned l. sätta sig mot rätta l. slå sig mot ro (på enstaka viss område, inom ett viss ställning); äv. inom p. pf.: likt slagit sig ned l. satt sig mot rätta osv. enstaka afton .. strukturerade sig enkefru von Horst, .. inom sin beqväma länstol framför den trefligt sprakande brasan. Carlén Klein 9(1838). Den eleganta salongen, var damerna inom pälskragarna redan sutto strukturerade samt konverserade tillsammans med värdinnan. Kuylenstierna-Wenster Ber. 72(1898).

3) (numera bl. tillf.) ifall persongrupp, inom uttr. ordna sig såsom l. mot ngt, strukturera sig ss. l. forma ngt. Regeringens motståndare begynte .. ordna sig såsom en område. Malmström Hist. 2: 123(1863). undvikande ifrån sina nedbrända byar mot ödemarker .. ägde .. (donatisterna) der ordnat sig mot röfvarband. Rydberg Ath. 249(1866).

4) (numera bl. tillf.) angående sak l. (enst., titta a) person: skapa l. förbättra l. gestalta sig l. framträda vid en visst sätt, anlända inom visst (ordnat) skick; särsk. inom uttr. ordna sig mot l. inom ngt, skapa sig mot l. gruppera sig inom l. forma ngt. SvLittFT 1836, sp. 252. Ur dem skuggade, dem misstänkta dragen / Sig strukturerade monark Sigismunds gestalt / på grund av mina blickar (i ett drömsyn). Ridderstad SDikt. 3: 156(1862). vid bergen ordnar sig växtlifvet inom bälten efter höjden öfver hafvet. Svensén mark. 545(1887). Plötsligt ordnar sig diset mot ett japansk akvarell. Engström Häckl. 55(1913). — särsk.

a) (†) ifall individ, närmande sig bet.: förbättra sig l. mogna. Hvad man växer hvad man ordnar sig långsamt. Bremer skrivelse 1: 282(1834).

b) närmande sig bet.: växa fram. (Åkrar odlades, fähus byggdes.) således småningom strukturerade sig gården tillsammans med byggnad, gård, fält samt bohag. Modin GTåsjö 78(1916).

5) (numera bl. tillf.) angående individ l. persongrupp o. d.: gestalta l. utforma sina allmänna förhållanden vid en visst sätt. Låt kyrkoförsamlingarna ordna sig, .. utan något tvång ifrån statens blad. Forssell Stud. 1: 386(1875). Högberg Vred. 3: 429(1906).

6) (tillf.) ifall ngns nervsystem: anlända inom sådant skick för att detta fungerar normalt; jfr III 2 b. (Den upprörde maken) kände .. sina nerver ordna sig samt lugna sig. strindberg Fagerv. 206(1902).

7) (numera bl. tillf.) utföra sig l. bli färdig l. redo l. inom ordning; bereda l. rusta sig o. d.; jfr 1. Almqvist Ekols. 1: 326(1847). Karl Gustaf .. strukturerade sig ifrån start för att uppträda inom den dubbla rollen af eröfrare samt beskyddare. SvH 5: 507(1906). Koch Arb. 282(1912). — särsk. tillsammans med speciell tanke vid för att ngn fullfölja sin klädsel l. frisyr tydlig l. rättar mot (ngn detalj i) sin klädsel l. frisyr; jfr inom 2 a. Heidenstam Karol. 1: 323(1897).

8) angående sak, till för att beteckna för att utvecklingen tillsammans med avs. vid ngt (särsk. ngt vilket existerar tilltrasslat l. problematiskt l. synes ovisst) leder mot för att detta kommer inom detta skick likt detta (enl. ngns önskan) bör l. skall ha: reda upp sig; vanl. opers. l. tillsammans med en subj. tillsammans ett allmän, obestämd bet. (t. ex. detta all l. allt l. saken). Carlson Hist. 4: 19(1875). en läger må arta sig hur liksom helst, äger man blott godt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, ordnar sig vanligen detta öfriga. Sjöstedt Storv. 536(1911). denne förstod icke Katjas bekymmer. Allting ägde ju ordnat sig. geolog Flick. 155(1925). detta ordnar sig nog, bör ni se! Johnson SträndSvall 414(1946).

III. inom p. pf. inom mer l. mindre adjektivisk anv.; jfr ORDENTLIG.— jfr O-,VÄL-ORDNAD.

1) liksom existerar uppställd inom l. utmärkes från enstaka viss, strukturerad l. symmetrisk ordning o. d. Iklädd .. blomsterprakt gick .. (den majfirande) skaran inom kyrkan inom strukturerade led. Nilsson FestdVard. 117(1925).

2) vilket utmärkes från ordning o. reda l. planmässighet l. systematisering l. regelmässighet; vars utformning l. skick bestämmes från vissa fasta regler l. lagar, reglerad. då enstaka rättsgrundsats, såsom sådan, inledningsvis erkännes samt följes på grund av dess personlig skull, existerar start mot en ordnadt samhälle laggd. Nordström Samh. 2: 1(1840). Ordnad skogshushållning kallas detta, då skogen skötes efter ett bestämd program (hushållningsplan). Cnattingius(1876, 1894). status för att utskänka pilsnerdricka nära strukturerade måltider. SDS 1925, nr 69, s. 1. Energisk representant tillsammans med ordnad vetenskapen om resurserhandel och finans .. sökes. GHT 1933, nr 213, s. 20. Ordnad bokföring. SFS 1939, s. 479.— särsk.

a) symboliskt för att ngns levnadsförhållanden utmärkas från regelbundna, ”goda” l. normala vanor. Ordnadt lefnadssätt. Klint(1906). denne ägde lärt sig sätta värde vid sin strukturerade tillvaro tillsammans bestämda fritider samt bestämda pengar. Engström Romant. 62(1927). Då polismästarens släkt .. flyttade mot staden samt han egen därmed kom inom strukturerade förhållanden. Hellström Malmros 24(1931).

b) tillsammans med. inom fråga ifall en lugnt o. sansat, normalt, redigt uppträdande. UpsLäkF 1904—1905, s. 45. Wigert PsykSj. 1: 152(1924).

3) (†) angående person: rangerad. Ja, jag existerar för tillfället enstaka ordnad karl, / äger tjenst samt en litet stenhus. Sturzen-Becker 5: 122(1862).

Särsk. förb.: ORDNA IN10 4. mot inom 1; jfr inordna.

1) inom uttr. ordna in ngt inom ngt l. ordna in sig (stundom sig in) inom ngt l. (mera tillf.) utan prep.-bestämning.

a) inom eg. anv.: placera l. anbringa ngt vid dess område l. inpassa l. infoga ngt resp. ställa in sig l. vandra in inom enstaka viss lag l. formation o. d.; stundom (med obj. resp. subj. symboliskt enstaka mängd objekt o. d.): foga ngt resp. sig samman mot ngt. Koch Arb. 19(1912). Timret (går) genom en af sunden, var detta ordnas in inom timmerflottar till för att föras vidare ned mot landremsa vid havet. TurÅ 1914, s. 140.

b) bildl.: inpassa l. inrangera ngt l. giva ngt dess lokal resp. låta sig infogas l. vandra in inom en visst kontext, inom en större helt o. d. Geijer inom. 4: 153(1822). Lärjungeskapet mot Montesquieu ordnar redan in honom bland realister samt historici. Blanck NordRenäss. 53(1911).

2) (mera tillf.) bildl., inom uttr. ordna in sig beneath ngt, inom en l. annat avseende rätta sig efter ngt, underordna sig ngt. TurÅ 1910, s. 284.—

ORDNA tillsammans, titta ordna inom 5 a α. —

ORDNA OM10 4. jfr omordna.

1) mot inom 1, 3: ordna vid en nytt sätt. Schück Rom 2: 252(1914).

2) = ordna inom 5. Ling Riksd. 119(1817). Den 21 oktober. ägde miss Shên ordnat ifall för att revolution skulle äga plats inom Tientsin. Nyström NKina 2: 144(1914). —

ORDNA TILL10 4. (ngt vard.) mot inom 5: ställa mot, ställa angående. Hallström Brilj. 129(1896). vid torsdagsafton .. strukturerade vännerna mot enstaka missionsfest. VästerbK 1927, nr 168, s. 5.jfr tillordna. —

ORDNA UPP10 4, äv. OPP4. jfr uppordna.

1) mot inom 1: ordna, ställa upp. TurÅ 1912, s. 153.(Krigsfångarna) ordnades upp inom långa kolonner. Blomberg Överg. 201(1915). särsk. inom pregnant anv.: bringa inom sann, ordnad, vederbörlig ordning. Blomberg Överg. 118(1915). för att numeriskt värde dublettsamlingar ordnats upp. SvD(A) 1932, nr 177, s. 3.

2) mot inom 6.

a) (tillf.) tillsammans avs. vid mekanism: sätta inom funktionsdugligt skick. SvD(A) 1930, nr 346, s. 13.

b) allmännare: reda ut, klara upp. Ordna upp sina angelägenheter. Lindqvist BakMoln. 151(1911).

3) mot inom 6, II 8, refl., = ordna II 8. ej blir detta konflikt inte! .. detta ordnar nog upp sig! Cederschiöld Kerg. 40(1917).

Avledn.: ORDNARE, m.||(ig.) resp. (om sak) r. l. m. [jfr dan. o. t. ordner, ävensom lat. ordinator] individ liksom ordnar ngt. Linc.(1640; beneath ordinator). särsk.

1) mot inom 1.

a) (numera bl. tillf.) individ liksom ordnar upp ngt l. såsom bringar l. upprätthåller ordning (o. reda) bland personer l. föremål; äv. tillsammans bibet. från 2. Wollimhaus Ind.(1652). (Snorre Sturlasson) existerar ännu mer samlare samt ordnare än författare. Geijer SvFolkH 1: 6(1832). Carlander SvBibl. IV. 2: 498(1903).

b) ifall mekanisk anordning till ordnande från ngt l. ifall pärm o. d. vari ngt förvaras ordnat efter visst system; inom ssgrna ark-, brev-, faktura-ordnare.

2) (numera inom sht inom vitter stil) mot inom 3: individ (l. inflytande o. d.) såsom fastställer l. bestämmer ngts form eller gestalt l. skick l. lagarna på grund av ngt l. vilket organiserar l. planlägger l. systematiserar ngt l. ger ngt lagbundet skick; organisator, planläggare; systematiker; äv.: (ngts) skapare l. stiftare. Wollimhaus Ind.(1652). Den store samt vise .. Ordnaren af menniskoverk samt menniskolycka (dvs. Gud). Wallin Rel. 4: 508(1837). Den store ordnaren af vårt samhällsskick (dvs. G. I). Quennerstedt Smål. 92(1891). (Parque Güell:s) ordnare, den framstående arkitekten arkitekt. Lewenhaupt Pyren. 127(1914). (O. Montelius) äger varit den store ordnaren, systembyggaren, liksom .. dragit upp konturerna mot läka Europas förhistoriska tillväxt. UpplFmT 33—36: 290(1921).

3) (†) mot inom 1, 3, angående individ såsom äger befälet ovan ett denna plats. Johansson HomIl. 1: 16(1846). Runeberg 2: 113(1848). —

ORDNARINNA, f. [jfr t. ordnerin; avledn. från ordnare] (mera tillf.) kvinnlig ”ordnare”; särsk. mot inom 3. 2VittAH 15: 148(1830, 1839). Östergren(1934). —

ORDNERSKA, f. [avledn. från ordnare] (mera tillf.) = ordnarinna;särsk. mot inom 3. BL 16: 309(1849).