Vad är exempel på grönområden

Fritte: huvudstaden växer så detta ger ljud från sprickor. oss måste få lokal tillsammans med allt vilket behövs för för att producera enstaka tätort där oss trivs. dock hur går detta egentligen till? inom podden huvudstaden växer pratar jag Fritte Fritzson tillsammans experter från huvudstaden tätort ifall frågor liksom berör just dig. Idag handlar detta ifall gröna samt blå plats. ifall oss ej visste detta innan märkte oss beneath pandemin hur betydande naturen är för oss. Stormköken tog slut inom butikerna samt oss hängde mer inom våra närområden, promenerade samt cyklade mot arbete samt förskolor. inom solens tid handlar detta ifall parkerar samt träd, samt varför detta gröna är viktigt för oss samt vår tätort, dock oss dyker också ner beneath marken samt titta hur nya smarta växtbäddar ger träden inom staden bättre möjligheter för att växa samtidigt likt oss återvinner julgranar.

Välkomna bör ni existera mot huvudstaden växer samt välkomna säger jag också mot Britt-Marie Alvem.

Britt-Marie: tackar så mycket.

Fritte: samt Elisabeth Rosenqvist Saidac.

Elisabeth: tackar så mycket.

Fritte: oss bör presentera er, Elisabeth ni är landskapsarkitekt samt stadsträdgårdsmästare inom Stockholms tätort sedan 2015, också enhetschef för park- samt stadsmiljöenheten, stadsmiljöavdelningen, trafikkontoret.

Elisabeth: detta stämmer!

Fritte: Långt namn.

Elisabeth: Ja, detta är väldigt, väldigt långt.

Fritte: samt Britt-Marie, ni är landskapsarkitekt samt trädspecialist samt arbetat åt staden sedan 1997, särskilt tillsammans gatuträd sedan 2007, där ni också medverkat inom utformningen från nya smarta växtbäddar samt användandet från biokol.

Britt-Marie: Ja detta stämmer bra.

Fritte: Idag bör oss prata ifall stadens gröna samt blå boende, samt tillsammans detta menar oss parkerar samt grönområden samt så vattenrummen såsom ej minimalt är så viktiga för Stockholms ort samt detta såsom gör huvudstaden likt unikt. Varför är grönska samt gröna lokal inom staden så viktigt skulle ni säga?

Elisabeth: detta är otroligt viktigt för vårt välmående, för samtliga oss såsom bor inom huvudstaden dock även för dem likt kommer hit samt besöker ett tätort samt ett ort likt växer vilket oss gör, detta är ju en tillgångar likt oss äger kostnadsfri. detta här fantastiska kulturhistoriska arvet tillsammans med våra parkerar inom staden, dock också samtliga dem nya parkerna vilket oss bygger just idag inom ytterkransen dock också enstaka sektion nya inom innerstaden. samt dem här betyder ju otroligt många såsom ni plats inne på inom inledningen här, ej minimalt beneath detta föregångna året beneath corona. Man verkligen såg hur oss nyttjar staden vilket stockholmare. oss flyttade ut samt där fick oss umgås, på distans, dock detta fanns ett tillgänglig område där varenda får existera. detta är helt strålande. detta besitter väldigt, väldigt massiv innebörd detta gröna.

Britt-Marie: Nej, dock detta är ju strålande samt oss märker ju också hur många invånarna bryr sig ifall den här typen från frågor. detta är väldigt viktigt för dem.

Fritte: idag pratar oss ifall dem miljöpsykologiska aspekterna, liksom upplevelsemässigt. dock jag tänker för att stadens träd samt grönska också gör en jobb rent klimatmässigt?

Elisabeth: Jamen självklart alltså. Man är kapabel ju säga för att våra parkerar samt träd är stadens lungor. samt utan lungor överlever man ej så länge.

Britt-Marie: Nej.

Elisabeth: samt sen så jobbar oss ju bota tiden för för att accentuera för att behärska göra ännu mer samt få ut ännu mer från våra gröna volymer. samt detta handlar just ifall för att både värna detta historiska arbetet oss besitter samt verkligen ser mot för att detta bevaras samt utvecklas.

Fritte: Mm.

Elisabeth: dock detta handlar också lika många ifall för att hitta nya metoder likt oss kommer komma in på sen. samt för att producera nya parkerar likt liksom fyller år varenda dem nya behov såsom våra nya invånare inom staden besitter samt även dem vilket reser hit.

Fritte: Just det… Varning för massiv fråga då för tillfället, dock vilka utmaningar finns detta när oss skapar gröna lokal inom staden?

Britt-Marie: Plats!

Elisabeth: Ja…

Britt-Marie: Plats.

Elisabeth: detta är väl den absoluta utmaningen, för att få in varenda olika intressen på enstaka små yta för för att oss besitter ju ej så många mark för att tillgå inom nya områden samtliga gånger. detta varierar ju såklart, dock då gäller detta för att hitta detta här mångfunktionella. samt hur ställer man ifall snabbt?

Britt-Marie: samt jag säger även för att detta är ont ifall lokal inom även inom den befintliga staden. detta blir trängre samt trängre där. detta äger hänt väldigt många vilket oss kommer för att anlända in på senare tillsammans ledningsstruktur tillexempel. Förr så ägde man ej lika många ledningar såsom oss äger idag. Idag äger oss fått mot fjäril kall luft samt fjärrvärme samt jättemycket el samt då… ledning, fiber allt sånt alltså. Förr fanns detta många mer ställe. samt för att trafiken äger ökat.

Fritte: samt dem här ledningarna bör samsas tillsammans med trädens rötter mot exempel?

Britt-Marie: Ja noggrann, så är det.

Fritte: När detta då planeras nya områden, Norra Djurgårdsstaden mot modell, finns detta då fasta normer för hur många från den bebyggda ytan liksom bör artikel parkmark?

Elisabeth: Ja, man besitter ju, dels så jobbar man tillsammans någonting likt heter grönytekomp, alltså man kompenserar för den mark man tar inom anspråk. samt där sätter man vissa avtal för för att man bör äga ett viss grönyta samt detta får ju byggherrarna mot sig när dem startar sitt arbete, så för att dem vet för att så här många grönyta bör detta artikel. Sen är ju Norra Djurgårdsstaden lite unikt inom samt tillsammans närheten mot nationalstadsparken samt för att man besitter kunnat ställa väldigt väldigt specifika krav, så detta där varierar ju också lite beroende på fanns inom staden man är, plats man bygger. dock detta är ju mer samt mer sådana krav liksom kommer in samt man ställer samt detta är gröna överdel, detta är gröna väggar angående man ej besitter platsen på marken vilket man ställer krav på. samt detta är ju strålande för detta skapar ju enstaka ännu grönare miljö, inom detta här… inom grunden ganska hårdgjorda så förmå man komplettera tillsammans dem här tillkommande sakerna, vilket oss möjligen ej ägde för 10 år sedan en operativ struktur för.

Britt-Marie: enstaka massiv skillnad tycker jag också är för att samtliga inom nybyggnads områden är mer alternativt mindre samtliga gator samt träd planterade. inom den befintliga staden, alternativt stenstaden, så detta är ofta huvudgatorna alternativt esplanaderna etcetera likt är trädplanterade, samt så förekommer detta gatuträd på några få ställen.

Fritte: Jag tänker också för att man skulle behärska titta detta likt ett samtal kring dem gröna rummens kvalité, för för att ibland är kapabel detta behövas liksom en stort fält där man förmå löpa tillsammans sin hunddjur samt kasta frisbee…

Elisabeth: Mm, mm.

Fritte: Där liksom ytan är nödvändig inom sig. dock sen finns detta ju också lite mera... vad bör man säga, lite o-omhändertagna områden, möjligen impediment mark vilket är grönt dock likt ligger nära enstaka trafikled mot modell, vilket ej äger någon större kvalité inom förhållande mot ett väldigt små park såsom möjligen såsom äger väldigt hög kvalité. Hur tänker ni kring den frågan?

Elisabeth: Nej, dock alltså just dem här impedimentsytorna dem skulle man egentligen behärska ställa angående driften på för att göra mot ängsytor samt äga ett ytterligare typ från hantering från dem ytorna, så för att man på detta sättet få in mer från den biologiska, stärka den biologiska mångfalden. Sen inom dem små parkerna så gäller detta ju för att arbeta tillsammans med kvalité, kvalité vilket gör för att oss på en smart sätt också förmå underhålla samt drifta dem här parkerna för för att dem är så resehandling små samt kräver också ständigt detta där lilla ytterligare för för att dem bör hålla den höga kvalitén. samt besökstryck är ju en från våra möjligen då, angående man bör prata angående bekymmer. dock detta är jättetrevligt för att detta är jättemycket människor där, dock detta gör också för att oss får en högre slitage, samt detta kräver mer skötsel för för att hålla detta grönt.

Fritte: Mm.

Elisabeth: dock detta är ju en kärt bekymmer. Jag önskar ej säga för att detta egentligen är en bekymmer, för jag är så himla lycklig för att oss är inom våra parker!

Fritte: Ja, detta är ju oss invånare också. för att oss är inom våra parkerar för att ni jobbar för parkerna.

Fritte: dock när huvudstaden växer likt oss besitter pratat angående så måste ju ibland grönområden tas inom anspråk, samt detta kunna ju leda mot reaktioner såklart från boende. oss plats inne på detta lite grann för att ni måste kompensera. dock hur jobbar ni inom Stockholms tätort för för att lösa den frågan?

Elisabeth: Dels så avsätter oss ju inom planeringen, så avsätter oss ju valuta för för att behärska anlägga grönytor inom detta nya området, oss anlägger alternativt inom närområdet mot detta nyanlagda området. Där ni möjligen, liksom ni pratade ifall tidigare, ägde dem här impedimentsytorna. möjligen kunna man helt plötsligt anlägga enstaka ängsmark därför för att man får den ekonomiska möjligheten genom detta pågående exploateringsprojekt. Så så försöker oss ju hitta liksom hitta för att utöka den gröna ytan, trots för att oss vet för att oss besitter tagit grön mark inom anspråk, för för att behärska leva upp mot dem bostadsmål oss ändå äger inom staden. samt detta är ju en annat jätte jätte viktigt mål, dock jag tror helt för att den här synergieffekten från dem här två samt när man gör detta tillsammans så blir detta väldigt väldigt bra.

Fritte: Mm. När jag tittar på en område, vilket Årstafältet mot modell, där man då liksom naggar fältet inom kanten litegrann tillsammans fräsch bebyggelse...

Britt-Marie: Mm.

Fritte: dock jag är kapabel ju verkligen titta för att idén angående någon slags huvud Park, där liksom detta gröna inom mitten får ett väldigt hög kvalité samt möjligen också mot samt tillsammans för för att detta för att detta blir mer laddad tillsammans med bostäder inom kanterna. detta är väl modell på detta där människor då möjligen reagerar mot för att x antal kvadratmeter då försvinner samt blir bostäder istället för grönt?

Britt-Marie: Ja. Samtidigt så får man ju tänka för att faktiskt gatan besitter försvunnit där, den här leden inom samt tillsammans med södra länken.

Elisabeth: Precis.

Britt-Marie: samt Årsta bebyggelsen äger enstaka möjlighet för att växa ihop tillsammans den här grönytan på ett… Bättre sätt får man ju säga. för att man får just den här huvud Park känslan möjligen, alternativt liksom enstaka park liksom hör ihop tillsammans med bebyggelse inom varenda fall.

Elisabeth: Ja, jag tycker för att detta. detta är ju liksom så oss jobbar för för att få mot dem här fina grönområdena samt kvalitativa grönområdena inom dem nya bostadsområdena. samt för att oss då är kapabel lämna igen någonting mot stockholmarna liksom är minimalt lika god såsom detta oss tog. Sen möjligen detta besitter andra kvalitéer än den mark oss tog inom anspråk.

Fritte: Ni äger ju dem senaste åren gjort enstaka massiv satsning likt heter Grönare huvudstaden, är kapabel ni berätta lite ifall den?

Elisabeth: Ja, Grönare huvudstaden är ett massiv politisk satsning vilket både omfattar riktlinjer såsom antogs från vår kommunfullmäktige, 2017, samt detta är riktlinjer för hur man bör organisera samt förvalta samt drifta dem gröna områdena inom huvudstaden, både parkerar samt naturmark. samt när dem här riktlinjerna antogs så fick oss samtidigt på trafikkontoret enstaka utökad ekonomisk plan ifall 300 miljoner kronor, för nya parkerar samt gröna stråk inom ytterstaden. samt detta här plats ju helt strålande samt väldigt unikt för att få en sånt uppgift. samt detta äger resulterat inom för att oss besitter jobbat tillsammans med 25 stycken uppdrag inom ytterstaden liksom både är stråk samt parkerar. oss äger bland annat Vårbergstoppen, enstaka helt färsk stadspark.

Britt-Marie: Den är fantastisk.

Elisabeth: Ja helt otrolig!

Britt-Marie: Faktiskt makalös tycker jag.

Elisabeth: samt Magelungens strandpromenad, samt detta roliga tillsammans detta är för att detta här besitter oss liksom... Arbetat tillsammans tillsammans med ett stråkstudie samt kunnat liksom berika dem här två olika plan tillsammans både dem gröna aspekterna dock också tillsammans tillgänglighet samt framkomlighet, plus stärkt den biologiska mångfalden. Så för att detta finns ju väldigt, väldigt många fina arbete samt där är kapabel man gå in samt läsa mer angående dem på huvudstaden växer för detta är fantastiska utflyktsmål.

Fritte: Mm! dem här 25 projekten är detta speciellt då liksom inom ytterstaden alternativt är detta ett väldig blandning där?

Elisabeth: Mm den första satsningen, den fanns ju riktad mot ytterstaden. för att oss skulle arbeta för för att knyta ihop stadsdelarna inom ytterkransen tillsammans varandra. Jag brukar ständigt prata angående för att oss bygger enstaka fräsch årsring. detta brukar man ju prata ifall inom huvudstaden, våra broar är årsringar, våra grönområden är årsringar samt idag är oss inne på ett färsk årsring. samt detta känns ju jättehärligt hur man knyter ihop dem här olika delarna tillsammans varandra genom detta gröna.

Fritte: Ja, ni nämnde ju stråk… detta här tillsammans med stråk även för växter samt djurliv, alltså biologiska korridorer samt så där, är detta någonting ni tänker på?

Britt-Marie: Ja, jättemycket. oss försöker ju stärka stadens ek samband och… Alltså, oss äger ju en… Man brukar prata angående ett ek population faktiskt, alltså den stammar ju från den tiden då kronan byggde skepp från ek, så detta är kvar samt detta finns. Man äger inventerat, alternativt staden besitter låtit inventera, platser så för att detta finns ek tyngdpunkter inom staden. Så detta finns jättefina ek miljöer, så för att detta där försöker man ju då på olika sätt binda ihop, även genom samt inom den nya bebyggelsen. Så mot modell inom Norra Djurgårdsstaden så är ju detta ett betydande ek miljö samt där äger oss ju ek vilket gatuträd mot modell på vissa platser.

Elisabeth: samt där finns ju också inom Grönare huvudstaden, etapp tre syftar ju bara mot bland annat för att stärka ek sambanden samt då äger oss jobbat tillsammans Farsta samt Skärholmen samt detta äger blivit en strålande konsekvens. samt detta möjligen roliga tillsammans med dem här projekten är också för att då besitter oss samtidigt när oss äger gjort detta här friställt ekarna så för att dem kommunicerar tillsammans varandra också skapat enstaka helt ytterligare säkerhet inom dem här områdena. När slyet försvinner, så vågar man helt plötsligt vistas här. Man är ej riktigt lika rädd för för att detta är igenvuxet överallt.

Fritte: Nej, detta tänkte jag också på för för att ni ägde något samråd för en tag sen ifall Trekanten inom Gröndal samt Liljeholmen… samt där längs tillsammans strandkanterna, där är detta är ju ganska många såhär buskar så. dock är detta någonting vilket ni tänker allmänt på, lite mera öppna vyer inom naturområdena?

Britt-Marie: detta där är också enstaka balansgång tillsammans djurliv, samt fågellivet då framförallt likt man får ta hänsyn till.

Fritte: dock Magelungens strandpromenad är ju också en utmärkt modell på där dem gröna samt blå rummen möts alternativt hur?

Elisabeth: Ja, detta är detta ju helt, samt där äger oss ju verkligen jobbat tillsammans hänsyn mot vattenlivet, mot den biologiska mångfalden, oss äger undvikit för att producera beneath tiden detta äger varit häckningsperiod... oss besitter också satt ihop enstaka rad olika holkar för fladdermöss, för fåglar från olika arter, oss besitter insektshotell… dock också den här närheten genom den fantastiska badbryggan såsom faktiskt plats nominerad mot Sveriges bästa landskapsarkitektur för en par år sedan. Just hur den möter vattnet på vattnets villkor är ju oerhört viktigt, dock också skapar tillgänglighet mot vattenrummet på en annat sätt än vad man besitter haft tidigare här.

Fritte: Man äger ju sett, apropå vattnet, så hur tänker ni kring fiske då?

Elisabeth: Alltså när oss gör nya stråk samt så då tar oss ju förbindelse tillsammans varenda olika små föreningar samt organisationer likt finns vilket, såsom äger nyfikenhet från olika sorter just nära vattenrum också samt då förmå detta faktiskt artikel fiskeklubbar vilket oss samtalar om tillsammans för för att ej störa deras aktivitet tillsammans med en nytt stråk alternativt ta hänsyn mot detta, alternativt berätta detta här möjligen ej bästa fiskeplatsen inom fortsättningen för för att detta kommer bli störda fiskar.

Fritte: Just detta. dock jag menar för att människor överhuvudtaget kunna fiska centrala huvudstaden är ju också indikator på för att vattenkvalitén är bra?

Elisabeth: Fantastisk, samt den blir bara bättre samt bättre.

Fritte: detta här är ju superspännande. vilket händer för tillfället tillsammans med Grönare Stockholm?

Elisabeth: för tillfället äger oss fått en utökat uppgift samt nytt förtroende från våran politik för att oss bör fortsätta tillsammans med Grönare huvudstaden etapp fyra. oss besitter avverkat tre etapper samt för tillfället går oss in inom etapp fyra. Den etappen är enstaka mer riktad mot detta grön gröna. oss äger tittat på skyfall, oss äger tittat på värmeöar samt tittat på platser inom staden där dem här olika sakerna sammanträffar. samt detta här gör ju också för att idag jobbar oss ej bara tillsammans med ytterstaden, utan oss jobbar även tillsammans innerstan samt där är både Kungsholmen samt Östermalms stadsdel tillsammans med inom urvalet för för att hitta dem här nya projekten för Grönare huvudstaden etapp fyra.

Fritte: samt värmeöar är detta då delar från stan när detta blir väldigt varmt på sommaren eller?

Elisabeth: Ja, detta blir väldigt varm för oss äger väldigt många hårdgjord yta samt där kommer ju våra träd in för att dem är ju perfekta skydd mot värmeöarna.

Britt-Marie: detta intressanta är ju också titta på platser där man mot modell besitter väldigt stora avrinningsområden så för att detta är många vätska, liksom man kunna hantera inom växtbäddar då samt även få den svalkande effekten från trädkronorna ovanför då.

Fritte: Hur resonerar ni kring aktiviteter samt schema inom dem gröna rummen? Jag tänker för att detta också är enstaka avvägning mellan för att å en sidan samt innehåll parkerna tillsammans med lekplatser, idrott samt caféer, samt å andra sidan för att ”bara” inom citattecken låta detta artikel gröna lokal för rekreation. Elisabeth: Nej dock oss önskar nog äga både samt, dock man förmå ej programmera allting, för detta måste finnas kvar lokal för spontanlek…

Britt-Marie: Mm.

Elisabeth: För spontana initiativ där ni kunna liksom invånare alternativt besökare göra egna saker, för att ni ej liksom är riktad mot för att här bör ni leka, här bör ni grilla samt här bör ni göra detta, utan oss försöker hitta ett balans mellan dem här olika intressena samt också arbeta tillsammans omställbarhet. För detta såsom är poppis idag är ju ej säkert för att detta är poppis angående 10 år.

Britt-Marie: Nej…

Elisabeth: samt där oss ju sett enstaka tillväxt likt skiljer sig mot detta sedvänja sättet för att arbeta tillsammans park. Man efterfrågar nya saker väldigt många snabbare.

Fritte: detta är därför ni ej anlägger padelbanor överallt, för ni tänker för att detta möjligen är ett fluga?

Alla: Haha!

Elisabeth: Nej, dock detta är ju ej ett möjlighet heller, samtidigt tycker jag man äger varit ganska smart när man äger anlagt detta på rest ytor liksom står inom väntan på för att bli bebyggda. Där tycker jag verkligen för att detta fyller år enstaka god funktion för att detta händer någonting.

Fritte: Så jag önskar bara poängtera för att jag besitter inget emot padel.

Alla: Haha!

Elisabeth: Nej, dock jag kunna väl säga så här, jag tycker detta är god. varenda aktiviteter såsom leder mot för att oss rör på oss lite mer!

Britt-Marie: dock jag tycker alltså enstaka utmärkt park rymmer, liksom man angående man tar Rålambshovsparken mot modell. Den rymmer ju alltihopa när man möjligen inom parkens liksom krans mot gatorna besitter alltså både enstaka utomhusteater, man äger ett jättestor parklek, alltså ett bemannad lekpark, så besitter man den här skatebanan beneath bron samt så ligger detta ju boulebanor liksom mot Norr Mälarstrand. samt så äger man detta här fria öppna parkrummet inom mitten som… Jag tycker detta är strålande samt detta är ju otroligt populärt samt väldigt besök. Elisabeth: samt sen äger oss dessutom kunnat arbeta tillsammans omhändertagandet från dagvatten…

Britt-Marie: Ja!

Elisabeth: inom den här parken på en väldigt god sätt.

Fritte: detta är trolleri!

Elisabeth: Ja, detta är lite trolleri, alternativt inte!

Fritte: Haha.

Britt-Marie: alternativt kinder ägg…

Fritte: Ja juste, precis! oss äger ju fått in ett sektion frågor från stockholmarna också. oss förmå väl ta samt lyssna på den första här?

Britt-Marie: Mm!

Lyssnarfråga: hallå, jag fråga hur ni tänker när ni skapar gröna gator inom Stockholm?

Fritte: Vem önskar svara på den?

Britt-Marie: oss jobbar ju på trafikkontoret samt arbetar egentligen tillsammans med detta tillsammans dem befintliga gatorna inom staden samt håller dem inom skick, liksom. dem nya gatorna tillkommer ju egentligen inom dem nya exploateringsområdena, dock där äger ju exploateringskontoret samt oss en väldigt gott samarbete där oss samtalar om. samt detta är just vilket jag beskrev tidigare för att det… Gatorna är, äger väldigt, väldigt ofta trädplanteringar samt även dagvattenhantering inom dem här trädplanteringarna då.

Elisabeth: samt detta är idag är ju detta nästan ett självklarhet för att detta bör existera tillsammans med, ett sektion från enstaka väg bör existera grön, ej minimalt för omhändertagande från dagvatten samt sen äger oss dessutom fått skyfallsproblematiken såsom man äger börjat beakta på senare år. samt börjat titta på, hur förmå oss liksom bygga in detta inom systemet också? samt då är ju våra gröna ytor helt fantastiska.

Fritte: Ah. dock då förmå detta mot modell artikel växtbäddar runt träd där detta ej är hårdgjort så för att man kunna ta grabb ifall avrinningen direkt mot exempel?

Britt-Marie: detta är kapabel ju också artikel hårdgjort. Man bygger likt ett stenkista förmå man säga beneath mark, vilket liksom ger utrymme för trädens rötter för att växa inom. samt så förmå man lägga plattor över detta där samt detta äger bärighet då liksom man förmå gå samt pedalera på inom samtliga fall samt köra vissa driftfordon samt så. samt sen så äger man ett brunn vilket man leder ned dagvattnet, samt då är kapabel man fördröja dagvattnet där samt faktiskt utnyttja detta liksom någonting positivt istället för för att detta bara är ett restprodukt. För detta bevattnar också träden, den får ju sin atmosfär samt vattentillgång då inom dem här växtbäddarna.

Fritte: Mm. När oss ändå är inne på träd. Hur många olika sorters träd finns detta egentligen på Stockholms gator samt inom parkerna?

Britt-Marie: Ja, jag äger ju fått slå upp detta här! oss äger ju bäst koll på gatuträden. detta är dem likt oss besitter inventerat maximalt. samt där finns detta ungefär 250 stycken arter samt sorter… detta tycker jag är för lågt haha.

Alla: Haha!

Fritte: ni är inte någonsin nöjd…

Britt-Marie: Nej, inte någonsin nöjd! detta är ju så för att för för att få en motståndskraftigt trädbestånd så ser oss för att oss behöver öka diversiteten då, samt oss behöver äga in fler olika arter samt sorter inom staden. oss är otroligt oroliga för för att träden bör drabbas från olika trädsjukdomar alltså. oss äger ju exemplet för oss, detta stora är ju almsjukan. detta besitter varit väldigt stora träd vilket oss äger fått ta försvunnen samt särskilt på sista tiden, så den besitter ökat dem senaste åren samt detta beror antagligen på för att oss besitter just dem här varmare somrarna tror vi.

Elisabeth: dock sen är detta ju också för att oss besitter ju en ganska jämnårigt bestånd, samt många från våra lite historiska parkerar anlades ju samtidigt samt man använde alm vilket basträd. samt detta gör ju för att detta ser ju ganska fruktansvärt ut när oss blir tvungna, för för att detta blir ju ett fara för tredjeplats man också. detta är ej bara för att trädet är sjukt, utan en träd vilket är sjukligt dör ju samt detta förmå ju fälla samt detta kunna bli konsekvenser från detta. detta, dock då blir detta ju.. Då förmå detta titta rätt brutalt ut när man måste gå in inom enstaka park samt bara ta ner varenda träd.

Fritte: Just detta. dock ju fler olika träd, desto stabilare samt mer motståndskraftig förmå man möjligen säga?

Britt-Marie: Ja!

Elisabeth: Ja! detta är så oss försöker arbeta så, för för att bli mer resilienta för för att angående ett trädart skulle drabbas så besitter oss inom samtliga fall andra arter kvar. Förhoppningsvis får dem ej identisk sjukdomar, eftersom dem äger olika genetisk uppsättning…

Britt-Marie: samt vilket svar på den här frågan tillsammans med hur oss tänker när oss skapar nya gator så är detta ju ofta för att man ser för att man går ifrån detta här för att använda bara en träd inom gatan utan man gör blandalléer. detta finns ju Sockenvägen, äger oss byggt, sträckan såsom går över Enskedefältet, där äger oss gjort en svackdike samt tittar på olika trädarter liksom tål olika många vattenmängder. Alltså för dem här växtbäddarna är... Ibland är dem väldigt torra samt ibland är dem väldigt blöta. Så då säger man för att träden bör tåla ett hög amplitud då, alltså olika vattenstånd. Då besitter oss tittat på hagtorn samt även tagit in träd liksom heter Nyssa likt är väldigt speciellt, kommer från östra USA…

Fritte: Roligt för att nyaste trädet heter Nyssa…

Elisabeth: Haha ja precis…

Fritte: dock 250 arter alltså… Jag är imponerad. Jag skulle möjligen behärska räkna upp 25 olika träd. dock hur tänker ni kring detta här tillsammans arter såsom traditionellt besitter funnits inom land alternativt inom Stockholmsområdet? Kontra för att plocka in vilket, vad bör man säga, mer exotiska träd?

Britt-Marie: Alltså angående jag säger såhär, inom innerstan så besitter oss, alltså ett övervägande sektion träd. Mer alternativt mindre samtliga esplanader är ju träd. Hur många likt helst, samt inom ytterstaden… samt dem lindarna är ju från alltså förra sekelskiftet. samt sen så besitter oss ytterstadsområden vilket möjligen alltså dem är ju byggda… Femtiotal mot sjuttiotal.

Elisabeth: Ja.

Britt-Marie: Där äger oss väldigt, väldigt, väldigt många lönn samt oxel. Så för att förutom då för att dem är väldigt likåldriga så är detta också för att oss ser en bekymmer tillsammans för att äga för få arter, för att oss just ser för att angående man äger för få arter så blir detta mer exponerad för sjukdomar. detta finns studier på detta där nära SLU för att detta fanns ungefär tre träd såsom fanns friska samt ej fick så många sjukdomar från dem likt man anser är dem inhemska träden samt detta var… Jag tror detta fanns oxel samt så plats detta körsbär samt så plats detta enstaka. samt enstaka är ej en sånt där jättebra gatuträd…

Fritte: Haha!

Britt-Marie: Så för att man skulle bli väldigt begränsad ifall man både bör äga en friskt, liksom bestående samt bara använda inhemska träd. dock sen är detta också plats sak på sin lokal liksom, är man är inom närheten från en naturreservat möjligen man bör existera mer… äga mer inhemska arter.

Elisabeth: alternativt göra liksom oss besitter gjort inom Norra Djurgårdsstaden där oss besitter jobbat med…

Britt-Marie: Både och.

Elisabeth: Många olika varianter från ek likt knyter samman mot våra mer sedvänja skogsekar inom omgivningen, så för att där finns ju en sånt sätt för att arbeta tillsammans detta också.

Fritte: Just detta. inom städer liksom Berlin samt New York vet jag för att detta finns appar där invånarna engagerar sig kring träden samt kunna titta hur dem mår, samt mot samt tillsammans hjälpa mot för att vattna dem. Är detta här någonting ni besitter funderat på inom Stockholm?

Britt-Marie: oss äger planer på för att lägga ut dem träd såsom är inventerade, för att lägga ut dem på stadens hemsida, då kommer oss lägga ut ungefärligt planterings år, samt vilken art samt sort detta är.

Fritte: Så då kunna man då egentligen gå runt tillsammans med den här kartan inom mobilen samt titta, detta där är enstaka oxel samt detta är den lind?

Elisabeth: Ja.

Fritte: ifall man är så… Så rudis då vilket jag är då som.

Elisabeth: Haha ja ifall man får mot detta bör detta funka så. Då möjligen ni förmå lära dig 250 arter?

Fritte: Ja dock detta, är detta är enstaka utmärkt målsättning!

Fritte: Jag nämnde ju redan inom inledningen för att huvudstaden är världsledande, får man väl ändå säga, på för att få träd för att växa inom stadsmiljö. samt detta tackar vare ett fräsch teknik för för att anlägga växtbäddar. Britt Marie, kunna ej ni berätta lite ifall detta här?

Britt-Marie: Mm! detta här arbetet började egentligen 2001. Innan jag kom in så plats detta min arbetskamrat Björn Embrén. denne åkte runt inom innerstan samt gjorde enstaka liksom okulär besiktning bara, samt konstaterade för att 2/3 mot 3/4 från träden inom innerstan faktiskt mår väldigt, väldigt dåligt samt detta är ju från gatuträden då.

Fritte: Mm.

Britt-Marie: samt då började han titta på vad man egentligen skulle behärska göra, samt då inspirerades denne från arbeten från Tyskland, Nederländerna samt Köpenhamn framförallt där man äger byggt växtbäddar då, alternativt skelettjordar kallade oss detta då, liksom plats just dem här anläggningarna beneath mark där man använder olika berg fraktioner likt man liksom är kapabel kompaktera, samt så inom början så spolade oss ner mark mellan stenarna för för att trädens rötter skulle få näring. dock idag äger oss bytt ut jorden mot biokol. Man framställer detta inom någonting liksom kallas för pyrolys, detta är ett förbränningsprocess. angående ni besitter enstaka flamma samt så tillför ni väldigt lite syre, då blir detta kol.

I huvudstaden då så försöker man använda stockholmarnas trädgårdsavfall. detta går mot huvudstaden en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt sopor då liksom äger enstaka pyrolysanläggning…

Fritte: samt detta är där julgranarna kommer in?

Britt-Marie: detta är där julgranarna kommer in!

Elisabeth: Mm, exakt!

Britt-Marie: samt detta är ju otroligt utmärkt för att oss besitter julgranar samt är kapabel använda, alltså när man är genomskinlig tillsammans julgranarna, för att man förmå använda dem på detta här sättet. Den stora produktionen, den går mot oss på trafikkontoret samt så använder oss detta inom växtbäddarna samt blandar in inom en stenkrossmaterial då samt detta gör… Den biokolen laddar man också tillsammans med näringsämnen, då är kapabel man använda kompost alternativt man förmå använda gödsel. Man laddar detta här biokolet, biokolet förmå man då ladda tillsammans näring samt så blir detta växttillgängligt beneath flera flera år för träden.

Fritte: dock dem här nya växtbäddarna. Är detta någonting ni använder när ni planterar nytt alternativt kunna man också använda detta för för att hjälpa mot tillsammans med befintliga träna?

Britt-Marie: helt, ofta är detta när man går in inom ett befintlig allé då, oss säger Valhallavägen. Där besitter oss byggt ganska många växtbäddar för där konkurrerar ju parkeringarna samt gatan tillsammans träden så där äger oss kunnat… Då äger man ett massiv vakuumsug. Den kommer på ett lastbil, låter fruktansvärt, dock annars är detta jättebra. Så suger man försvunnen detta gamla materialet samt så förmå man fyllning på tillsammans med detta här nya materialet, samt då förmå oss titta liksom när oss går in inom dem alléerna så tittar oss liksom dem här träden tror oss är kapabel bli bättre från den här behandlingen.

Men detta här trädet måste oss ta försvunnen för detta är dött. Då blir alléerna några nya träd samt väldigt många befintliga tror jag liksom man förmå spara.

Fritte: samt den här teknologin är kapabel man väl säga... detta är någonting såsom andra städer för tillfället börjar titta på Stockholm?

Britt-Marie helt åren äger oss haft väldigt många studiebesök från andra kommuner inom land, samt sen så är detta också internationellt väldigt efterfrågat. detta är nyfikenhet från USA samt från England, från Tyskland samt alltså resten från Europa. samt mot modell äger man inom graz inom Österrike besitter byggt såna här växtbäddar, i enlighet med stockholmsmodellen då.

Fritte: Juste, dock detta här är open source förmå man säga så för att ni hjälper varandra?

Elisabeth: Absolut.

Britt-Marie: helt, samt detta är ju detta vilket är så fint tillsammans med för att arbeta på ett samhälle för att man får göra open source lösningar liksom, samt, oss tittar på varandra, oss hjälper varandra, oss stöttar varandra samt oss besitter en nära samarbete också tillsammans Göteborg samt Malmö där oss samtalar om olika lösningar. detta är jätte jätteroligt…

Fritte: dock jag tycker detta låter strålande. Går för att mäta samt liksom hur många bättre träden mår då nu?

Britt-Marie: Ja, oss äger stammätningar liksom oss gör årligen. Då referensträden blir ju liksom en träd bredvid då kunna man säga, vilket ej besitter fått den här behandlingen. samt så besitter oss dem här, så oss mäter stammätningar samt ser för att detta äger enstaka god tillväxt. Träden bör ju ej växa liksom liksom inom enstaka skogsområde, för att man önskar få ut så många såsom möjligt, utan dem bör artikel optimala för platsen. samt existera friska samt gröna samt skicka ekosystemtjänster åt oss.

Fritte: dock ni, apropå detta, så äger oss fått in ett ytterligare enstaka allmän fråga från allmänheten.

Lyssnarfråga: Jag hör ibland angående något liksom kallas ekosystemtjänster. vad är detta för något egentligen?

Britt-Marie: Ekosystemtjänster är dem funktioner hos ekosystem vilket gynnar människor vilket oss besitter nytta från, naturnyttor brukar man också kalla dem. samt detta kunna mot modell artikel klimatreglerande effekter alternativt detta förmå artikel för att vegetationen, alltså träd samt buskar, producerar bär samt bär liksom oss kunna artikel nytta från. alternativt så förmå detta existera detta oss är kapabel få ut inom rekreation.

Fritte: samt detta är någonting vilket ni aktivt tänker på när ni planerar?

Elisabeth: Ja, detta är detta helt. oss tänker ständigt inom dem här funktionerna liksom. vad ger detta gröna igen mot människan? detta är centralt inom vårat sätt för att organisera vilket landskapsarkitekter. Britt-Marie: samt inom ett stad.

Elisabeth: samt inom ett ort, självklart.

Fritte: Biologisk mångfald besitter oss också varit inne på.

Britt-Marie: Mm.

Elisabeth: Mm.

Fritte: Hur arbetar ni för för att titta mot för att växter samt insekter, mot modell, trivs inom Stockholm?

Elisabeth: dock detta jobbar oss konstant tillsammans med samt framför allt, oss besitter ju vårat blomsterprogram såsom jag tror väldigt många stockholmare känner mot. samt där besitter oss detta senaste året ökat tillsammans 40% tillsammans dem växter oss besitter. för tillfället är ju ettåriga växter ej dem bästa pollinatörsvänliga växterna, samt man förmå lätt hamna för att man bara får ett sort samt färger. dock oss försöker verkligen hitta en sortiment liksom gynnar den biologiska mångfalden samt oss jobbar konstant tillsammans detta för att förbättra detta mer samt mer. Sen är detta ju ej bara våra blomsterurnor såsom är blomsterprogrammet, utan oss äger ju även ytor inom anslutning likt förmå existera enstaka sektion från blomsterprogrammet, tillsammans tidiga vårlökar där oss också försöker variera väldigt många för då får man den här tidiga aspekten på den biologiska mångfalden.

Fritte: Mm.

Elisabeth: Så detta är en sätt för att arbeta tillsammans med det.

Britt-Marie: Sen så tittar oss också på när detta gäller trädplanteringar samt buskplanteringar samt så, så tittar oss många på sådana arter såsom möjligen blommar på tider där detta behövs… Alltså sälgen är detta klassiska exemplet. Den blommar väldigt tidigt på våren samt detta gynnar då insekter som pollinerar samt humlor samt så, för att dem får nektar samt pollen beneath den tiden. samt oss tittar även inom vilket liksom, vad man är kapabel göra inom slutet på säsongen. Hur man kunna förlänga den blommande säsongen. liksom oss pratade ifall innan också, för att linden är ju faktiskt detta. detta är ju enstaka fördel tillsammans med linden för att detta är en träd liksom är väldigt god för bina.

Elisabeth: Ställ er beneath enstaka träd när dem blommar, då är detta bara insekter som pollinerar såsom surrar.

Fritte: strålande. samt då är detta god för att detta är så många träd inom Stockholm…

Elisabeth: Ja på detta sättet är detta ju detta, sen är detta ganska många vilket är formklippta så för att jag ibland är kapabel ju liksom bli för att man klipper bort.

Britt-Marie: Blomningen.

Elisabeth: ett sektion från blomningen.

Fritte: dock går detta trender inom detta där också för att man bör formklippa alternativt inte?

Britt-Marie: Absolut.

Elisabeth: detta gör det.

Britt-Marie: detta fanns ju en… ifall man tittar på varenda förortstorgen nära tunnelbanan, så är detta ju nästan ständigt ett, ett möjligen ett fontän, dock ofta är detta enstaka klippt lindrad någonstans, ett alternativt två rader noggrann där man kommer ut. samt detta plats en stilideal på den tiden.

Elisabeth: Titta bara utanför Tekniska Nämndhuset. oss äger noggrann den typen från plantering.

Britt-Marie: Ja noggrann. detta är bara fontänen såsom saknas…

Elisabeth: Ja fontänen saknas. dock allt detta andra äger vi.

Fritte: Apropå fontäner då. oss bör ju prata lite angående vattenrummen också inom detta här avsnittet.

Britt-Marie: Mm!

Elisabeth: Mm!

Fritte: samt just gränsen mellan detta gröna samt detta blå är ju intressant. Hur jobbar ni för för att göra strandlinjen tillgänglig för alla?

Elisabeth: detta är jätteviktigt. Där besitter jag redan nämnt detta här tillsammans med strandpromenad, dock oss besitter ju flera strandpromenader. oss äger ju ett strandpromenad inom Bromma likt oss äger jobbat tillsammans dem senare åren. samt detta är ju dels detta här för att göra dem tillgängliga, för att dem är för samtliga, oavsett ifall man skulle äga ett funktionsnedsättning så försöker oss producera stråk där varenda förmå vistas samt röra sig. dock där är detta ju också så oerhört viktigt för att detta ej privatiseras. Utan den här strandlinjen där bör samtliga behärska röra sig samt ej tas inom anspråk för ett privat verksamhet.

Fritte: Ja…

Elisabeth: Så detta blir en stopp. detta är jätteviktigt.

Fritte: dock någonting vilket liksom jobbar emot detta, detta är ju liksom samtliga båtklubbarna liksom ligger längs tillsammans med strandlinjerna, samt dem skapar ju trevnad. dock ibland… Jag bodde inom Örnsberg innan. Där kunde jag känna för att båtklubben plats enstaka barriär också. dock är detta möjligen svårt för att komma åt, liksom människor liksom äger från hävd, äger detta här vattenrummet?

Elisabeth: detta beror ju på vad dem besitter för upplåtelse för sin båtklubb, samt vilka avtal dem äger tecknat tillsammans med staden, samt detta är kapabel ju finnas väldigt, väldigt gamla avtal där vissa båtklubbar besitter rätt för att finnas på vis mark medans andra båtklubbar möjligen besitter annekterat mark. såsom då är egentligen allmän platsmark. samt detta är ju sånt vilket oss försöker titta över. dock oss önskar ju också hitta ett god, enstaka god fräsch överenskommelse där man möjligen förmå dela på gracerna beneath året, för för att båtlivet är ju också extremt viktigt för huvudstaden. detta är ju också en från våra signum, oss liksom, skulle båtarna försvinna, då skulle oss ju ej existera Stockholm? Så för att detta är ett avvägning. Allt detta här är ett avvägning. dock jag tror detta viktigaste, detta är ju för att värna för att detta kvar är tillgängligt för samtliga samt för att oss gör mer samt mer tillgängligt också.

Fritte: Just detta. samt detta kommer ju också medborgarförslag. Jag vet, jag tror detta fanns en medborgarförslag liksom ledde mot för att detta finns ett små bastuförening nära Tantolunden. dock min känsla för att detta skulle finnas utrymme för många mer från den här typen från aktiviteter längs tillsammans med vattnet, alltså badbryggor samt bastur samt caféer. vad tycker ni?

Elisabeth: Ja, dock detta är ju en trevligt tillskott mot dem miljöerna samt för att sätta sig ner samt fika någonstans. dock just detta här för att detta ej får kännas likt för att detta är, man tar mark inom anspråk liksom gör för att man ej kommer förbi. för att detta blir enstaka privatisering på detta sättet utan, man är kapabel liksom på en smart sätt organisera in detta såsom ett sektion inom detta kurera. Sen måste man ju också notera brukaravtal tillsammans med dem vilket möjligen besitter den här bastun samt så. Så för att man åtar sig för att sköta ifall, för detta är ju både ansvar samt rättigheter liksom. Man äger viss skyldighet när man startar något sånt här, för att man faktiskt ser mot för att detta funkar för att detta är välskött för att detta är liksom en smidigt sätt för att hantera detta samt nyttja det.

Fritte: Mm. dock angående jag mot modell då… Längs tillsammans Årstaviken skulle känna för att detta är för lite badbryggor, samt detta är för lite här vattenkontakt, hur går jag tillväga då?

Elisabeth: Då skickar ni in en medborgarförslag mot staden, detta är kapabel ni göra inom tyckande mot appen mot modell samt höra från dig för att oss tycker, alternativt jag tycker, för att oss borde äga flera badbryggor samt sen så försöker oss hantera detta, samt oftast blir detta enstaka politisk fråga. samt våran politik äger ju kommit tillsammans med flera sådana förslag dem senaste åren, samt då besitter oss fått inom uppgift för att titta över, vad kunna oss göra, hur är kapabel oss förverkliga detta här?

Fritte: Ah dock då kommer detta en förslag!

Alla: Haha!

Britt-Marie: dock enstaka positiv stadsutveckling faktiskt, beneath modern period alternativt vad man bör säga, detta är ju faktiskt Kungsholmen. för att detta besitter blivit möjligt för att gå runt nästan all Kungsholmen längs tillsammans med vattnet. Jag bodde på Kungsholmen förut för att jag upplever detta liksom är jätte, jätte positivt för att man kunde gå runt där nära norra, nordvästra Kungsholmen. för att man är kapabel passera där.

Elisabeth: Precis.

Britt-Marie: detta är ofta så för att man gillar för att gå runt saker? Är detta ej så?

Fritte: Verkligen.

Elisabeth: dock detta är ju också enstaka sak såsom gör huvudstaden unikt. Våran allemansrätt. för att oss äger rätt för att vistas, för att detta ej är privatiserat samt detta är ju därför också detta är viktigt för att värna ifall det.

Fritte: Verkligen. angående man önskar lära sig mer angående träd inom staden. äger ni några utmärkt råd då?

Elisabeth: Ja, vårt nya arboretum, såsom invigdes för ett dryg månad sedan inom Bromma, Åkeshov!

Fritte: Juste, samt en arboretum är någon slags trädsamling förmå man säga eller?

Britt-Marie: detta är katalog från planterade träd faktiskt såsom ofta äger en avsikt. möjligen för att utbilda alternativt visar nya arter samt sorter. Så detta möjligen är ett jättebra idé för att ni går dit samt lär dig några nya träd?

Elisabeth: Verkligen! Första grundträden!

Fritte: Ja, dock detta kommer jag göra… samt detta är liksom öppet för allmänheten?

Elisabeth: Ja absolut! detta är öppet för allmänheten. samt idag besitter oss ju liksom planerat samt byggt detta så för att detta också finns delar där man då kunna sitta tillsammans enstaka förskolegrupp alternativt ett skolklass, samt liksom analysera dem här träden samt prata angående dem inom närmiljön. detta är ej såhär arboretum förr inom tiden, detta fanns ju för att man gick samt tittade på träden samt så vandrade man runt stilla inom parken. dock idag äger oss liksom lagt mot platser för att vistas också, samt knutit ihop detta då tillsammans naturreservatet liksom detta är anslutet till.

Fritte: är kapabel man sammanföra utomhusmåltid samt folkbildningen helt enkelt.

Britt-Marie: helt. Alltså när man går inom mellanstadiet så ingår detta ju inom läroplanen för att man bör lära sig dem 20 vanligaste träden, så detta här bör ju tillhandahålla möjlighet för detta också. för att man möjligen liksom skolklass är kapabel göra ett utflykt dit samt titta på träden på en samlat ställe.

Fritte: Juste… för tillfället avslöjar jag för att jag ej besitter gått ut mellanstadiet...

Alla: Haha!

Fritte: Hörrni, för tillfället slutligen. Ni vilket arbetar så många tillsammans träd inom staden, besitter ni någon favoritgata inom huvudstaden tillsammans hänsyn mot just grönska samt träd?

Britt-Marie: Mmm…

Elisabeth: Mmm…

Britt-Marie: detta är så här världens bästa idag känner jag. Jag äger ju Grindsgatan på Södermalm, vilket besitter kinesisk sekvoja, samt då får man säga metasequoia glyptostroboides, baraen sån sak. Jag tycker dem är trollbindande. Jätte jättefina. noggrann inom korsningen nära Ringvägen står dem. samt sen är detta ju Södra Agnegatan tillsammans kaukasisk vingnöt vilket är… detta är 100 meter New York liksom. Den är magisk.

Elisabeth: samt den hänger jag på. Den äger ständigt varit min favoritgata, helt strålande. Den ger ett ytterligare känsla, detta är något annat, dock detta finns också två andra gator. detta är dem Geersgatan samt Hedinsgatan nära Tessinparken. samt när kastanjerna går inom blom på våren så är detta helt oslagbart, samt där äger oss detta här tillsammans gatuträden samt den inramade parken, detta gröna rummet, samt likt dessutom står för ett sån fantastisk stadsplaneringsepok inom Stockholms saga, så för att detta är detta är magiskt samt detta bör man passa på för att titta på för tillfället när dem ännu är friska samt mår bra.

Fritte: Ja! Sen detta här möjligen lite mainstream… dock körsbärsblomningen inom Kungsträdgården är ej tråkig heller?

Elisabeth: Nej!

Britt-Marie: Nej, fantastisk!

Elisabeth: dock den är, den tar man också likt stockholmare så för självklart numera så att… dock detta är ju en ganska sent tillskott. detta är ingenting vilket äger funnits länge egentligen inom Kungsträdgården.

Britt-Marie: Nej detta är ju slutet, 90-talet...

Elisabeth: 98 kom den mot så för att detta är ju verkligen en nytillskott. dock där förmå man också säga, detta är ju ej, cherry blomning är ju ej unikt för huvudstaden. Finns andra städer inom världen såsom lite äger kapat detta, liksom Washington. detta är ju lite så alltså ifall oss tänker på något vilket är unikt för oss, då tar oss dem här andra sakerna.

Fritte: Man bör tänka unikt. samt huvudstaden är unikt! Britt-Marie Alvem samt Elisabeth Rosenqvist Saidac, tackar för för att ni plats tillsammans med inom huvudstaden växer.

Elisabeth: tackar så mycket!

Britt-Marie: tackar så mycket.