Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Översyn från nivån vid målet till den offentliga sektorns finansiella sparande

Innehåll

Beslut nära regeringssammanträde den 30 november 2023

Sammanfattning

En parlamentariskt sammansatt kommitté bör titta ovan nivån vid målet på grund av den offentliga sektorns finansiella sparande samt analysera vissa andra delar från detta ekonomiska ramverket. Syftet existerar för att ta fram underlag till beslut ifall nivån vid målet.Kommittén bör bl.a.. analysera vilka konsekvenser olika nivåer vid målet på grund av den offentliga sektorns finansiella sparande äger på grund av dem offentliga finanserna samt svensk vetenskapen om resurserhandel och finans, särskilt målnivåns innebörd till möjligheterna för att säkerställa hållbart hållbara offentliga finanser samt på grund av för att behärska hantera framtida kraftiga konjunkturnedgångar samt andra samhällsutmaningar,. värdera ifall detta finns anledning för att ändra nivån vid målet på grund av den offentliga sektorns finansiella sparande samt inom således fall föreslå enstaka färsk nivå, samt. värdera angående detta ekonomiska ramverket behöver anpassas på grund av för att möjliggöra enstaka effektivare stabiliseringspolitik samt en förbättrad samspel mellan finanspolitiken samt penningpolitiken.Uppdraget bör redovisas senast den 15 november 2024.

Uppdraget för att titta ovan nivån vid målet till den offentliga sektorns finansiella sparande

Regeringen existerar i enlighet med 2 kap. 1 § budgetlagen (2011:203) ansvarig för att mot riksdagen lämna en förslag mot syfte på grund av den offentliga sektorns finansiella sparande (överskottsmål). Regeringen bör även i enlighet med 2 kap. 1 a § budgetlagen nära minimalt numeriskt värde tillfällen angående året redovisa på grund av riksdagen hur målet uppnås samt redogöra på grund av hur ett återgång mot målet bör ske nära ett bedömd avvikelse.Riksdagen avgjorde 2017 för att nivån vid målet fr.o.m. 2019 bör uppgå mot enstaka tredjedels andel från bruttonationalprodukten inom medelvärde ovan ett konjunkturcykel (prop. 2017/18:1 Förslag mot statens ekonomisk plan, finansplan m.m. del 5.6, bet. 2017/18:FiU1, rskr. 2017/18:54). en beslutat syfte gäller tills vidare, dock bör ses ovan vart åttonde tid. på grund av för att en eventuellt reviderat syfte bör behärska träda inom kraft inledande året efter en ordinarie riksdagsval bör översynen göras mot slutet från varannan mandatperiod.Bör nivån vid målet på grund av den offentliga sektorns finansiella sparande ändras?Det finns ej någon allmänt tillåten teknik på grund av för att fastställa enstaka ändamålsenlig nivå vid målet på grund av den offentliga sektorns finansiella sparande. Valet från lämplig nivå beror inom stället vid avvägningar mellan flera olika intressen. Därför bör nivån vid målet till den offentliga sektorns finansiella sparande bestämmas inom ramen till detta politiska systemet. då målet till den offentliga sektorns finansiella sparande etablerades (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284) plats dem primära motiven på grund av målet
- för att upprätthålla förtroendet till dem offentliga finanserna samt minska nödvändigheten från utländsk upplåning,
- för att ge utrymme till enstaka energisk stabiliseringspolitik, och
- för att bidra mot för att detta offentliga bör behärska möta demografiskt betingade kostnadsökningar.Om dem offentliga finanserna ej existerar hållbart hållbara finns ett fara på grund av för att dem finansiella marknaderna, hushåll samt företag tappar förtroendet på grund av den offentliga sektorns förmåga för att fullgöra sina åtaganden. Detta kunna inom sin tur medföra för att detta mot slut blir svårt, alternativt åtminstone många kostsamt, till staten för att finansiera delar från sin aktivitet tillsammans med lån. på grund av för att upprätthålla förtroendet på grund av finanspolitiken samt stimulera den ekonomiska aktiviteten samt sysselsättningen nära ett konjunkturnedgång kunna detta finnas behov från ett utvidgande finanspolitik. Hållbara offentliga finanser existerar därmed ett förutsättning på grund av ett stadig aktivitet samt enstaka god välståndsutveckling. Överskottsmålets primär avsikt för att producera hållbarhet samt stabiliseringspolitiskt handlingsutrymme existerar inom grunden kopplat mot skuld- samt förmögenhetsnivåer, snarare än mot detta finansiella sparandet nära enstaka viss tidpunkt. Även angående överskottsmålet existerar mer lämpat såsom en operativt syfte inom budgetprocessen agerar alltså skuldens samt den finansiella förmögenhetens storlek enstaka huvud roll inom beslutet ifall målets nivå. Erfarenheten visar för att små samt öppna ekonomier tillsammans med personlig valuta ofta existerar särskilt utsatta inom samband tillsammans med större globala konjunkturnedgångar samt nära bekymmer vid dem internationella finansmarknaderna. Målet på grund av den offentliga sektorns finansiella sparande bör därför bidra mot för att detta finns enstaka buffert till för att behärska möta kraftiga nedgångar inom konjunkturen. detta behövs enstaka buffert både inom detta offentligfinansiella sparandet samt inom den offentliga skuldnivån till för att behärska bedriva enstaka stabiliserande finanspolitik. detta något som har blivit sämre eller försämrats säkerhetspolitiska läget inom omvärlden ställer krav vid enstaka ökad svensk försvarsförmåga. Utredningen bör analysera vid vilket sätt detta bör beaktas inom översynen.

Kommittén bör därför

. analysera vilka konsekvenser olika nivåer vid målet på grund av den offentliga sektorns finansiella sparande besitter på grund av dem offentliga finanserna samt svensk vetenskapen om resurserhandel och finans, särskilt målnivåns innebörd på grund av möjligheterna för att säkerställa hållbart hållbara offentliga finanser samt till för att behärska hantera framtida kraftiga konjunkturnedgångar samt andra samhällsutmaningar, . värdera angående detta finns anledning för att ändra nivån vid målet till den offentliga sektorns finansiella sparande samt inom således fall föreslå ett fräsch nivå, samt. lämna nödvändiga författningsförslag.Behöver detta ekonomiska ramverket anpassas till för att möjliggöra ett effektivare stabiliseringspolitik?I enstaka konjunkturnedgång kunna ett konflikt uppstå mellan målet för att upprätthålla den offentliga sektorns finansiella sparande ovan enstaka konjunkturcykel samt nödvändigheten från för att göra stabil ekonomin genom enstaka utvidgande finanspolitik. detta ekonomiska ramverket saknar inom dygn tydliga principer till hur avvägningar mellan dessa intressen bör göras samt ett klar rollfördelning mellan finanspolitiken samt penningpolitiken, t.ex. inom situationer då resursutnyttjandet samt inflationen ej följer normala konjunkturella mönster. Finansutskottet uppmärksammade avsaknaden från stabiliseringspolitiska principer nära utskottets behandling från regeringens skrivelse Ramverket på grund av finanspolitiken (skr. 2017/18:207, bet. 2017/18:FiU32 s. 20). Avsaknaden från stabiliseringspolitiska principer inom ramverket besitter även påtalats från ekonomiska rådet samt Riksrevisionen (se Svensk finanspolitik, ekonomiska rådets redogörelse 2018 s. 6 samt Riksrevisionens sammanfattning detta ekonomiska ramverket - regeringens tillämpning 2022, RiR 2023:3 s. 38).

Kommittén bör därför

. värdera angående detta ekonomiska ramverket behöver anpassas till för att möjliggöra enstaka effektivare stabiliseringspolitik samt en förbättrad samspel mellan finanspolitiken samt penningpolitiken.Hur påverkas övriga delar från detta ekonomiska ramverket från enstaka modifierad nivå vid målet till den offentliga sektorns finansiella sparande?Överskottsmålet understöds från en skuldankare på grund av den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, den s.k. Maastrichtskulden. Ramverket omfattar vidare en utgiftstak på grund av statens utgifter (exklusive statsskuldräntor) samt ålderspensionssystemets utgifter samt en kommunalt balanskrav. dem budgetpolitiska målen, dvs. överskottsmålet, skuldankaret, utgiftstaket samt detta kommunala balanskravet utgör, tillsammans tillsammans enstaka stram statlig budgetprocess, extern uppföljning samt transparens, dem centrala delarna inom detta ekonomiska ramverket.Ett effektivt finanspolitiskt ramverk förutsätter för att såväl ramverkets olika delar såsom helheten fungerar väl. nära enstaka eventuell modifierad nivå vid målet till den offentliga sektorns finansiella sparande behöver ändringens effekter vid övriga delar från detta ekonomiska ramverket analyseras. Exempelvis äger utvecklingen från sparandet inom både pensionssystemet samt kommunsektorn innebörd till målnivån eftersom dessa sektorer ingår inom den offentliga sektorns finansiella sparande.

Kommittén bör därför

. analysera hur enstaka eventuell modifierad nivå vid målet på grund av den offentliga sektorns finansiella sparande förhåller sig mot övriga delar från detta ekonomiska ramverket, . inom sin granskning särskilt redovisa effekterna på grund av utgiftstaket, skuldankaret, detta kommunala balanskravet samt den statliga budgetprocessen, samt. värdera ifall målet på grund av den offentliga sektorns finansiella sparande samt skuldankaret kvar existerar förenliga.Hur förhåller sig enstaka modifierad nivå vid målet på grund av den offentliga sektorns finansiella sparande mot EU:s ekonomiska ramverk?Det idag gällande överskottsmålet äger medfört för att landet äger upprätthållit goda marginaler mot dem offentligfinansiella uppgift samt restriktioner såsom finns inom stabilitets- samt tillväxtpakten, såsom existerar ett sektion från EU:s ekonomiska ramverk. bedömning besitter riktats mot ramverket eftersom flera medlemsstater beneath enstaka längre tidsperiod haft alltför höga skulder vilket ej äger demonstrerat ett klart sjunkande trend.För närvarande pågår ett granskning från stabilitets- samt tillväxtpakten inom ramen på grund av enstaka större omarbetning från bota EU:s ramverk på grund av finansiell styrning. Denna granskning syftar mot för att en ändrat regelverk bör behärska träda inom kraft beneath 2024. Kommissionen äger lämnat en reformförslag såsom bl.a. innebär ändringar inom stabilitets- samt tillväxtpaktens förebyggande samt korrigerande sektion (se förslag mot Europaparlamentets samt rådets förordning angående ett produktiv samordning från den ekonomiska politiken samt multilateral budgetövervakning samt ifall upphävande från rådets förordning (EG) nr 1466/97, COM(2023) 240 sista från den 26 april 2023, samt förslag mot rådets förordning ifall förändring från förordning (EG) nr 1467/97 ifall påskyndande samt klargörande från genomförandet från förfarandet nära alltför stora underskott, COM(2023) 241 sista från den 26 april 2023).

Kommittén bör därför

. analysera hur ett eventuell modifierad nivå vid målet på grund av den offentliga sektorns finansiella sparande förhåller sig mot EU:s stabilitets- samt tillväxtpakt, inklusive dem ändringar från EU:s ekonomiska ramverk vilket idag existerar aktuella.

Redovisning från uppdraget

Kommittén bör artikel sammansatt tillsammans ledamöter liksom företräder dem olika partier liksom besitter representation inom riksdagen.Uppdraget bör redovisas senast den 15 november 2024.(Finansdepartementet)