Fyra målningar och en litografi
Skriet
| Konstnär | Edvard Munch |
|---|---|
| Basfakta | |
| Tillkomstår | 1893 |
| Typ | Målning |
| Material | Olja, tempera, pastell samt krita vid papp |
| Mått (h×b) | 91 × 73,5 cm |
| Plats | Nasjonalmuseet inom Oslo |
Skriet existerar en expressionistiskt motiv vilket Edvard Munch beneath år 1893–1910 framställde inom fyra målningar samt ett litografi. vid norska kallas verket från konstnären på grund av Skrik; detta namn användes även tidigare vid svenska.
Motiv
[redigera | redigera wikitext]Flera Munch-målningar besitter olika sinnestillstånd liksom motiv, ofta ojämna samt vid gränsen mot detta patologiska. ifall upplevelsen liksom återges inom Skriet skrev Munch (översatt ifrån norska):[1]
| ” | Jag gick längs vägen tillsammans med numeriskt värde vänner – solen gick ner – Jag fick ett flyktig emotion från vemod – sky blev plötsligt blodröd – Jag pausade, lutade mig dödstrött mot räcket – såg ut ovan dem flammande molnen likt blod samt svärd ovan den blåsvarta fjorden samt staden – Mina vänner gick vidare – jag stod var skälvande från ångest – samt kände en stort oändligt skrik genom naturen. | „ |
Den förtvivlan samt fasa liksom upplevs från gestalten inom förgrunden är kapabel förnimmas inom landskap samt himmelen, vilka våndas inom förtvivlade strimmor från slumpmässiga färger – rött, gult samt grönt – såsom angående skriet utvidgas inom vågor från oresonlig fruktan.
Innan Munch skapade den inledande utgåvan från Skriet, utnyttjade denne sin en händelse som orsakar extrem rädsla eller panik direkt inom en liknande motiv kallat Förtvivlan. Detta finns inom flera versioner, den äldsta ifrån 1892. vid Thielska galleriet inom huvudstaden finns ett utgåva ifrån 1893. Grundkompositionen existerar densamma vilket inom Skriet, dock textens "jag" äger på denna plats den ställe inom förgrunden vilket Munch senare gav mot den skrikande kvinnan.
I en tredjeplats motiv tillsammans identisk bakgrund, kallat Ångest ifrån 1894 stirrar ett session uttryckslösa ansikten vid den ångestfyllde betraktaren. Stämningen liknar den inom Munchs konstverk Aften vid Karl Johan (1892) dock existerar på denna plats satt samman tillsammans den solnedgångsupplevelsen ifrån "Förtvivlan" samt "Skriet".
Röda solnedgångseffekter från detta stöt Munch beskriver, orsakas från vulkaniskt stoft inom dem högre luftlagen, inom detta fall ifrån Krakataus eruption 1883.[2] Munchs skräckfyllda solnedgångsupplevelse skulle inom således fall äga skett 1883 alternativt 1884, detta önskar yttra 8–9 kalenderår innan denne beskrev den ochutnyttjade den inom sin konstverk.
Det landskap tillsammans enstaka inbuktad havsvik tillsammans med numeriskt värde skepp likt syns inom bakgrunden existerar Oslo, samt Oslofjorden sedda ifrån norra sidan från Ekeberg öster angående stadens centrum. Den exakta platsen besitter varit objekt till samtal dock är kapabel ej bestämmas. Motivet existerar ej målat efter naturen utan existerar enstaka minnebild, samt uppvuxen vegetation äger ändrat landskap inom området.[3][4]
Versioner samt historia
[redigera | redigera wikitext]Edvard Munch gjorde fyra versioner från denna konstverk samt enstaka litografi.
Osignerad skiss inom pastell ifrån 1893 (74 × 56 cm), Munchmuseet inom Oslo.
Olja, tempera samt pastell vid papp ifrån 1893 (91 × 73,5 cm), finns inom Nasjonalmuseet inom Oslo.
Pastell ifrån 1895 (79 × 59 cm), privat ägo.
Tempera vid pannå ifrån 1910 (83,5 × 66 cm), Munchmuseet inom Oslo.
Litografi ifrån 1895 (49,4 × 37,3 cm).
- En osignerad skiss inom pastell ifrån 1893 (74 × 56 cm), Munchmuseet inom Oslo.
- En utgåva inom olja, tempera samt pastell vid pannå ifrån 1893 (91 × 73,5 cm), finns vid Nasjonalmuseet inom Oslo.
- En utgåva inom pastell ifrån 1895 (79 × 59 cm), inom privat ägo. Tidigare ägd från Thomas Olsen samt Henriette Olsen samt från Petter Olsen.
- En litografi ifrån 1895 (49,4 × 37,3 cm). Förvarad inom Munchmuseet inom Oslo.[5]
- En utgåva inom tempera vid pannå ifrån 1910 (83,5 × 66 centimeter), hänger vid Munchmuseet inom Oslo, ett digital kopia förvaras vid Arctic World Archive.
Den 12 månad 1994 stals den utgåva såsom tillhör Nasjonalmuseet.[6] Efter för att överföring från lösensumma ägde avvisats, återbördades tavlan inom femte månaden i året identisk kalenderår efter enstaka bidrag från norsk polis inom samarbete tillsammans brittisk polis samt Getty-museet (i Los Angeles). Norrmannen Pål Enger dömdes mot sex års fängelse till stölden.
Den 22 augusti 2004 stals temperaversionen vid Munchmuseet från beväpnade rånare, samtidigt tillsammans med målningen Madonna. Tavlorna återfanns från norsk polis inom augusti 2006. Skriet-målningen ägde efter vårdslös hantering fått fukt- samt slitageskador vilket ej helt går för att reparera.[7] Den äger dock konserverats samt åter ställts ut vid Munchmuseet.[8]
Den 2 femte månaden i året 2012 auktioneradePetter Olsen ut sin Skriet-version vid Sotheby's inom New York. detta vinnande budet, liksom gavs via mobil från ett anonym köpare, plats vid 107 miljoner amerikanska dollar (119,9 miljoner inklusive 12 % provision). Skriet blev därmed den dyraste konstverk vilket dittills ägde sålts vid ett auktion.[9] Köparen visade sig senare existera den amerikanske företagaren samt miljardären Leon Black.[10]
På Nasjonalmuseums tavla tillsammans motivet står detta skrivet, tillsammans finstil skrivelse, "Kan kun være malet af ett gal Mand" ("Kan endast artikel målat från ett galen man"). detta besitter spekulerats inom angående detta plats Munch egen likt skrivit detta, dock den allmänna uppfattningen idag existerar för att detta skrivits från enstaka individ, före 1904 då texten ursprunglig upptäcktes, likt plats väsentlig mot målningen.[6]
Ansiktsmasker inom vitt samt mörk liksom påminner angående målningen (Skriet-masker) finns inom butiker på grund av skämtartiklar. dem baseras vid figuren Ghostface inom filmen Scream ifrån 1996.
Vid Greenpeace demonstration inom huvudstaden inom mars 2011 mot slutförvaring från radioaktivt sopor, användes enstaka ansiktsmask inom struktur från en modifierat varningsmärke på grund av radioaktivitet, såsom påminde angående målningen Skriet.[11]
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^Skrik, Edvard Munch 1893 vid Nasjonalmuseets webbplats.
- ^Astronomical sleuths link Krakatoa to Edvard Munch's painting Sthe Scream-Sky & Telescope pressmeddelandee 2006, arkiverad kopia läst 23 oktober 2022.
- ^[ https://www.vg.no/rampelys/i/4M1BE/her-fanget-munch-skrik-motivet Her fanget Munch "Skrik"-motivet,] VG30 april 2012. Läst 23 oktober 2022.
- ^Lotten Sandberg:Utsikten mot Skrik,Aftenposten 1 månad 2012. Läst 23 oktober 2022.
- ^”Hvor förmå jeg titta Skrik?” (på norska). www.munchmuseet.no. https://www.munchmuseet.no/skrik/hvor-kan-jeg-se-skrik/?_t_id=kj7E3bIu_3ChUp4Ww6Sngw==&_t_uuid=5qgYOgp6RgKoUaJstUxo4g&_t_q=skrik&_t_tags=language:no,siteid:f4e97539-7e06-4e9f-b214-334b686da4d3,andquerymatch&_t_hit.id=MunchMuseum_Web_Features_Pages_ArticlePage_ArticlePage/_ce575962-e4c0-45c6-b5a5-83d46ffcf223_no&_t_hit.pos=3. Läst 31 oktober 2023.
- ^ [ab] Kirkholt, Tore (2021-05-25). ”Skrik” (på norskt bokmål). Store norske leksikon. http://snl.no/Skrik. Läst 18 oktober 2022.
- ^PM (21 månad 2006). ”"Skriet" går ej för att reparera”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/skriet-gar-inte-att-reparera. Läst 11 november 2009.
- ^Munch-Museet. ”Konserveringen från Skrik og Manonna”. Arkiverad ifrån originalet den 22 april 2012. https://web.archive.org/web/20120422002916/http://www.munch.museum.no/content.aspx?id=151. Läst 5 femte månaden i året 2012.
- ^”Nytt auktionsrekord på grund av Skriet”. Dagens Nyheter. 3 mars 2012. http://www.dn.se/kultur-noje/nytt-auktionsrekord-for-skriet/. Läst 3 mars 2012.
- ^Crow, Kelly (11 juni 2012). ”An Art Mystery Solved: Mogul fryst vatten 'Scream' Buyer”. vägg Street Journal. http://online.wsj.com/article/SB10001424052702304373804577521240470769420.html. Läst 12 juli 2012.
- ^Protester mot förslag ifall slutförvar, Svenska Dagbladet, 16 mars 2011.