Mer obligatorisk undervisningstid till studenter såsom behöver det
Mer obligatorisk undervisningstid till studenter vilket behöver det
Innehåll
Beslut nära regeringssammanträde den 14 månad 2023Sammanfattning
För för att producera förbättrad förutsättningar på grund av studenter för att nå behörighet mot gymnasieskolans nationella schema bör ett speciell utredare titta ovan hur studenter inom behov från mer undervisningstid är kapabel erhålla detta. inom detta ingår för att utreda hur enstaka skyldighet på grund av studenter för att delta inom lovskola alternativt extra studietid alternativt ytterligare läxhjälp förmå utformas. Utredaren bör även titta ovan bestämmelserna till då enstaka skolchef är kapabel besluta för att enstaka skola bör vandra ifall enstaka årskurs, inom avsikt för att underlätta liknande beslut. till för att möjliggöra snabbare integration bör utredaren även undersöka ifall samt hur undervisningstiden kunna utökas till nyanlända studenter. Utredaren bör bl.a. . värdera samt lämna förslag ifall inom vilken utsträckning detta bör bli obligatoriskt på grund av huvudmän för att tillhandahålla lovskola alternativt extra studietid inom fler från dem obligatoriska skolformerna samt inom fler årskurser,. ta ställning mot samt föreslå inom vilka från dem obligatoriska skolformerna samt inom vilka årskurser såsom studenter bör behärska bli skyldiga för att delta inom lovskola alternativt extra studietid alternativt ytterligare läxhjälp,. analysera förutsättningarna till rektorer för att besluta för att enstaka student bör vandra angående enstaka årskurs samt föreslå åtgärder på grund av för att underlätta sådana beslut,. analysera förutsättningarna på grund av samt lämna förslag vid hur undervisningstiden förmå utökas på grund av nyanlända studenter, samt. lämna nödvändiga författningsförslag.Uppdraget bör redovisas senast den 6 månad 2024.Uppdraget för att producera förbättrad förutsättningar till studenter för att nå behörighet mot en nationellt schema inom gymnasieskolan genom mer obligatorisk undervisningstid
Undervisningstiden existerar huvud på grund av elevers utbildning. för att öka undervisningstiden till studenter liksom behöver detta är kapabel bidra mot förbättrad kunskapsutveckling samt högre måluppfyllelse till fler studenter. Alltför flera studenter lämnar inom dygn grundskolan utan för att artikel kvalificerade mot en nationellt schema inom gymnasieskolan. från Statens skolverks statistik framgår för att 14,8 andel, dvs. drygt 17 800 studenter, ej plats kvalificerade mot något från gymnasieskolans nationella schema då dem avslutade grundskolan 2023. Andelen studenter liksom vårterminen 2023 fick minimalt betyget E inom samtliga ämnen inom årskurs 9 uppgick mot 73,2 procent.Över period besitter andelen studenter vilket ej når behörighet mot gymnasieskolan varit relativt konstant samt flickor lyckas inom något större utsträckning bli kvalificerade jämfört tillsammans med pojkar. studenter likt ej existerar kvalificerade mot en yrkesprogram hänvisas mot gymnasieskolans introduktionsprogram. Ungefär hälften från eleverna vid introduktionsprogram äger efter fem kalenderår påbörjat studier vid en nationellt schema. för att att nå ett mål eller resultat behörighet mot gymnasieskolans nationella schema äger massiv innebörd till ungas förutsättningar på grund av etablering vid arbetsmarknaden samt innebär mindre fara till kriminalitet. ett operativ skolgång existerar även enstaka kraftfull skyddsfaktor till barns samt ungas psykiska välbefinnande. Mer undervisningstid mot studenter såsom behöver detta ökar deras möjligheter för att klara skolan samt reducerar risken på grund av för att dem hamnar inom utanförskap.Behovet från utökad undervisningstid varierar
Elever äger olika behov dock identisk riktig mot ett god kurs. Skolan bör jobba kompensatoriskt samt ge varenda skola detta stöd eleven behöver på grund av för att utvecklas således långt såsom möjligt. inom skollagen (2010:800) anges för att utbildningen inom varenda skolform samt inom fritidshemmet bör existera likvärdig oavsett fanns inom landet den anordnas (1 kap. 9 §). detta innebär för att varenda studenter bör äga resurs mot ett aktivitet tillsammans ett därför upphöjd standard för att dem fastställda målen till utbildningen nås, oavsett fanns inom landet eleverna bor alternativt vilken utbildning dem går inom. till för att lyckas tillsammans detta behöver huvudmännen titta mot för att varenda skolenhet besitter likvärdiga förutsättningar, exempelvis vad gäller kvalificerade pedagog, läromedel, möjligheter mot stöd samt passage mot skolbibliotek. Likvärdighet innebär dock ej likformighet alternativt för att skolans tillgångar bör fördelas lika. tillgångar mot kurs inom skolväsendet bör inom stället fördelas efter barnens samt elevernas olika förutsättningar samt behov (2 kap. 8 b § skollagen).Alla studenter äger korrekt mot ledning samt stimulans till för att behärska utvecklas därför långt såsom möjligt. ifall detta är kapabel befaras för att enstaka skola ej kommer för att uppfylla dem betygskriterier alternativt kriterier till analys från kunskaper såsom minimalt bör uppfyllas samt ett analys visar för att eleven existerar inom behov från särskilt stöd bör eleven erhålla en sådant stöd. nära ett analys angående särskilt stöd bör bl.a. samråd ske tillsammans elevhälsan, ifall detta ej existerar tydlig obehövligt (3 kap. 7 § skollagen). Såväl studenter tillsammans med behov från särskilt stöd vilket studenter utan sådant behov förmå gynnas från mer undervisningstid. studenter tillsammans stödbehov besitter korrekt för att erhålla dem behoven tillgodosedda även beneath lovskola samt ytterligare studietid. detta existerar viktigt för att andra stödinsatser ej uteblir alternativt skjuts upp tillsammans med hänvisning mot för att ett skola ges mer undervisningstid. inom dessa direktiv används fortsättningsvis benämningen ytterligare studietid på grund av såväl extra studietid likt andra varianter från hjälp tillsammans med läxor samt annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstidAndelen studenter såsom uppnår behörighet mot en nationellt schema inom gymnasieskolan skiljer sig åt mellan olika elevgrupper. Faktorer likt påverkar chansen för att nå behörighet existerar framför allt föräldrarnas utbildningsbakgrund samt då detta gäller utrikes födda studenter besitter tiden inom svensk utbildningsinstitution även massiv innebörd. i enlighet med Skolverket (rapport 467) besitter elevers socioekonomiska bakgrund sedan slutet från 00-talet fått ökad innebörd till hur studenter lyckas inom grundskolan. ett ytterligare nödvändig faktor existerar för att studenter tillsammans neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vilket t.ex. adhd alternativt autism existerar överrepresenterade bland studenter liksom ej uppnår godkända bedömning. Regeringen anser för att skolan behöver erhålla förbättrad möjligheter för att jobba kompensatoriskt. en sätt för att jobba kompensatoriskt existerar för att öka undervisningstiden genom lovskola alternativt ytterligare studietid på grund av studenter vars utbildning bedöms behärska gynnas från detta. för att vissa studenter särskilt kunna gynnas från mer undervisningstid tidigt beneath skolgången, berörs inom rapporten Långsiktiga effekter från mer undervisningstid (SNS bedömning 64, juni 2020). Mer undervisningstid samt tidiga insatser mot studenter inom behov från det
Regeringen anser för att detta existerar särskilt viktigt för att studenter inom lägre årskurser, liksom riskerar för att ej klara målen, får mer utbildning, samt önskar därför betona vikten från för att insatser sätts in redan inom dem tidiga årskurserna. Lovskola samt ytterligare studietid innebär för att studenter får mer period för att lära samt härigenom kunna måluppfyllelsen samt kunskapsutvecklingen förbättras. inom skollagen regleras vilken minsta undervisningstid studenter bör erhålla inom olika skolformer (se t.ex. 10 kap. 5 §). Utöver den minsta totala undervisningstiden existerar huvudmän sedan 2017 i enlighet med skollagen skyldiga för att tillhandahålla lovskola till studenter inom årskurs 8 samt 9 inom grundskolan, liksom riskerar för att ej uppfylla betygskriterierna på grund av betyget E inom en alternativt flera ämnen samt på det sättet riskerar för att ej nå behörighet mot en nationellt schema inom gymnasieskolan. Huvudmännen existerar sedan den 1 juli 2022 även skyldiga för att tillhandahålla varenda studenter inom årskurs 4-9 för att delta inom utbildning inom struktur från ytterligare studietid. Erbjudandet bör omfatta minimalt numeriskt värde timmar per sju dagar samt denna tidsperiod bör ej räknas in inom den minsta totala undervisningstiden (10 kap. 5 a § skollagen). Regeringen önskar framhålla för att lovskola samt extra studietid är kapabel utgöra viktiga komplement mot den obligatoriska undervisningen, beneath förutsättning för att såväl den utbildning vilket ges inom lovskola samt beneath ytterligare studietid vilket eventuell efterföljande bedömning håller upphöjd standard. Förutom den lovskola likt existerar obligatorisk för att tillhandahålla inom årskurs 8 samt 9 inom grundskolan kunna huvudmän söka statsbidrag på grund av för att tillhandahålla utbildning beneath skollov inom fler årskurser inom grundskolan samt inom sameskolan, specialskolan samt gymnasieskolan (se förordningen [2014:47] angående statsbidrag till utbildning beneath skollov). Dessutom är kapabel huvudmän söka statsbidrag till läxhjälp på grund av grundskolans lågstadium, anpassad grundskola, sameskola alternativt specialskola (se förordningen [2014:144] angående statsbidrag till hjälp tillsammans med läxor alternativt annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid).Regeringen bedömer för att fler studenter än inom dygn existerar inom behov från lovskola samt extra studietid, ej minimalt inom dem tidiga årskurserna. korrekt stöd inom korrekt period kunna artikel kritisk på grund av godkända kunskapsresultat samt kunna dessutom minska nödvändigheten från större insatser senare beneath skolgången. detta finns därför anledning för att titta ovan vilka ytterligare skolformer samt årskurser huvudmannens skyldighet för att tillhandahålla lovskola samt ytterligare studietid bör omfatta. Uppdraget omfattar inom denna sektion förskoleklassen, grundskolan, den anpassade grundskolan, specialskolan samt sameskolan (de obligatoriska skolformerna). Den samlade bilden visar för att olika former från stöd mot studenter hittills äger satts in sent inom svensk grundskola. Statistik ifrån Skolverket till läsåret 2022/23 visar exempelvis för att andelen studenter liksom får särskilt stöd existerar högst inom årskurs 9. Mönstret för att stödet sätts in inledningsvis inom slutet från grundskolan äger sett likadant ut dem senaste år, samt detta medför fara till för att elevens behov från stöd blir större än ifall insatser sätts in tidigt. inom Skolverkets kunskapsöversikt för att studera samt förstå (Skolverket 2016) beskrivs hur bristande stöd inom för att förbättra läsförmåga tidigt förmå leda mot för att eleven ej får förutsättningar för att tillgodogöra sig kunskaper inom olika ämnen inom tillräcklig omfattning. Detta kunna påverka elevens kurera skoltid. Rapporten Långsiktiga effekter från mer undervisningstid (SNS undersökning 64, juni 2020) visar för att tidiga insatser inom form eller gestalt från utökad undervisningstid inom skolan förmå bidra mot för att utveckla elevernas primär färdigheter. inom rapporten, liksom bygger vid undersökning beneath ett period från flera skolreformer, tas utbildning vid skollov upp såsom modell vid insatser vilket förmå utjämna skillnader samt livschanser vid längre sikt.Obligatorisk lovskola samt extra studietid till för att fler studenter bör nå målen
Regeringen önskar för att fler studenter bör bli kvalificerade mot gymnasieskolans nationella schema samt anser därför för att enstaka skola likt riskerar för att ej nå sådan behörighet bör behärska existera ansvarig för att delta inom lovskola samt extra studietid angående elevens pedagog bedömer för att detta skulle gynna elevens utbildning. inom Skolverkets narrativ Statsbidragsfinansierad lovskola beneath 2016 samt 2017 konstateras för att detta fanns massiv skillnad mellan sökt belopp samt slutligt bidragsutnyttjande. inom Statens skolinspektions sammanfattning Kartläggning från huvudmännens sysselsättning tillsammans lovskola samt eventuell prövning ifrån 2020, framkommer för att detta ej existerar ovanligt för att studenter likt erbjuds lovskola tackar nej mot erbjudandet, trots för att dem besitter behov från mer utbildning på grund av för att bli kvalificerade mot gymnasieskolan. Den vanligaste orsaken existerar för att lovskolan konkurrerar tillsammans chansen mot sommarjobb. för att studenter likt erbjuds lovskola väljer för att tacka nej mot för att delta, visar för att detta finns en behov från för att titta ovan bestämmelserna. detta existerar särskilt viktigt för att dem studenter inom lägre årskurser liksom riskerar för att ej klara målen får mer utbildning. Därför anser regeringen för att detta finns behov från för att införa ett skyldighet för att delta inom lovskola samt ytterligare studietid även på grund av studenter inom lägre årskurser. Förutsättningarna på grund av för att uppfylla ett sådan skyldighet kunna skilja sig åt mellan olika skolformer samt årskurser, mellan studenter tillsammans med olika behov samt inom samt mellan grupper från studenter. detta bör därför undersökas vilka studenter vilket bör omfattas från ett skyldighet för att delta inom lovskola samt ytterligare studietid samt hur grundlig skyldigheten bör artikel. ifall detta visar sig finnas studenter liksom visserligen existerar inom behov från utökad undervisningstid dock likt ej bör omfattas från enstaka skyldighet för att delta inom lovskola samt extra studietid, behöver detta finnas andra alternativ likt bedöms artikel verksamma till dessa studenter. detta bör undersökas samt föreslås hur ett skyldighet för att delta inom lovskola samt extra studietid bör utformas. inom detta ingår för att tillsammans med utgångspunkt inom för att detta bör existera rektorn likt fattar en sådant beslut, analysera hur lärarens behovsbedömning förmå vandra mot samt ifall vårdnadshavare bör ges tillfälle för att delge sina synpunkter inför en sådant beslut. Frågan ifall obligatoriskt deltagande inom lovskola samt ytterligare studietid, samt därmed eventuellt utökad skolplikt, existerar förenad tillsammans en antal rättsliga utmaningar. Exempelvis behöver principen angående likabehandling samt principen ifall barnets bästa inom enlighet tillsammans med FN:s överenskommelse ifall barnets rättigheter (barnkonventionen) beaktas. i enlighet med 1 kap. 10 § skollagen bör barnets bästa existera utgångspunkt inom all kurs samt ytterligare aktivitet likt rör ungar. Även frågan angående om en beslut ifall obligatorisk lovskola alternativt extra studietid bör behärska överklagas är kapabel behöva beaktas. ett ytterligare prov existerar eventuella svårigheter tillsammans bemanningen tillsammans anledning från den rådande lärarbristen. ifall fler studenter deltar inom lovskola samt extra studietid kunna nödvändigheten från pedagog öka. från Skolverkets redogörelse Lärarprognos 2021 framgår för att detta kommer för att artikel fortsatt bristande vid kvalificerade pedagog framöver, även ifall detta totala nödvändigheten från pedagog minskat något jämfört tillsammans med tidigare prognoser. Mot bakgrund från detta bör olika möjligheter undersökas till hur enstaka utökad lovskola tillsammans bibehållen upphöjd standard skulle behärska bemannas. på denna plats bör lösningar såsom olika huvudmän redan använder sig från beaktas. Utredaren bör därför
. värdera samt föreslå inom vilken utsträckning detta bör bli obligatoriskt på grund av huvudmän för att tillhandahålla lovskola samt extra studietid inom fler från dem obligatoriska skolformerna samt inom fler årskurser, . analysera förutsättningarna på grund av olika elevgrupper för att omfattas från ett skyldighet för att delta inom lovskola samt extra studietid samt analysera konsekvenserna på grund av dessa nära en insättning från ett sådan skyldighet, . ta ställning mot samt föreslå inom vilka från dem obligatoriska skolformerna samt inom vilka årskurser liksom studenter bör behärska bli skyldiga för att delta inom lovskola samt extra studietid,. värdera samt föreslå hur enstaka skyldighet på grund av studenter inom dem obligatoriska skolformerna för att delta inom lovskola alternativt ytterligare studietid bör utformas, . undersöka samt presentera alternativa förslag mot utökad undervisningstid till elevgrupper vilket utredningen eventuellt bedömer ej bör omfattas från enstaka skyldighet för att delta inom lovskola samt ytterligare studietid,. undersöka samt lämna förslag vid olika möjligheter på grund av för att säkerställa bemanningen från enstaka utökad lovskola, samt. lämna nödvändiga författningsförslag.Möjligheten för att besluta för att enstaka student bör vandra ifall enstaka årskurs bör användas mer
Enligt skollagen får ett skolchef besluta för att enstaka skola inom grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan alternativt sameskolan bör vandra angående ett årskurs, ifall elevens vårdnadshavare tillåter detta samt detta tillsammans med hänsyn mot elevens tillväxt samt personliga förhållanden inom övrigt existerar lämpligast till eleven. angående detta finns synnerliga skäl får rektorn även utan medgivande ifrån elevens vårdnadshavare besluta för att eleven bör vandra ifall enstaka årskurs (7 kap. 11 c §). Rektorns beslut kunna överklagas mot Skolväsendets överklagandenämnd (28 kap. 16 § skollagen). detta finns inga bestämmelser ifall för att rektorn måste fatta en beslut inom frågan angående enstaka student bör vandra ifall ett årskurs då en sådant önskemål framställs från vårdnadshavare. detta finns ej heller någon chans till vårdnadshavare för att bestrida en beslut ifrån rektorn för att eleven ej bör vandra angående årskursen. detta existerar angeläget för att dem möjligheter liksom finns till för att ge mer undervisningstid mot studenter inom behov från detta används, redan ifrån dem tidiga årskurserna. Regeringens granskning existerar för att fler elevers utbildning skulle gynnas angående chansen för att besluta en ytterligare studieår skulle nyttjas inom högre utsträckning än inom dag.Av Skolverkets statistik framgår dock för att chansen på grund av rektorer för att besluta för att ett skola bör vandra ifall enstaka årskurs utnyttjas inom nedsänkt grad. Läsåret 2021/22 gick 0,2 andel från varenda studenter inom grundskolan ifall enstaka årskurs, dvs. 2 666 studenter. från dem likt gick ifall fanns 55 andel pojkar samt 45 andel flickor. detta fanns 45 andel från eleverna likt ägde utländsk bakgrund, dvs. för att eleven existerar född inom annat nation än land, alternativt för att elevens båda föräldrar existerar födda inom annat nation än land. från dessa plats 32 andel födda inom land tillsammans numeriskt värde utrikes födda föräldrar samt 68 andel plats födda utomlands. Totalt 21 andel från eleverna likt gick angående ägde föräldrar tillsammans med högst grundskoleutbildning. detta fanns vanligast för att studenter gick ifall årskurs 9, följt från årskurs 1. tillsammans hänsyn mot för att chansen till rektorer för att besluta för att ett skola bör vandra angående ett årskurs utnyttjas inom nedsänkt grad finns detta skäl för att titta ovan ifall nuvarande bestämmelser behöver ändras alternativt angående andra åtgärder bör vidtas på grund av för att underlätta sådana beslut, särskilt inom dem tidiga årskurserna. detta finns även skäl för att titta ovan ifall detta beneath vissa förutsättningar bör artikel obligatoriskt på grund av rektorer för att besluta för att enstaka student bör vandra ifall ett årskurs. detta finns vidare behov för att titta ovan ifall ett rektors beslut bör gälla även nära en eventuellt skolbyte. ett sådan ordning är kapabel minska risken till för att enstaka skola byter utbildning till för att undvika vandra angående enstaka årskurs, något vilket skulle behärska artikel aktuellt inom dem fall var rektorn fattat en sådant beslut utan vårdnadshavares medgivande. likt nämnts ovan finns detta inga bestämmelser ifall för att rektorn måste fatta en beslut inom frågan angående enstaka skola bör vandra angående ett årskurs trots för att en sådant önskemål framställs från vårdnadshavare. detta finns ej heller någon tillfälle på grund av vårdnadshavare för att bestrida en beslut ifrån rektorn för att eleven ej bör vandra ifall årskursen. detta finns skäl för att titta ovan angående ett reglering liksom möjliggör detta bör införas samt hur den inom sålunda fall bör existera utformad. nära dessa överväganden bör även intresset för att begränsa skolledares administrativa börda beaktas.Utredaren bör därför
. analysera förutsättningarna till rektorer för att besluta för att enstaka skola bör vandra ifall enstaka årskurs samt föreslå åtgärder på grund av för att underlätta sådana beslut,. värdera angående detta beneath vissa förutsättningar bör bli obligatoriskt till rektorer för att besluta för att ett skola bör vandra angående ett årskurs,. ta ställning mot angående en beslut för att vandra angående ett årskurs bör gälla även nära en skolbyte,. utreda angående detta bör införas enstaka reglering angående enstaka skyldighet för att beneath vissa förutsättningar testa frågan ifall ett student bör vandra angående enstaka årskurs samt fatta en formellt beslut inom frågan, . utreda ifall detta bör vandra för att bestrida en beslut för att ett student ej bör vandra angående ett årskurs, samt . nära behov lämna nödvändiga författningsförslag.Utökad undervisningstid på grund av bl.a. nyanlända studenter till ett snabbare integrationFör för att möjliggöra snabbare integration bedömer regeringen för att undervisningstiden på grund av nyanlända studenter är kapabel behöva utökas. tillsammans med nyanländ avses inom skollagen den liksom besitter varit bosatt utomlands dock idag existerar bosatt inom landet samt besitter påbörjat sin träning på denna plats senare än höstterminens uppstart detta kalenderår då han alternativt denna fyller år sju kalenderår. enstaka skola bör ej längre anses artikel nyanländ efter fyra års skolgång denna plats inom landet (3 kap. 12 a § skollagen). till nyanlända studenter samt studenter såsom från andra skäl äger behov från ytterligare utbildning inom svenska förmå detta finnas en behov från ytterligare språkträning. flera nyanlända studenter saknar kontakter tillsammans svensktalande miljöer beneath lov. enstaka språkstärkande lovskola skulle behärska undanröja risker till kunskapstapp såsom framför allt detta långa sommaruppehållet, dock även andra lov, är kapabel innebära. ett språkstärkande lovskola tillsammans med delvis ytterligare utformning samt annat avsikt än den sedan tidigare justerade lovskolan förmå bidra mot för att språkkunskaperna på grund av nyanlända studenter utvecklas snabbare samt bibehålls. inom betänkandet Kampen angående tiden - mer tidsperiod mot utbildning (SOU 2021:30) framhålls för att detta finns behov från enstaka språkstärkande sommarskola. detta finns modell vid kommuner såsom redan inom dygn erbjuder ett språkstärkande lovskola. Genom för att tillhandahålla språkstärkande lovskola mot samtliga nyanlända studenter inom behov från detta skulle förutsättningarna till för att att nå ett mål eller resultat behörighet mot gymnasieskolans nationella schema behärska stärkas samt likvärdigheten inom utbildningen behärska öka. Regeringen anser därför för att möjligheterna för att införa språkstärkande lovskola på grund av nyanlända studenter behöver utredas. inom detta ingår för att ge förslag vid vilka skolformer samt årskurser likt bör omfattas från ett språkstärkande lovskola, samt hur ett sådan är kapabel utformas. detta handlar exempelvis angående lovskolans längd samt ifall enstaka eventuell tidsöverlappning tillsammans den sedan tidigare justerade lovskolan samt ifall detta existerar identisk alternativt överlappande målgrupper liksom berörs från förslagen.Huvudmän till gymnasieskola samt anpassad gymnasieskola existerar ej skyldiga för att tillhandahålla studenter lovskola. studenter såsom går vid språkintroduktion inom gymnasieskolan besitter därmed ej korrekt mot lovskola vid identisk sätt liksom studenter inom grundskolans årskurser 8 samt 9. detta bör ses ovan ifall detta bör ändras samt ifall även språkstärkande lovskola bör erbjudas studenter vid gymnasieskolans språkintroduktion. detta bör även utredas angående detta bör införas ett skyldighet till studenter vid språkintroduktion, likt bedöms artikel inom behov från lovskola alternativt språkstärkande lovskola, för att delta inom ett sådan.Regeringen anser för att detta existerar viktigt för att nyanlända studenter därför tidigt samt snabbt likt möjligt lär sig svenska till för att behärska lyckas inom skolan samt delta aktivt inom samhället. Förutsättningarna på grund av nyanlända studenter för att att nå ett mål eller resultat behörighet mot gymnasieskolans nationella schema samt avsluta enstaka gymnasieutbildning behöver stärkas. till för att öka möjligheterna till nyanlända studenter för att snabbt lära sig svenska bör detta även undersökas samt lämnas förslag vid angående nyanlända elevers undervisningstid inom grundskolan samt motsvarande skolformer, inom gymnasieskolan samt inom anpassade gymnasieskolan, kunna utökas vid något annat sätt än genom olika former från lovskola samt ytterligare studietid. inom sammanhanget bör även andra studenter inom behov från ytterligare utbildning inom svenska beaktas. på denna plats bör ansatsen existera bred samt även andra relevanta länders erfarenheter inom området bör beaktas. inom arbetet bör principen angående likabehandling, utifrån bl.a. diskrimineringslagen samt Sveriges internationella åtaganden angående mänskliga rättigheter beaktas. Utredaren bör därför
. analysera förutsättningarna till samt lämna förslag ifall hur detta förmå bli obligatoriskt till huvudmän för att tillhandahålla ett språkstärkande lovskola på grund av nyanlända studenter samt föreslå hur ett sådan lovskola kunna utformas samt vilka obligatoriska skolformer samt årskurser såsom bör omfattas,. analysera förutsättningarna till samt lämna förslag ifall hur detta förmå bli obligatoriskt till huvudmän till gymnasieskola för att tillhandahålla lovskola till nyanlända studenter vid introduktionsprogrammet språkintroduktion samt föreslå hur enstaka sådan kunna utformas,. analysera förutsättningarna till samt lämna förslag angående hur detta är kapabel införas ett skyldighet på grund av nyanlända studenter såsom bedöms artikel inom behov från detta, för att delta inom lovskola alternativt språkstärkande lovskola samt föreslå hur ett sådan skyldighet är kapabel utformas, . undersöka samt lämna förslag vid andra eventuella åtgärder likt bör införas till för att öka bl.a. nyanlända elevers undervisningstid,. nära utformningen från sina förslag i enlighet med utredningspunkterna ovan beakta principen angående likabehandling likt den kommer mot formulering inom bl.a. diskrimineringslagen samt Sveriges internationella åtaganden angående mänskliga rättigheter, samt nära behov t.ex. utföra justeringar från alternativt tillägg mot målgruppen ifall detta behövs till för att förslaget bör bedömas artikel förenligt tillsammans nämnda princip samt team, samt. lämna nödvändiga författningsförslag.Konsekvensbeskrivningar
Utredaren bör redogöra på grund av ekonomiska samt andra konsekvenser från sina förslag. Förslagen bör redovisas sålunda för att konsekvenserna till respektive skolform samt årskurs framgår. Utöver vad såsom följer från 14-15 a §§ kommittéförordningen (1998:1474) bör utredaren redovisa vilka konsekvenser dem förslag liksom lämnas äger på grund av resurser vid utbildad anställda inom skolväsendet. Utredaren bör förklara samt ifall möjligt kvantifiera dem samhällsekonomiska effekterna från dem förslag liksom utredaren lägger fram. Viktiga ställningstaganden inom utformningen från förslagen, liksom alternativa lösningar såsom övervägts, bör beskrivas. Skälen mot för att övervägda lösningar äger valts försvunnen bör anges. ifall förslagen innebär offentligfinansiella kostnader bör utredaren ge förslag mot finansiering samt då särskilt beakta dem statsbidrag likt lämnas på grund av läxhjälp samt lovskola. Utredaren bör äga en barnrättsperspektiv inom sitt jobb samt redovisa konsekvenserna från förslagen tillsammans med utgångspunkt inom barnkonventionen samt utifrån FN:s överenskommelse angående rättigheter på grund av personer tillsammans med funktionsnedsättning. Utredaren bör även redogöra på grund av konsekvenserna från sina förslag utifrån principen angående likabehandling, bl.a. utifrån diskrimineringslagen. inom enlighet tillsammans med 14 kap. 3 § regeringsformen bör utredaren beakta proportionalitetsprincipen inom samband tillsammans med överväganden ifall inskränkningar från den kommunala självstyrelsen samt redogöra till sina bedömningar inom detta avseende. Kontakter samt rapport från uppdraget
Utredaren bör samverka tillsammans med berörda myndigheter samt föra dialog tillsammans med kommuner samt regioner samt tillsammans med andra aktörer samt organisationer liksom existerar relevanta till uppdragets genomförande. Utredaren bör hålla sig informerad angående andra relevanta utredningar, exempelvis Utredningen angående fler vägar mot arbetslivet (U 2022:03), Utredningen ifall ett minskad byråkratisk börda till förskollärare samt pedagog (U 2032:01) samt Utredningen angående likvärdiga bedömning samt meritvärden (U 2023:02). Utredaren bör även ta hänsyn mot betydelsefull jobb vilket pågår inom berörda myndigheter samt Regeringskansliet. Uppdraget bör redovisas senast den 6 månad 2024.(Utbildningsdepartementet)