Är verk som skriet och kyssen
Skriet
| Konstnär | Edvard Munch |
|---|---|
| Basfakta | |
| Tillkomstår | 1893 |
| Typ | Målning |
| Material | Olja, tempera, pastell samt krita vid papp |
| Mått (h×b) | 91 × 73,5 cm |
| Plats | Nasjonalmuseet inom Oslo |
Skriet existerar en expressionistiskt motiv likt Edvard Munch beneath år 1893–1910 framställde inom fyra målningar samt enstaka litografi. vid norska kallas verket från konstnären till Skrik; detta namn användes även tidigare vid svenska.
Motiv
[redigera | redigera wikitext]Flera Munch-målningar besitter olika sinnestillstånd likt motiv, ofta ojämna samt vid gränsen mot detta patologiska. ifall upplevelsen vilket återges inom Skriet skrev Munch (översatt ifrån norska):[1]
| ” | Jag gick längs vägen tillsammans med numeriskt värde vänner – solen gick ner – Jag fick enstaka flyktig emotion från vemod – sky blev plötsligt blodröd – Jag pausade, lutade mig dödstrött mot räcket – såg ut ovan dem flammande molnen liksom blod samt svärd ovan den blåsvarta fjorden samt staden – Mina vänner gick vidare – jag stod var skälvande från ångest – samt kände en stort oändligt skrik genom naturen. | „ |
Den förtvivlan samt fasa vilket upplevs från gestalten inom förgrunden är kapabel förnimmas inom landskap samt himmelen, vilka våndas inom förtvivlade strimmor från slumpmässiga färger – rött, gult samt grönt – liksom angående skriet utvidgas inom vågor från oresonlig fruktan.
Innan Munch skapade den inledande utgåvan från Skriet, utnyttjade han sin mardröm direkt inom en liknande motiv kallat Förtvivlan. Detta finns inom flera versioner, den äldsta ifrån 1892. vid Thielska galleriet inom huvudstaden finns ett utgåva ifrån 1893. Grundkompositionen existerar densamma likt inom Skriet, dock textens "jag" besitter denna plats den lokal inom förgrunden liksom Munch senare gav mot den skrikande kvinnan.
I en tredjeplats motiv tillsammans med identisk bakgrund, kallat Ångest ifrån 1894 stirrar enstaka förteckning uttryckslösa ansikten vid den ångestfyllde betraktaren. Stämningen liknar den inom Munchs konstverk Aften vid Karl Johan (1892) dock existerar denna plats satt samman tillsammans den solnedgångsupplevelsen ifrån "Förtvivlan" samt "Skriet".
Röda solnedgångseffekter från detta stöt Munch beskriver, orsakas från vulkaniskt stoft inom dem högre luftlagen, inom detta fall ifrån Krakataus eruption 1883.[2] Munchs skräckfyllda solnedgångsupplevelse skulle inom sålunda fall äga skett 1883 alternativt 1884, detta önskar yttra 8–9 kalenderår innan denne beskrev den ochutnyttjade den inom sin konstverk.
Det landskap tillsammans med ett inbuktad havsvik tillsammans med numeriskt värde skepp såsom syns inom bakgrunden existerar Oslo, samt Oslofjorden sedda ifrån norra sidan från Ekeberg öster angående stadens centrum. Den exakta platsen besitter varit objekt på grund av samtal dock är kapabel ej bestämmas. Motivet existerar ej målat efter naturen utan existerar ett minnebild, samt uppvuxen vegetation besitter ändrat landskap inom området.[3][4]
Versioner samt historia
[redigera | redigera wikitext]Edvard Munch gjorde fyra versioner från denna konstverk samt ett litografi.
Osignerad skiss inom pastell ifrån 1893 (74 × 56 cm), Munchmuseet inom Oslo.
Olja, tempera samt pastell vid papp ifrån 1893 (91 × 73,5 cm), finns inom Nasjonalmuseet inom Oslo.
Pastell ifrån 1895 (79 × 59 cm), privat ägo.
Tempera vid pannå ifrån 1910 (83,5 × 66 cm), Munchmuseet inom Oslo.
Litografi ifrån 1895 (49,4 × 37,3 cm).
- En osignerad skiss inom pastell ifrån 1893 (74 × 56 cm), Munchmuseet inom Oslo.
- En utgåva inom olja, tempera samt pastell vid pannå ifrån 1893 (91 × 73,5 cm), finns vid Nasjonalmuseet inom Oslo.
- En utgåva inom pastell ifrån 1895 (79 × 59 cm), inom privat ägo. Tidigare ägd från Thomas Olsen samt Henriette Olsen samt från Petter Olsen.
- En litografi ifrån 1895 (49,4 × 37,3 cm). Förvarad inom Munchmuseet inom Oslo.[5]
- En utgåva inom tempera vid pannå ifrån 1910 (83,5 × 66 centimeter), hänger vid Munchmuseet inom Oslo, enstaka digital kopia förvaras vid Arctic World Archive.
Den 12 månad 1994 stals den utgåva såsom tillhör Nasjonalmuseet.[6] Efter för att ersättning från lösensumma ägde avvisats, återbördades tavlan inom femte månaden i året identisk kalenderår efter ett bidrag från norsk polis inom samarbete tillsammans brittisk polis samt Getty-museet (i Los Angeles). Norrmannen Pål Enger dömdes mot sex års fängelse på grund av stölden.
Den 22 augusti 2004 stals temperaversionen vid Munchmuseet från beväpnade rånare, samtidigt tillsammans målningen Madonna. Tavlorna återfanns från norsk polis inom augusti 2006. Skriet-målningen ägde efter vårdslös hantering fått fukt- samt slitageskador liksom ej helt går för att reparera.[7] Den besitter dock konserverats samt åter ställts ut vid Munchmuseet.[8]
Den 2 femte månaden i året 2012 auktioneradePetter Olsen ut sin Skriet-version vid Sotheby's inom New York. detta vinnande budet, såsom gavs via mobil från ett anonym köpare, fanns vid 107 miljoner amerikanska dollar (119,9 miljoner inklusive 12 % provision). Skriet blev därmed den dyraste konstverk likt dittills ägde sålts vid enstaka auktion.[9] Köparen visade sig senare artikel den amerikanske företagaren samt miljardären Leon Black.[10]
På Nasjonalmuseums tavla tillsammans med motivet står detta skrivet, tillsammans finstil ord, "Kan kun være malet af enstaka gal Mand" ("Kan endast artikel målat från ett galen man"). detta äger spekulerats inom ifall detta plats Munch egen likt skrivit detta, dock den allmänna uppfattningen idag existerar för att detta skrivits från ett individ, före 1904 då texten ursprunglig upptäcktes, vilket plats väsentlig mot målningen.[6]
Ansiktsmasker inom vitt samt mörk likt påminner ifall målningen (Skriet-masker) finns inom butiker på grund av skämtartiklar. dem baseras vid figuren Ghostface inom filmen Scream ifrån 1996.
Vid Greenpeace demonstration inom huvudstaden inom mars 2011 mot slutförvaring från radioaktivt sopor, användes enstaka ansiktsmask inom form eller gestalt från en modifierat varningsmärke på grund av radioaktivitet, liksom påminde angående målningen Skriet.[11]
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^Skrik, Edvard Munch 1893 vid Nasjonalmuseets webbplats.
- ^Astronomical sleuths link Krakatoa to Edvard Munch's painting Sthe Scream-Sky & Telescope pressmeddelandee 2006, arkiverad kopia läst 23 oktober 2022.
- ^[ https://www.vg.no/rampelys/i/4M1BE/her-fanget-munch-skrik-motivet Her fanget Munch "Skrik"-motivet,] VG30 april 2012. Läst 23 oktober 2022.
- ^Lotten Sandberg:Utsikten mot Skrik,Aftenposten 1 månad 2012. Läst 23 oktober 2022.
- ^”Hvor kunna jeg titta Skrik?” (på norska). www.munchmuseet.no. https://www.munchmuseet.no/skrik/hvor-kan-jeg-se-skrik/?_t_id=kj7E3bIu_3ChUp4Ww6Sngw==&_t_uuid=5qgYOgp6RgKoUaJstUxo4g&_t_q=skrik&_t_tags=language:no,siteid:f4e97539-7e06-4e9f-b214-334b686da4d3,andquerymatch&_t_hit.id=MunchMuseum_Web_Features_Pages_ArticlePage_ArticlePage/_ce575962-e4c0-45c6-b5a5-83d46ffcf223_no&_t_hit.pos=3. Läst 31 oktober 2023.
- ^ [ab] Kirkholt, Tore (2021-05-25). ”Skrik” (på norskt bokmål). Store norske leksikon. http://snl.no/Skrik. Läst 18 oktober 2022.
- ^PM (21 månad 2006). ”"Skriet" går ej för att reparera”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/skriet-gar-inte-att-reparera. Läst 11 november 2009.
- ^Munch-Museet. ”Konserveringen från Skrik og Manonna”. Arkiverad ifrån originalet den 22 april 2012. https://web.archive.org/web/20120422002916/http://www.munch.museum.no/content.aspx?id=151. Läst 5 femte månaden i året 2012.
- ^”Nytt auktionsrekord på grund av Skriet”. Dagens Nyheter. 3 mars 2012. http://www.dn.se/kultur-noje/nytt-auktionsrekord-for-skriet/. Läst 3 mars 2012.
- ^Crow, Kelly (11 juni 2012). ”An Art Mystery Solved: Mogul fryst vatten 'Scream' Buyer”. vägg Street Journal. http://online.wsj.com/article/SB10001424052702304373804577521240470769420.html. Läst 12 juli 2012.
- ^Protester mot förslag angående slutförvar, Svenska Dagbladet, 16 mars 2011.