babyseed.pages.dev






Hur många sidor har bibeln

Bibeln

För andra betydelser, titta Bibeln (olika betydelser).

Bibeln (grekisk {koine}: τὰ βιβλία, tà biblía, 'böckerna') existerar inom kristendomen ett fastställd grupp skrifter från alldeles speciell innebörd samt därför kallad "den Heliga Skrift". Ofta existerar skrifterna samlade inom en litteratur, uppdelad inom numeriskt värde delar, Gamla testamentet samt Nya testamentet.

Bibeln existerar enstaka från världens maximalt publicerade skrivna verk samt ges ut internationellt inom ca 100 miljoner exemplar per år[1].

Listan angående vilka skrivna verk liksom ingår inom den kristna bibeln fastställdes genom bibelkanon beneath koncilierna inom Hippo kalenderår 393 samt inom Kartago tid 397 samt förekommer inledande gången inom Athanasios brev som skickas under påsken ifrån 367.[2]Katekeser existerar utgivna från olika kyrkor inom olika kontext såsom enstaka struktur från bibeltolkning.

Listan ifall vilka skrivna verk liksom ingår inom judendomen, Masoretiska bibeltexten inom Tanakh fastställdes från masoreterna beneath tidig medeltid (mellan 800- samt 1100-talen).

Det finns flera ämnen ifall Bibelns tillkomst, ifall dess berättelsers faktiska underlag, traderingen mot nedskriven ord, författarskap samt själva textens tillkomstprocess. Dessa behandlas inom den teologiska grenen isagogik, likt söker klargöra dem bibliska böckernas tillkomsthistoria samt hur den bibliska kanon kommit mot.

Bibelns innehåll

[redigera | redigera wikitext]

Kristendomens bibel existerar uppdelad inom numeriskt värde delar.

Gamla testamentet existerar Bibelns äldsta sektion samt innehåller berättelserna ifall jordens alster, patriarkerna samt Israels folks bakgrund fram mot samt kreditkort efter den således kallade Babyloniska fångenskapen. inom Gamla testamentet återfinns även detta bibliska Israels lagsamlingar, poesi samt profetiska litteratur.

Som allmän bibelkanon fastställd inom Konciliet inom Kartago kalenderår 397, 39 skrivna verk (Apokryferna oräknat): 1-5 Mosebok, Josua, Domarboken, vana, 1-4 Konungaböckerna (1-2 Samuel, 1-2 Kung), 1-2 Paralipomenon (1 Krön, 2 Krön), Job, Psaltaren, 1-5 Salomo (Ordspråksboken, Predikaren, Höga Visan, Vishetens lärobok, Jesus Syraks vishet), dem mindre profeterna (Hosea, Joel, Amos, Obadja, Jona, Mika, Nahum, Habackuk, Sefanja, Haggai, Sakarja, Malaki), Klagovisorna, Baruk, Jesaja, Jeremia, Daniel, Hesekiel, Tobit, Judit, Ester, 1-2 Esra (Esra, Nehemja), 1-2 Mack (Första Mackabeerboken, andra Mackabeerboken).

Nya testamentet behandlar inom Evangelierna Jesu liv samt utbildning, inom Apostlagärningarna den inledande församlings saga samt inom Breven (epistlarna) olika dogmatiska samt pastorala problem att diskutera. inom Nya testamentets sista lärobok, Johannes uppenbarelse, beskrivs inom profetiska ordalag den inom kristendomen därför kallade Yttersta tiden, Yttersta Domen samt Himmelriket. inom uppenbarelseboken handlar den slutliga kampen mellan detta onda samt detta goda, mellan Gud/Jesus samt djävulen. inom slutet från boken beskrivs hur Gud återskapar paradiset, var varken död alternativt ond ande finns. [1][2]

Som allmän bibelkanon fastställd inom Konciliet inom Kartago tid 397, 27 böcker: 4 Evangelier (Matteus, Markus, Lukas, Johannes), Apostlagärningarna, 13 meddelande ifrån aposteln Paulus (Romarbrevet, 2 skrivelse mot Korintierna, Galaterbrevet, Efesierbrevet, Filipperbrevet, Kolosserbrevet, inledande samt andra Thessalonikerbrevet, 2 skrivelse mot Timoteos, Titusbrevet, Filemonbrevet), Hebreerbrevet, inledande samt andra Petrusbrevet, 3 skrivelse ifrån Johannes, Jakobs meddelande, Judas skrivelse, Johannesapokalypsen (Uppenbarelseboken).

Gamla testamentet

[redigera | redigera wikitext]

Gamla testamentet existerar skrivet (från muntlig tradition) vid hebreiska samt arameiska, successivt huvudsakligen ifrån samt tillsammans med 500-talet f.Kr. samt etablerandet från dem judiska akademierna inom Babylon, samt existerade före 200 f. Kr. inom stort vilket en antal olika skrifter.

Babylon

[redigera | redigera wikitext]

Babylon kom för att utgöra centrum på grund av utvecklingen från den judiska tro, tillsammans med mellanspel från Jerusalem, fram mot medeltiden samt synagogorna inom Europa.

Babylonierna erövrade Juda rike omkring tid 587 f.Kr. samt då förstördes Salomos tempel vilket följdes från landsförvisning från majoriteten från judiska eliten beneath den babyloniska exilen. detta byggdes inget nytt tempel inom Babylonien beneath exilen då uppfattningen plats för att templet endast kunde ligga ner inom Jerusalem. Detta ledde mot för att detta religiösa bruket ändrades samt detta allmänna bruket från synagogor uppstod. Babylonierna erövrades 539 f.Kr. från detta persiska imperiet. dem judar likt tagits mot Babylon likt slavar tilläts från storkungarna Kyros II samt Dareios inom komma tillbaka bostad samt dem byggde upp Jerusalem samt detta andra templet igen ifrån grunden.

En avgörande sektion från lärda judar, tillsammans synagogor samt akademier pausade dock kvar inom Babylon[3] samt ägde massiv innebörd inom drygt 1000 kalenderår till bibelns samt judendomens tillväxt mot samt tillsammans med skapandet från Talmud Bavli[4] (Babyloniska Talmud).

Landet tillsammans Jerusalem blev ett självständig judisk stat genom Judas Mackabaios såsom ledde den mackabeiska revolten (167–160 f.Kr.) mot Seleukiderriket (som skapats samt tagit ovan området 323 f.Kr, efter för att Alexander den store erövrat detta Persiska riket). Landet blev senare romersktprotektorat genom Herodes den store liksom utsågs mot monark från den romerska senaten 40 f.Kr. samt regerade var mot sin död omkring 4 f.Kr. Efter Herodes blev detta 6 e.Kr. romersktlydrike, Iudaea, beneath enstaka romersk prefekt samt ståthållare (där Pontius Pilatus existerar den maximalt kända).

Efter en judiskt uppror samt judiska kriget, beordrade 70 e.Kr. den romerske befälhavaren inom provinsen Iudaea, Titus[5][6], Jerusalems förstörelse samt förstörelsen från templet samt tempelplatsen. Efter den misslyckade dryckesställe Kokhba-revolten[7] tid 132-135 ändrade den romerske kejsarenHadrianus namnet vid den romerska provinsen Syria Judea mot Syria Palestinae (efter filistéerna såsom plats detta andra människor inom området) samt flera judar fördrevs.

Innebörden fanns för att därefter dem inom praktiken redan sedan gammalt etablerade judiska akademierna inom (området av) Babylon blev detta enda primära centret på grund av judisk tro, fram mot 900-talet e.Kr.

De babyloniska judarnas närvaro slutar tillsammans den israeliska statens operation[8] Ezra and Nehemiah 1950–1952 var 120 000 judar flygevakuerades ifrån Irak mot Israel, inom moderna Israel benämnda Bavlim (babylonierna). Därefter fanns bara 6 000 judar kvar samt detta avslutar ett mer än 2 500 årig etablering inom Babylon.[9][10]

Tillkomst

[redigera | redigera wikitext]

Samma skrifter vilket inom kristendomen kallas Gamla testamentet återfinns alltså även inom judendomen vilket enstaka kanonisk skriftsamling tillsammans med namnet Tanakh alternativt den Hebreiska Bibeln var böckernas inbördes ordning skiljer sig något ifrån den inbördes ordningen inom kristna biblar.

Dessa finns inom tre primära sammanställda samt översatta versioner (som skiljer sig något, titta Anno_Mundi):

  • Septuaginta (grekisk (koine) Ἡ μετάφρασις τῶν Ἑβδομήκοντα, De sjuttio (judiska skriftlärdas) översättning (titeln ifrån latin septuaginta, sjuttio, ofta kortat 70 inom Romerska siffror, LXX), vid beställning från Ptolemaios II Filadelfos 285–247 f.Kr.), ifrån cirka 200 f.Kr, inom Alexandria inom detta hellenistiskaPtolemeiska Egypten), enstaka grekisk (koine) översättning samt sammanställning, används från östligt ortodoxa kyrkan
  • Vulgata (latin: Versio Vulgata, Den allmänna översättningen, vid beställning 382 e.Kr. från PåvenDamasus I) latinsk översättning från Hieronymus inom Rom färdig 405 e.Kr. samt ersatte Septuaginta inom väster inom Romersk-katolska kyrkan samt senare Protestantismen, dvs används från västlig kristendom
  • Masoretiska bibeltexten (MT alternativt 𝕸; hebreiska: נוסח המסורה, latiniserad: Nusakh Ham'mas'sora) existerar den hebreiska samt arameiska texten inom dem 24 böckerna inom den hebreiska bibeln (Tanakh) inom rabbinsk judendom, sammanställning mellan 600-talet samt 900-talet e.Kr., används inom synagogor sedan dess

Dessa äger inom sin tur översatts mot enstaka mängd tungomål.


Orsaken mot Septuagintas tillblivelse skall i enlighet med Josefus äga varit bland annat detta stora antal grekiska koine-talande judar inom diasporan inom dem hellenistiskaSeleukiderriket samt inom Ptolemaiska Egypten liksom ej förstod hebreiska alternativt arameiska samt därför ej kunde analysera Tanakh. dem hebreiska manuskripten mot Torah standardiserades ifrån 700-800-talet samt vidare mot den sålunda kallade Masoretiska bibeltexten (se även masoreter). Därvid kom Septuaginta för att fullständigt förlora sin ställning eller tillstånd inom judendomen – inom synnerhet vilket den alltmer kom för att användas liksom auktoritativ översättning från dem kristna. Istället kom nya översättningar mot grekiska för att göras ifrån judiskt håll, denna gång tillsammans den masoretiska texten likt förlaga, mot modell bibelutgåvorna från Aquila från Sinope samt Symmachus.

Medan Septuaginta verkar äga blivit allmänt godkänd från judar beneath andra tempelperioden, äger den mot massiv sektion avvisats såsom skriftmässig från den allmänna rabbinska judendomen sedan senantiken från flera skäl. till detta inledande skiljer sig Septuaginta ifrån den hebreiska källtexterna inom flera fall (särskilt inom Jobs bok).[11] på grund av detta andra framträda inom översättningarna ibland enstaka okunnighet ifall hebreiska idiomatiska förhållanden.[11] en särskilt anmärkningsvärt modell vid detta fenomen finns inom Jesaja 7:14, var detta hebreiska termen עַלְמָה (' almāh, såsom översätts mot svenska liksom "ung kvinna") översätts mot koine-grekiska liksom παρθένος (parthenos, likt översätts mot svenska likt "jungfru/oskuld").[12] Slutligen ville rabbinerna även skilja sin tradition ifrån framväxande kristendomstradition, såsom inom upphöjd grad förlitade sig vid Septuaginta.

Att notera existerar för att Gamla Testamentet fastställdes mot 39 skrivna verk inom Konciliet inom Kartago tid 397 mer än 500 kalenderår efter översättningen Septuaginta samt den Masoretiska bibeltextens 24 skrivna verk fastställdes från den allmänna rabbinska judendomen ca 1000 kalenderår efter. sålunda Septuaginta omfattar ursprungligen alltså även enstaka mängd utelämnade översättningar, dock publiceras vilket 39 skrivna verk från östligt ortodoxa kyrkan.


beneath slutet från 1900-talet gjordes nyöversättningar ex Bibel 2000 inom landet samt Nova Vulgata var man genom modern vetenskaplig teknik, undersökning samt arkeologiska fynd såsom dödahavsrullarna anses äga förbättrad ingång mot antikt källmaterial än inom antiken. tillsammans reflexion mot ex skillnaderna inom Anno mundi anser flera för att [vilka?] även sålunda plats även fallet inom arbetet tillsammans med Vulgata ifrån 400-talet e.Kr., för att man ägde förbättrad källmaterial samt förbättrad översättning än den tidigare Septuaginta samt därför anses från många[vilka?] Vulgata äga mera likheter inom textdetaljer tillsammans med den judiska Masoretiska bibeltexten[13].

Apokryferna

[redigera | redigera wikitext]

Till Bibeln räknas ofta även dem således kallade Gamla testamentets apokryfer, även ifall synen vid dessa skrivna verk samt vilka skrivna verk liksom ingår inom dessa apokryfer, skiljer sig åt mellan olika kyrkosamfund. Allmänt kunna sägas för att dem gamla kyrkorna (Romersk-katolska samt Ortodoxa) omfamnar Gamla testamentets Apokryfer såsom ett sektion från bibelkanon medan nyare kyrkosamfund tillsammans rötter inom reformationen inom olika upphöjd grad avfärdar dem likt varande ett sektion från kanon. inom samtliga dem svenska, officiella bibelöversättningarna besitter dem funnits tillsammans med, utom inom 1917 års bibel var dem gavs ut separat 1921.

Nya testamentet

[redigera | redigera wikitext]

Tillkomst

[redigera | redigera wikitext]

Nya testamentet anses existera skrivet vid klassisk grekiska (koine) mellan cirka kalenderår 50 samt en stycke in vid 100-talet e.Kr., används från östligt ortodoxa kyrkan.

Vulgata existerar latinsk översättning, vid beställning 382 e.Kr. från PåvenDamasus inom från Hieronymus inom Rom färdig c. 390 e.Kr. samt används inom väster från Romersk-katolska kyrkan samt senare Protestantismen.

Dessa besitter inom sin tur översatts mot ett mängd tungomål. beneath slutet från 1900-talet gjordes nyöversättningar ex Bibel 2000 inom landet samt Nova Vulgata.

Annan användning

[redigera | redigera wikitext]

Delar från alternativt bota Bibeln används även såsom helig text från Samaritanism, jamaicansk religion, flera icke-kristna samt nyare kristna trossamfund.

Största samfund på denna plats existerar Jesu Kristi Kyrka från Sista Dagars Heliga (allmänt kända såsom "mormoner") samt Jehovas Vittnen såsom båda anser för att Bibeln små frukter från växter vid gudomliga sanningar.

Dessa båda samfund besitter även egna – från samfunden godkända – översättningar (ursprungligen mot engelska samt översatta från samfunden, inom mormonernas fall från grundaren namn Smith Jr) vilka blivit normerande på grund av hur bibeltexten skall förstås samt översättas vidare.

Det bör dock påpekas för att man inom Jesu Kristi Kyrka från Sista Dagars Heliga (som existerar Sista Dagars Heliga-rörelsens inom särklass största samfund) främst läser identisk bibelversioner liksom flera andra kristna, samtidigt liksom man anser sig erhålla intressanta inblickar genom namn Smiths översättning vilken existerar publicerad från rörelsens näst största samfund (som tidigare hette Reorganized Church of Jesus Christ of Latter Day Saints samt numera efter namnbyte Community of Christ).

Grekland = hellenistiska Babylon samt Egypten

[redigera | redigera wikitext]

Grekland, grekisk tidsperiod samt grekisk inom bibelns texter relaterar sig vanligen inom bibeln mot detta hellenistiskamakedonskaiskapersiska/babyloniska imperiet efter Alexander den store, Seleukiderriket samt mot viss sektion detta hellenistiskaPtolemaiska Egypten inom dagens region, snarare än detta Grekland oss känner idag.

Imperiet liksom ockuperade Levanten såsom senare judarna inom Palestina befriades ifrån från Judas Maccabeus.

Tidräkning inom bibeltexterna

[redigera | redigera wikitext]

Det samhälle samt tidsepok liksom Jesus levde inom samt såväl gamla testamentet liksom nya testamentet skrevs inom dominerades från den babyloniska varianten från Anno Graecorum. Detta gjorde Anno Graecorum-tidräkningen naturlig liksom utgångspunkt inom såväl den judiska vilket kristna bibelns skrivna verk.

Dess utgångspunkt fanns den hellenistiska återerövringen från Babylon samt starten på grund av Seleukiderriket 312 f.Kr., samt använde ett modifierad judisk utgåva från den babyloniska kalendern.

Övergången ifrån Anno Graecorum mot Anno Mundi tidräkning skedde beneath inledande årtusendet sidled ungefär samtidigt inom den judiska samt östliga kristna världen, var dem kristna använde den julianska kalendern istället medan judarna behöll den judiska varianten från den babyloniska Anno Graecorum kalendern. Babylon ägde erövrats vid 600-talet från Islam samt flyttat mot Bagdad samt den judiska centralpunkten flyttades allt mer mot Europa.

I detta kristna väster skapades istället Anno Domini likt baserade sig vid beräkningen från Jesus barnafödande, pga för att detta existerar massiv skillnad angående 1 732 kalenderår mellan den latinska Vulgata samt grekiska Septuaginta bibelöversättningarna inom beräkningarna från skapelsen, då den bysantinskaAnno Mundi ej stämde tillsammans med Vulgata, ej accepterades inom den dåtida latinskaKatolska världen.

Anno Domini tillsammans med gregoriansk variant från julianska kalendern utgör sedan mitten från 1700-talet grunden på grund av den globala tidräkningen, UTC.

Allmänt

[redigera | redigera wikitext]

De judiska heliga skrifterna, liksom ingår inom Gamla testamentet, utkristalliserades efter grabb likt fasta textsamlingar. inom Nya testamentet omtalas dessa skrifter vanligen såsom ”Skriften” alternativt liksom ”Lagen samt Profeterna”. dem nytestamentliga författarna, liksom skriver vid grekiska, refererar dem ofta via enstaka redan befintlig grekisk översättning, Septuaginta, ifrån cirka 200 f.Kr. inom den tidiga kristna kyrkan lästes "lagen" samt "profeterna" utifrån övertygelsen för att dessa texter djupast sett handlar ifall Jesus Kristus. Efterhand kom även en antal skrifter liksom erkändes existera skrivna från apostlarna alternativt deras nära medarbetare för att spridas samt läsas offentligt inom dem kristna kyrkorna – texter vilket kom för att samlas beneath namnet Nya testamentet. Dessa skrifter – dem fyra evangelierna, Apostlagärningarna, en antal meddelande skrivna från främst Paulus (ofta kallade epistlar från grekiskans ἐπιστολή, "brev") samt Uppenbarelseboken - kom för att tillsammans tillsammans med detta Gamla testamentet för att ingå inom den tidiga religiös kanon. Den process likt ledde fram mot samlandet från enstaka kanon brukar benämnas kanonhistoria. Bibelns skrifter äger alltså tillkommit beneath ett många utdragen tidsperiod. Ofta dateras dem äldsta böckerna mot den tidiga delen från Israel likt kungadöme (ca 900 f.Kr.) [14] även angående vissa vetenskapsman daterar dem äldsta texterna mot betydligt tidigare än så.[15]

Med bibelsyn avses vid vilket sätt enstaka individ läser samt förstår dem bibliska texterna. detta vetenskapliga, systematiska arbetet tillsammans med Bibeln kallas bibelvetenskap alternativt exegetik. Bibelns roll likt elementär element inom livsförståelse alternativt likt rättesnöre på grund av livsstil äger medverkat mot för att den blivit spridd ovan all världen, samt anses artikel den maximalt utspridda samt avyttrade boken någonsin.[16]

Etymologi - bibeln

[redigera | redigera wikitext]

Det svenska termen bibel besitter kommit in inom svenska språket ifrån detta grekiska termen τὰ βιβλία via latinet.[17] Ordformen ”bibel” är kapabel spåras igen mot kalenderår 1620.[17] Tidigare ofta likt Biblia, därför 1541 då Biblia vid Swensko utkom, även kallad Gustav Vasas Bibel[17] Grekiskans τὰ βιβλία, ta biblia, ”böckerna” existerar ett pluralform från termen βιβλίον, biblion tillsammans med betydelsen “liten bok”.[18] Detta mening existerar inom sin tur enstaka sålunda kallad diminutiv struktur från termen βιβλος tillsammans med betydelsen ”papyrus, bokrulle, bok”.[18] Även formen βύβλος bublos, förekommer. Troligen kommer termen ifrån namnet vid den feniciska hamnstaden Byblos, även kallad Gebal. ifrån denna tätort skeppades nämligen papyrus mot Grekland, var man sedan använde detta mot skrivmaterial.[19][17]

Den judiske författaren Josefus använder pluralformen τὰ βιβλία, ta biblia, ”böckerna”, ifall dem judiska heliga skrifterna inom sin text Judiska fornminnen. Även inom Aristeasbrevet skrivet ungefär numeriskt värde hundra tid tidigare omtalas dem judiska skrifterna tillsammans detta namn.[20] Nya testamentets skrifter kallades ursprungligen endast "hågkomster" alternativt "minnesanteckningar" [21] dock kom inom samt tillsammans helbibelutgåvorna (där Nya testamentet inkluderades) snart för att även dem betecknas såsom "skrifter" samt ett från dem inledande modell oss äger vid detta existerar ifrån Johannes Chrysostomos såsom refererar mot just "skrifterna" alternativt "böckerna" (τὰ βιβλία), då denne avser både Gamla samt Nya testamentet.[22]

Under 800-900 talen började man därför småningom för att uppfatta pluralformen ”biblia”, ”böckerna”, vilket en mening inom singularis femininum tillsammans betydelsen ”boken”. dem båda orden besitter inom nominativ identisk utseende. termen tillsammans med betydelsen "boken" besitter sedan kommit in likt lånord inom moderna västerländska språk[23]

"Bibeln" i enlighet med olika trossamfund

[redigera | redigera wikitext]

Judendomen

[redigera | redigera wikitext]

Judendomen äger 24 skrivna verk inom sin Bibel, vid hebreiska Tanach, även kallad Hebreiska Bibeln. Den innehåller 24 skrivna verk liksom motsvarar detta vilket inom kristendomens bibelkanon kallas Gamla testamentet dock tillsammans ett ytterligare ordning samt uppdelning.

Kristendomen

[redigera | redigera wikitext]

Kristna utgåvor från kurera Bibeln delar upp böckerna inom Gamla samt Nya testamentet var detta Gamla testamentet utgörs från omkring 39 skrivna verk (apokryfer oräknade) samt Nya testamentet 27. Gamla testamentets 39 skrivna verk existerar desamma liksom dem 24 skrivna verk likt utgör judendomens Torah. dem besitter dock enstaka ytterligare ordning samt uppdelning. mot modell utgör Samuelsböckerna, Kungaböckerna samt Esra-Nehemja endast tre skrivna verk inom Tanach medan dem räknas liksom sex olika skrivna verk inom dem flesta kristna utgåvor från Bibeln. Detsamma gäller Tolvprofetboken likt inom kristna biblar kunna sägas behandlas såsom tolv individuella skrivna verk medan dem inom Tanach hålls ihop mot ett.

Nya testamentet förhåller sig inom all väsentlighet i enlighet med kristen dogmatik mot Gamla testamentet liksom enstaka tolkningsnyckel: detta existerar genom texterna angående Jesus samt hur dem inledande kristna använde detta Gamla testamentets skrifter liksom deras djupaste fras blir uppenbar samt förklarad. Därav blir detta naturligt för att hålla ihop dessa numeriskt värde skriftsamlingar såsom ett även ifall den inledande kyrkan ännu ej ägde något skrivet Nya testamentet utan endast predikade detta kristna budskapet utifrån Tanach. Då berättelsen angående Jesus existerar således huvud på grund av den kristna kyrkan besitter dock Nya testamentet, samt då särskilt dem fyra evangelierna, fått särskilt stort utrymme samt inom liturgiska kyrkor läses vanligen endast ett gammaltestamentlig ord samt numeriskt värde nytestamentliga nära detta såsom inom gudstjänsten brukar benämnas "Textläsningen" samt detta vanliga existerar för att predikan sker utifrån evangelietexten.

Deuterokanoniska skrifter

[redigera | redigera wikitext]

Förutom dem från samtliga samfund samt judendomen godkända böckerna inom Gamla testamentet finns även detta likt från protestanter kallas "tillägg mot Gamla testamentet" alternativt "gammaltestamentliga apokryfer". Tio från dem apokryfiska böckerna existerar kanoniska på grund av Katolska kyrkan samt tillsammans med vissa tillägg till Ortodoxa kyrkan. inom Ortodoxa kyrkan äger dem deuterokanoniska skrifterna ändå ej identisk ställning såsom dem ifrån den Hebreiska bibeln trots för att den Ortodoxa kyrkan använder den grekiska Septuaginta vilket sin standardtext[24] samt kallas från dem på grund av deuterokanoniska skrifter. Martin Luther lade dock mot enstaka litteratur bland apokryferna likt ej fanns tillsammans inom den katolska kanon, nämligen Manasses bön, därför för att detta totalt blev 11 skrivna verk inom apokryferna, såsom dem existerar inom mot modell Bibel 2000.[källa behövs]

Tillkomst

[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Bibelns tillkomst

Det antas idag för att Bibelns äldsta delar återfinns inom delar från den således kallade Pentateuken, dem fem Moseböckerna; identisk skrivna verk likt utgör judendomens Torah (Lagen). Den anses traditionellt äga skrivits från Mose dock dagens bibelforskare hävdar allmänt för att ett textkritisk bedömning visar för att dessa skrivna verk tillkommit beneath enstaka lägre tidsperiod samt för att Pentateuken inom sitt nuvarande skick blev slutgiltigt färdigställd runt kalenderår 400 f.Kr.[14]

Därnäst följer profeterna, vilket i enlighet med den ursprungliga uppdelningen inleds tillsammans detta deuteronomistiska historieverket, en historieverk ovan Israels saga, troligen färdigställt vid 500-talet f.Kr. Efter dessa följde dem egentliga profeternas berättelser, vilka inkluderar Jesajas, Jeremias, Hesekiels skrivna verk samt Tolvprofetboken tillsammans med dem tolv därför kallade mindre profeternas skrifter. Troligen äger den denna plats avdelningen fått sin slutgiltiga struktur före 200 f.Kr.[14]

Den tredjeplats avdelningen, skrifterna innehåller en flertal mindre berättelser. Dessa torde ej äga färdigställts före 160 f.Kr., samt troligen äger detta dröjt längre innan kanon bekräftat vilka skrivna verk likt skulle ingå. Den slutgiltiga utgåvan från den judiska bibeln äger troligen ej fastställts förrän efter för att judendomen reorganiserades efter Jerusalems fall 70 e.Kr. Inom den kristna kyrkan likt använde ett grekisk översättning från Bibeln, Septuaginta, kom denna judiska kanon ej för att slå igenom, samt därmed kom den kristna kyrkan för att nyttja ett sektion skrifter liksom den judiska traditionen uteslutit, dem således kallade gammaltestamentliga apokryferna.[14] Den sedan slutet från 1900-talet maximalt nyttja editionen från Gamla testamentet kallas Stuttgartensia.

Med den kristna kyrklig tillkomst uppstod även Nya testamentets skrivna verk. detta började tillsammans med för att man gjorde samlingar från apostlabrev samt skrev ned traditionerna ifall Jesus inom evangelierna. inom takt tillsammans för att allt fler varianter från skrifterna cirkulerade blev detta nära mitten från 100-talet nödvändigt för att ge besked ifall vilka skrifter såsom godkändes från kyrkan. en flertal sådana listor tillsammans med kommentarer finns bevarade. inom en rundbrev tid 367 angav Athanasius vilka skrifter såsom tillhör kanon. Däri uttryckte han dem östliga kyrkornas ögonkontakt samt genom historien besitter större delen från kristenheten hållit fast nära dessa avgränsningar.[14] detta tungomål vilket Nya testamentet existerar skrivet vid kallas koiné-grekiska samt existerar vardaglig grekiska. Den allmänt nyttja grekiska editionen kallas Novum Testamentum.

Bibeln vid svenska

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar enstaka översikt från Svenska bibelöversättningar.

Svenska bibelöversättningar

Officiella översättningar

Andra översättningar

  • Melins bibelverk (1858-1865)
  • Lektorernas översättning (NT, 1863)
  • Myrbergs översättning (NT samt delar från GT, 1890)
  • Normalupplagan (1883, 1908)
  • P.P. Waldenströms översättning (NT, 1886)
  • Erik Benelius översättning (NT, 1895)
  • Helge Åkesons Bibelöversättning (1911)
  • Hugo Odebergs översättning (Evangelierna & Apg, 1940-talet.)
  • Nya världens bibelöversättning (1961, 2017)
  • "Vi vann!" sa Markus (Markusevangeliet, 1962)
  • David Hedegårds översättning (NT, 1964–1965)
  • Bo Giertz översättning (NT, 1981)
  • Svensk Kyrkobibel (NT, 1997)
  • Svenska Folkbibeln (1998, 2014)
  • Nya Levande Bibeln (2003)
  • Reformationsbibeln (2003, 2016)
  • Svenskbibel (2009, 2016, 2023)
  • Svenska Kärnbibeln (NT 2017, all Bibeln 2023)
  • The meddelande vid svenska (NT 2012, bota Bibeln 2021)

För för att utföra bibeln tillgänglig på grund av ett bredare läsekrets besitter bibeln översatts mot ett mängd moderna tungomål, däribland svenska. Översättningarna kunna liksom enklast antingen artikel översatta tillsammans fokus vid för att detta bör existera rätt ord-för-ord, tanke-för-tanke, parafras alternativt då detta gäller hymner samt liknande för att dem bör existera melodiskt sammanhängande. dock då mening ofta äger olika meningar samt utsträckningar inom olika tungomål tvingas ett översättare ständigt utföra omröstning. vid svenska finns en flertal olika bibelöversättningar. Den äldsta kända tillhörde monark Magnus Eriksson.[25] Den äger dock gått förlorad samt man vet inga specifikation ifall den. Nedan följer en urval från dem maximalt kända:

Officiella svenska översättningar samt revisioner

[redigera | redigera wikitext]

Andra större svenska översättningar

[redigera | redigera wikitext]

Nya testamentet

[redigera | redigera wikitext]

En från 1900-talets största bibelkännare, den framlidne Hugo Odeberg, försökte även tillsammans med ett personlig översättning från Nya testamentet. han kom ej längre än mot Evangelierna samt Apostlagärningarna. Emellertid finns detta denne översatt utgivet inom boken "De fyra Evangelierna samt Apostlagärningarna[27]".

Översättningar inom Norden

[redigera | redigera wikitext]

Inom kungariket land översattes Bibeln även mot finska, Nya testamentet 1548 från Mikael lantbrukare, samt läka Bibeln 1642. lantbrukare räknas därför likt grundläggaren från finska såsom litterärt tungomål. Nästa officiella finska översättning gjordes 1933/1938. Bibeln översattes 1694 mot lettiska från Johann Ernst Glück, även detta inom kungariket land. Nya testamentet översattes 1686 mot sydestniska samt 1715 mot nordestniska (se artikeln ifall Estniska evangelisk-lutherska kyrkan). all Bibeln vid estniska utkom 1739 beneath ryskt välde. mot umesamiska översattes Nya testamentet 1755 samt all Bibeln 1811.

På danska samt norska finns ofullständiga medeltida översättningar. Efter reformationen trycktes Nya testamentet vid danska 1524, översattes vid nytt 1529 från Christiern Pedersen, samt bota Bibeln 1550. Nya översättningar gjordes 1589 samt 1633. Hans Poulsen Resen gjorde 1607 enstaka färsk översättning likt närmare ansluter mot originaltexterna, samt likt besitter reviderats 1647 från Hans Svane, ett tradition likt fortsatt inom utgåvor 1740 samt 1871. Officiella översättningar utgavs 1931/1948 samt 1992.

I Norge användes dem danska utgåvorna långt in vid 1800-talet. vid norska (riksmål/bokmål) utkom ursprunglig apokryferna 1873, Gamla testamentet 1891 samt Nya testamentet 1904. vid landsmål/nynorska utkom Nya testamentet 1904 samt kurera Bibeln 1921.

Äldre översättningar mot andra språk

[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera äldre samt på grund av bibelöversättningstraditionen många viktiga översättningar mot andra tungomål än grundspråken hebreiska/arameiska samt grekiska. Nedan följer dem liksom haft störst innebörd inom bibelhistorien: